"I Köln lever man gott trots bottenplacering"
Der erste FC Köln har fått kreditera två tunga förlust på skuldkontot. Kölnarna själva försöker nu reda ut varför deras lag alltid blandar och ger.
På det dubbeldäckade tåget som går från Kölns Hauptbahnhof ända upp till Ruhrområdet och Dortmund är det fullastat, med både supportrar från FC Köln och Borussia Dortmund. Ju närmare man kommer Westfalenstadion desto mindre rödvita färger ser man, de absorberas av det enorma antalet gulsvarta munderingarna. Som vanligt sjungs och skrålas det åt båda hållen, i små kapell, och gör så ända in till matchstart då de mäktiga läktarorkestrarna drar igång. Den sköna hemmavinsten i bagaget mot Hannover 96 har berättigat ett och annat övermod hos Kölns supportrar. De nonchalerar fullständigt Dortmund-fansens ramsor ”Cologne, Cologne, die scheisse von Dom”. Också Solbakken är som vanligt optimistisk inför matchen och faktum att halva backlinjen är skadad och den andra helt ostämt oroar varken honom eller fansen. Podolski, prinsen, mannen med den gyllene vänsterfoten kommer att lösa allt, även försvarsspelet om det så behövs.
När det står klart att 1. FC Köln återigen kommer åka på en förnedrande bortaförlust, denna gång borta mot de tyska mästarna BVB Dortmund, efter en förtvivlat tafatt prestation i försvarsspelet (anfallsspelet var obefintligt och därför omöjligt att bedöma) så börjar de ditresta Köln-supportrarna ironiskt att jubla och hoppa ungefär varannan minut. De höga förväntningarna har runnit ut i hånfullhet, mot sitt eget lag. Ett typisk beteende från kölnarna, som på något vis alltid är stolta över sitt lag från dom-staden men är samtidigt alltid beredda att göra narr av hur dåligt de spelar, det är en del av det vardagliga samtalet, från Ehrenfeld till Kalk (stadsdelar i Köln).
Lokaltidningen ”Kölner Stadt Anzeiger” skapar dagen efter rubriken ”De hundra problemen för FC (Köln)” och sportkrönikören försöker jämföra Kölns oförståelse för de frekventa fiaskomatcherna med den mytomspunna Bermuda-triangeln. Hans egen teori till nederlagen, främst på bortaplan, är den rådande mentaliteten i klubben och bland spelarna, där man lever i en välsituerad oas, där stadion alltid är full, staden är vacker och lönen välbetald också i tabellens ingenmansland.
Efter matchen beklagar sig Solbakken över skadorna i truppen och menar att laget vid varje match spelar ”rysk roulette”, i och med de skador de alltid drar på sig. För honom är en förlust mot tyska mästarna överkomlig men prestationen trots det ”ett mysterium som jag inte kan förklara”. Han lär inte få något svar på mysteriet i och med att hans utlåtande, ”vi har inte tid att analysera alla fel i matchen, annars missar vi tåget till Hoffenheim”.
När det står klart att 1. FC Köln återigen kommer åka på en förnedrande bortaförlust, denna gång borta mot de tyska mästarna BVB Dortmund, efter en förtvivlat tafatt prestation i försvarsspelet (anfallsspelet var obefintligt och därför omöjligt att bedöma) så börjar de ditresta Köln-supportrarna ironiskt att jubla och hoppa ungefär varannan minut. De höga förväntningarna har runnit ut i hånfullhet, mot sitt eget lag. Ett typisk beteende från kölnarna, som på något vis alltid är stolta över sitt lag från dom-staden men är samtidigt alltid beredda att göra narr av hur dåligt de spelar, det är en del av det vardagliga samtalet, från Ehrenfeld till Kalk (stadsdelar i Köln).
Lokaltidningen ”Kölner Stadt Anzeiger” skapar dagen efter rubriken ”De hundra problemen för FC (Köln)” och sportkrönikören försöker jämföra Kölns oförståelse för de frekventa fiaskomatcherna med den mytomspunna Bermuda-triangeln. Hans egen teori till nederlagen, främst på bortaplan, är den rådande mentaliteten i klubben och bland spelarna, där man lever i en välsituerad oas, där stadion alltid är full, staden är vacker och lönen välbetald också i tabellens ingenmansland.
Efter matchen beklagar sig Solbakken över skadorna i truppen och menar att laget vid varje match spelar ”rysk roulette”, i och med de skador de alltid drar på sig. För honom är en förlust mot tyska mästarna överkomlig men prestationen trots det ”ett mysterium som jag inte kan förklara”. Han lär inte få något svar på mysteriet i och med att hans utlåtande, ”vi har inte tid att analysera alla fel i matchen, annars missar vi tåget till Hoffenheim”.
I tisdags åkte man också ut ur tyska cupen, efter en bortaförlust med 2-1. Trots att spelet var bättre och rutinerade Miso Brecko var tillbaka i backlinjen kunde man inte hålla en 0-1 ledning. Förhoppningsvis har Solbakken analyserat taktiken inför hemmamatchen mot bottentippade Augsburg på söndag, för om en förlust väntar där så rycker nog inte ens de uthärdade kölnarna enbart på axlarna.
Viking Peterson2011-10-27 01:33:00
