Krönika: RB Leipzigs osäkra framtid
Stöd är ju kul, men vad händer när stödhjulen tas bort?
Bland traditionsklubbar och brödgäng finns det diverse lag som ingen riktigt bryr sig om, tills deras ideal stöter sig med våra egna. Vi har sett en tämligen oerhörd mängd kravaller och protester mot dessa lag, lag som antingen öppet backas av ett stort företag, eller som öppet stöds av en finansiär. Det är mer än rimligt att det händer, det är egentligen en tämligen väntad följd av kommersialismens hot mot traditionalismen, som är så oerhört stark i just det fina landet Tyskland. Klubbar som HSV, Kaiserslautern och 1860 München har dött på sina svärd, medan de försökt skydda idén om tradition och många andra klubbar har hämmats eller frodats av den polariserande idén om 50+1. Men ingenting polariserar ännu mer än kommersialismen. Det är någonting som jag skrivit mycket om, på flera språk, och som de flesta har en stark eller i alla fall medelvarm åsikt om.
RB Leipzig är en av de klubbar som allra starkast står mot traditionalismen och vars blotta existens egentligen är ett hån mot de regler som torde finnas. I denna krönika presenterar jag tesen att RB Leipzig för det första inte kommer vinna Bundesliga och att de dessutom kommer försvinna ur den tyska fotbollens finrum inom 15 år.
Det var någonting som Andreas Holm presenterade i Dreierkette Podcast när han deltog som gäst för ett tag sedan. Teorin att RB Leipzig aldrig skulle vinna Bundesliga var någonting som eventuellt skulle kunna sticka i pragmatikernas ögon, men som hos mig lät som en ganska trevlig och även rimlig tes. Och jag håller med. Här är varför.
RB har ofta bosatt sig i ligor där deras konkurrens är tvivelaktig. Det kanske bästa exemplet på detta är Salzburg där man drog nytta av en svag Österrikisk klubbfotboll och skapade en bastion av starka spelare och bra ungdomsakademi. RB Salzburg är Red Bulls kanske allra mest framgångsrika koncept, sett till titlar, och har de facto dominerat den Österrikiska fotbollen under en längre tid. Men det är en klubb som agerar i en svag liga. De har svag konkurrens och har därför kunnat skörda titlar till ett nöjt RB. Skulle man nu fråga en Österrikare, många år efter att RB bildat klubben, skulle man med stor säkerhet få en axelryckning. Visst, det är väl inget kul lag, men de har liksom vant sig vid deras kommersialism sedan länge.
Jag skulle vilja presentera teorin att en normalisering av RB och deras kommersialisering, alltså en mycket minskad polarisering inom den tyska fotbolssfären, skulle leda till RB Leipzigs kollaps. Hur menar jag här? När Bayer klev ur projektet Bayer Uerdingen blev det institutionellt kaos i klubben från Nordrhein- Westfalen. Klubben visste inte hur de skulle styra sig själva och kollapsade, eftersom Bayer tröttnat på att inte vinna några titlar. Jag tror att detsamma skulle kunna hända i Leipzig, om det var så att de inte vinner några titlar. Men det finns fler veck i den här tämligen komplicerade teorin, som bygger på en normalisering av polariseringen inom tysk fotboll, mer än någonting annat.
För det första, varför skulle inte Leipzig vinna titlar? För det andra, varför skulle detta betyda att RB skulle dra sig ur klubben och varför skulle detta leda till kollaps och uttåg ur den tyska fotbollens absoluta finrum?
Leipzig har ingen vinnarmentalitet. Deras motståndare har det. Det är en klubb som köpte sig till avancemang i 2. Bundesliga, men som tappade titeln i sista omgångarna till ett svagare SC Freiburg. Det är en klubb som i Europa Leagye och Champions League har flugit ur, sin starka trupp och tränarstab till trots. Vinnarmentalitet är viktigare än man tror, vilket kanske Bayer Leverkusen framförallt kan bevisa. Klubben som aldrig vunnit Bundesliga, klubben som knappt vunnit en titel i sin hela existens, sin starka ekonomi och Bayers backning till trots. Men varför kunde Salzburg vinna ligan i Österrike? Jo, för de var ensamma på sin marknad. I Tyskland har Leipzig flera klubbar med björnstark vinnarmentalitet, klubbar och spelare som vet exakt vad som krävs för att vinna en titel. Det är vad Leipzig saknar och det är någonting som man inte kan köpa sig till. Man måste vinna titlar för att få vinnarmentalitet, men utan vinnarmentalitet vinner man inga titlar. Det är ett moment 22 och RB är fast i denna kravfyllda fnurra på tråden.
Varför skulle detta betyda att man drar sig ur klubben? Om det skulle vara så att RB inte plockar någon titel, om oturen skulle vara framme och de står där titellösa om 10-15 år, så skulle det enda som betyder någonting vara marknadsvärdet i en klubb som polariserar. Men om polariseringen normaliseras skulle RB inte längre ha någon mening i att vara kvar i klubben, tämligen likt Uerdingens situation. Och skulle RB dra sig ur så skulle man finna en klubb utan en aning om vad den ska göra härnäst. Som när kolonisatörerna i Afrika lämnade länderna till sina egna demokratiprojekt. Det är uppenbarligen dömt att misslyckas.
Missade titlar leder till tveksamhet hos RB, ökad normalisering av den polariserande kommersialismen betyder ännu mer tveksamhet hos ett RB som då kanske har ännu fler flaggskepp i ännu mer kassaklirrande ligor eller sportevenemang. Det skulle kunna betyda att Red Bull helt enkelt drar sig ur projektet i Östtyskland. Och då skulle hela korthuset falla snabbare än vi kan säga ”taurin”.
