Krönika: Trollkarlen som förlagt sitt trollspö
Efter en ostadig inledning på säsongen hämtades Hannes Wolf in för att få ordning på laget och leda det fram till en uppflyttning. Ett uppdrag han misslyckades med.
Fem vinster, två förluster och tre oavgjorda matcher fick styrelsen att slå på den stora trumman. Den huvudsakliga målsättningen för säsongen – att nå en uppflyttning – ansågs vara i fara och som så många gånger förut när det börjat krisa togs beslutet att sparka tränaren. Den folkkäre och hyllade Christian Titz fick till supportrarnas stora förtret lämna posten som huvudtränare efter bara ett fåtal månader, och in kom i stället Hannes Wolf.
Flertalet skeptiska röster höjdes, men det fanns även de som menade på att det var en förbättring. Inte minst sportchef Ralf Becker och hans kompanjoner.
Bortsett från det bittra nederlaget i årets sista tillställning – dagen före julafton – borta mot Holstein Kiel hade Wolf och hans manskap inte förlorat en endaste match. Majoriteten av dem hade visserligen vunnits med uddamålet – men vad spelade det för roll när defensiven var solid? HSV firade jul som serieledare och det var få som trodde på något annat än att få fira en återkomst till Bundesliga fram mot våren.
Drygt fem månader senare kan vi slå fast att så inte blir fallet. HSV kommer även till hösten vara en del av Zweite och det är återigen en högst otrygg framtid vi går till mötes. Detta efter en katastrofal vårsäsong där man inte lyckats vinna mer än fyra ynka gånger – varav den senaste segern kom för över två månader sedan i form av den bejublade derbyvinsten borta mot stadsrivalen St. Pauli. Därefter har man skrapat samman tre poäng på åtta matcher och en målskillnad som det inte går något annat än att skaka på huvudet åt.
Spiken i kistan kom passande nog i dag. Det är nämligen exakt ett år sedan det stod klart att HSV för första gången i föreningens historia degraderats från Bundesliga – och i och med dagens debacle mot Paderborn kan vi konstatera att allt hopp är ute gällande att nå en uppflyttning. Tåget har gått och kvar på perrongen står HSV, vars sista match nästa söndag hemma mot tabelljumbon Duisburg är fullkomligt betydelselös.
Ilskan och sorgen är just nu stor för alla vars hjärtan bankar för HSV – och det råder ingen tvekan om vem som får bära det största hundhuvudet av dem alla: Hannes Wolf.
Den 38-årige tränaren hämtades in med ett enda uppdrag att slutföra. Det spelade ingen större roll hur han gjorde det – bara han såg till att ta HSV tillbaka till den tyska fotbollens finrum. Men han misslyckades med sitt uppdrag, och att det var med små marginaler spelar ingen roll med tanke på de uteblivna resultaten under våren samt hur bedrövligt spelet sett ut. Likt ett tv-spel har han kastat runt med spelarna och laborerat med ett flertal olika formationer, men det utan att lyckas. Offensiven har sett trubbig ut och det försvarsspel som var så stabilt och övertygande under hösten har varit som bortblåst.
Trots all kritik har huvudpersonen själv valt att hålla låg profil. I stället har han fortsatt med sina huvudlösa experiment – vilket renderat i att vi nu än en gång står här besvikna och nedslagna.
Den tränare som benämndes som en nytänkande trollkarl visade sig i slutändan vara en enda stor bluff. För om Hannes Wolf faktiskt vore en trollkarl borde han för längesedan ha svingat sitt trollspö över laget och sett till att få ett slut på bedrövelserna. I stället har det bara fortsatt, och att som ett ämnat topplag med seriösa ambitioner om att nå en uppflyttning gå åtta matcher i följd utan någon seger är inget annat än direkt hårresande.
I skrivande stund har beskedet om att Wolf fått sparken ännu inte basunerats ut. Jag förväntar mig dock att det kommer göras vilken sekund som helst – för någon framtid finns inte för en ”trollkarl” som uppenbarligen förlagt sitt trollspö. Vare sig i Hamburg eller någon annan förening med viljan om att nå ära och framgångar.
NUR DER HSV
