Mellanmjölk am Main
Om mjölk, mörkrädda vampyrer och vår hemmaform.
Mellanmjölk. Är det århundradets mest överskattade dryck? Denna vita blaska har länge gäckat forskarna och man har nu efter lång tid och mycket pengar kommit fram till att mjölken överhuvudtaget är en ganska överskattad dryck. Jag tror att det stod exakt så i rapporten från Uppsalas Universitet- ”sett till det stora hela är mjölken sällsamt överskattad som dryck.” För små avkomlingar är den bevisat nyttig, men för äldre kan mjölkmissbruk lätt leda till hjärt- och kärlproblem. Men vem fan missbrukar mellanmjölk.
Oavsett vem som missbrukar och vem som inte missbrukar den retande vita drycken, bör jag ganska geschwint förtälja vad jag egentligen vill ha sagt. Jag tar mellanmjölk som en figur, en symbol om ni så vill för vår säsong hittills. Den är upp och ner och varken eller, varken bra eller dålig, varken spektakulär i sin iallsinhet, men inte heller bedrövlig i dess dalar. Vår säsong är på det stora hela mellanmjölk. Och mellanmjölk är ju, som Uppsalas Universitet ställt fast, en överskattad dryckesvara.
Vampyrer. En annan synnerligen överskattad figur i media och film, ofta använd schablonartat för att bevisa människans ängslan för det andra. Jag skulle vilja kalla årets Eintracht en vampyr, en blodsugande gengångare. Men inte en vanlig, kvick och stark sådan, utan en mörkrädd vampyr. Den är liksom, ganska meningslös. Den narrar sina supportrar på alla sätt och vis, men i grund och botten har den ingen riktig nytta. Vårt 2017 är en mörkrädd vampyr, en schablon för mediokra solvarv.
Sammanslaget kan jag helt enkelt medge att Eintracht 2017 är en mellanmjölksmissbrukande mörkrädd vampyr. Det låter strunt, det kanske det också är, men detta kalenderår har varit allt annat än övertygande. Vi startade med en av de sämsta säsongshalvor som göras kan, där vi under en viss tid till och med var i riskzonen för play-off, efter att ha börjat våren på tredjeplats. Därjämte har vår hemmaform fortsatt legat i hängmattan med ett glas iskall rabarbersaft. Skicka in bålgetingen, stör hemmaformens stillsamma varande. Den erfordras!
Vad denna vanhelgande form beror på är svårt att förklara. Under vissa delar av denna höst har vi varit fulla av hopp och spelat finfin fotboll, men så har vi samtidigt sviktat betänkligt när vi kanske inte alls borde göra just det. Vi har fortsatt haft ett starkt försvar som allt som oftast fungerar fint som kollektiv, men kollektivets svaghet är alltid individens ambition och när Oczipka stack ersattes han med en offensiv domkraft, men en defensiv åkomma. Jag vill inte påstå att Willems är problemets kärna. Han är en mycket kompetent offensiv spelare som producerar chanser som Scan producerar kassler, men det finns vissa defensiva problem på den kanten. Mer än vad som finns på andra.
Vår hemmaform under egentligen hela 2017 bör även tas upp som en del av problemet. Hösten 2016 var vi bland det absolut starkaste i ligan, främst på grund av att vi var nästintill oslagbara på hemmagräs. Någonting har förändrats sedan matchen mot Darmstadt under våren när vi vann 2-0, en av få hemmavinster vi har blivit välsignade med under Anno Domini 2017.
Jag tror att hemmaformen beror på en mental knäpp, det har gått en propp och Kovac försöker utbilda sig till en elektriker för att fixa det, men egentligen kan vemsomhelst fixa en propp.
Jag har under perioder prisat både Kovac och vårt lag och det är någonting som jag ämnar fortsätta med. Vi har samlat på oss en ypperlig trupp och har en mycket kompetent taktiker såväl som gruppsamordnare på bänken. Vi har egentligen skapat oss precis alla förutsättningar för att ta oss till Europa. Även om det blåser positiva vindar i Mainhattan, vindar som bär tankarna mot 1980, måste vi fortsätta kämpa för att nå det mål som måste antas vara vårt att nå- Europa League.
Hemmaformen måste fixas. Pronto, pardon my spanish. Vi måste bena ut vår taktik mot bollskickliga lag, ty vi ligger alldeles för lågt. Detta bör också fixas ASAP, pardon my military american. Vi har skapat oss alla förutsättningar för ett underbart 2018. Låtom oss vända den vanhelgande trenden och börja vinna matcher även på hemmaplan, ty gör vi det så kommer vi nå Europa, snabbare än Ribbentrop kan säga Barbarossa.
