Hoffenheim - Frankfurt
1 - 1

Nachspielzeit: Hoffenheim-SGE

1-1 mot Hoffe efter en fin första halvlek och ett insläppt mål i 91:a. Weiter geht's Jungs!

För två år sedan hade man varit 'over the moon' med 1-1 borta mot Hoffenheim. Häri ligger även det kanske mest positiva med lördagens oavgjorda match i Sinsheim. 1-1 borta mot Hoffenheim känns mer som två pinnar förlorade än en pinne vunnen och denna smärre förändring i mentalitet attributerar jag Kovac alla dagar i veckan.

Tack vare honom siktar vi ånyo mot Europaplatser, posititioner i tabellen som vi knappt vågade drömma om för några år sedan. En ny oanad stabilitet på hög nivå har uppdagats och jag är 'over the moon' med Eintracht just nu.

Matchen mot Hoffenheim var en intressant sådan. Innan matchen satt jag och var skraj, ty Hoffe är inget enkelt lag att plocka poäng mot i Sinsheim, bara en förlust på deras 26 senaste visar just detta. Men Eintracht åkte dit med en Kovacisk 3-4-1-2 med dynamiska ytterbackar och det såg lika stabilt ut som vanligt. Vi vann bollen högt mycket ofta och om inte domaren varit lika matchförstörande petig som de brukar vara, hade vi kunnat skapa ännu mer än vad vi gjorde. Första halvlek var vi i kontroll, häftigt nog. Men när sedan Nagelsmanns killar trappade upp farten blev matchen till Handboll och vi mixade tur med försvarsskicklighet i slutet. Tyvärr kom kvitteringen av Uth till slut, men det var kanske rimligt.

Vi spelade som vi brukar göra och det gick bra. Vi verkar ha hittat rätt med system och spelare och det ser ruskigt fint ut am Mainestrand. Vi verkar ha byggt ett system utifrån spelarna vi har, ett taktiskt mästerverk av käre Kovac. Det handlar om att hela tiden klämma åt ytor, göra det svårt, följa efter och sedan bryta bollen. När bollen väl är i ägo så är det snabba kontringar i en 3-4-1-2 där Rebic drar mot kanten. Det skapar yta för Willems och den offensive mittfältaren, vem av de tre som nu råkar befinna sig där när kontringen startar.

Vill även lyfta Falette och Salcedo. De gör smärre misstag ibland, men jag sitter ständigt och njuter av mittbackar som vågar transportera bollen framåt på egen hand. Det bryter upp press och skapar yta för så många andra än bollhållaren. Bravissimo!

Leverkusen nästa. Ich bin dann auf der Nordwesttribune.

Stimmen zum Spiel:
Kovac: Det är synd när man släpper in ett mål så nära slutet, men med all tur vi haft kan man nästan vänta sig att motsatsen skulle hända någon gång. Vi tog däremot en poäng i en svår bortamatch, därmed känns allt i sin ordning. Att vi låg trea i en halvlek är irrelevant. Vi ligger där vi ligger och vi är nöjda. Vi måste arbeta vidare! Nu har vi en viktig match mot Leverkusen hemma att sikta mot.

Boateng: Andra halvlek var svår på grund av Hoffenheims offensiva kvalitet. Vi behöver spela smartare för att hindra deras anfall.

Marc Stendera: Boatengs mål var snyggt, men det räckte tyvärr inte. Trots att vi knappt släppte till några farliga målchanser släppte vi ändå in målet i slutet. Hade vi spelat smartare hade det nog inte hänt. Det är förargerligt för oss när vinsten var så nära till hands.

Riesentolle Leistungen:
Kevin Prince Boateng: Han är klockren som defensivare mittfältare. Det tillåter våra yttrar och även andra mittfältarna att gå framåt i anfallen. Hans svepande passningar och spelsinne, samt styrka, ger oss närvaro och kompetens. Snyggt mål, dessutom.

Ante Rebic: Avigt rivjärn, mer än så behövs egentligen inte sägas. Makalöst svår att möta, tar sig nästan förbi sin motståndare varje gång med bollen i behåll. Stor och stark, men med en otrolig teknik och ett underskattat spelsinne. Nyckelspelare under säsongen och en av planens bästa spelare mot Hoffenheim.

David Abraham: Stabil, stod rätt och löpte rätt. Pressar helt rätt och agerar ofta som sweeper i backlinjen på grund av sin snabbhet. Har växt något grandiost under Kovac och gjorde ännu en nästan felfri insats i lördags.

So spielten wir:

Hradecky
Salcedo Abraham Falette

Wolf Boateng Stendera Willems
Gacinovic
Haller Rebic