- -
FC Nürnberg - Eintracht Frankfurt 2-5
Nattsvart. Beckmörkt. Hopplöshet. Förtvivlan. Ångest.
Matchen mot Frankfurt var 90 minuters resa rätt ner i den mörka avgrunden - djupare och djupare ner genom de mörka tunnlarna för varje minut som gick. Vid ett tillfälle skymtade vi ljuset, men som allt så ofta visade det sig bara vara en förvarning om att ett tåg kom för att köra över oss. Jag, som en svensk och relativt nybliven Nürnberg-supporter, kände en hopplöshet och förtvivlan som nästan gränsade till fysisk smärta och jag vågar inte ens tänka på hur de som levt både med laget och för laget under hela sina liv känner idag. Jag kan inte heller ens gissa vad som rör sig i spelarnas huvud efter att ha genomfört en sådan katastrofmatch när det betyddde som mest. De första 60 minuterna var nog de i särklass sämsta jag sett Nürnberg prestera och då har jag ändå bara under den här säsongen sett ett antal bottennapp. 5-0-förlusten på hemmaplan mot Hamburg i höstas var en barnlek i jämförelse med det här fiaskot.
Tre spelare kommer undan ett underkänt betyg med nöd och näppe - Schäfer, Drmic och Campaña visade i alla fall några ljusglimtar. Resterande laget går från en skala mellan underkänd och miserabel. Värst av alla var nog ändå Pogatetz, som i min bok skulle få någonstans mellan åtta och nio i betyg på Kickers sexgradiga skala. En sämre genomförd match som mittback är det nog tveksamt ifall det någonsin skett - uppspelen gick när de var som bäst utanför långlinjen och när de var som sämst frispelade han motståndare. Positionsspelet var konstant obefintligt och resten av laget var livrädda för att både ge honom bollen och lämna honom ensam i sin försvarszon. Det säger en hel del om ens insats när man blir utbytt som mittback trots att det inte finns någon annan ordinarie mittback tillgänglig i truppen.
Så varför gick det som det gick? Ja, det är en bra fråga. Verbeek valde att satsa på den bollskicklige Campaña istället för Hlousek och vilade Mak från start till förmån för Pekhart på grund av den förres skadekänningar under veckan. De bytena var väl helt okej och borde varken ge plus eller minus. Verbeeks stora dilemma inför matchen var högerbacksplatsen, där Angha inte visat sig stark nog i Chandlers frånvaro. Lösningen blev att dra ut Petrak som högerback och sätta in Pogatetz i mittförsvaret och det visade sig bli ödestigert. Det blev sen inte bättre i backlinjen när Petrak fick en hjärnskakning efter en stenhård och riktigt ful armbåge från Joselu (som inte beivrades ens med en frispark) efter bara en kvart och det rasade såklart totalt när Pinola fick rött kort med tio minuter kvar. Nürnberg avslutade matchen med en backlinje bestående av tre mittfältare och en offensivt lagd ytterback.
Genom instabiliteten i backlinjen lyckades laget sällan få till det uppbyggnadsspel som de har haft de senaste 3-4 månaderna under Verbeeks ledning, utan de tvingades återgå till långbollar och i och med att precisionen inte var där, så lyckades inte Nürnberg komma till några ordentliga anfall. De ljusglimtarna som fanns var som sagt individuella prestationer av Drmic och Campaña, där den senare låg bakom allt i anfallsväg. Paret bjöd dessutom på ett riktigt drömmål när Campaña lyfte bollen över backlinjen till en fritt löpande Drmic som gjorde en Zlatan-nedtagning med yttersidan innan han dunkade upp bollen i krysset med vänsterfoten.
Förhoppningsvis ger den här kollapsen en nollställning och ett jävlaranamma som för de till seger i onsdagens match mot Stuttgart. Tiden är för knapp för att jag ska hinna skriva någon införrapport till den matchen, men det ska bli mycket intressant att se hur Verbeek väljer att formera laget. Med Petrak eventuellt borta med hjärnskakning, Pinola avstängd och Nilsson skadad sen tidigare, så finns det inte så många backar kvar. Jag tror dessutom att Verbeek helst av allt inte vill ha Pogatetz på planen resten av säsongen, men han kan tvingas till det trots allt. Framåt har Campaña antagligen spelat till sig en plats och Mak är nog tillbaka i startelvan. Det gäller att vinna nu - det är allt som betyder något.
