Summering: Optimistisk framtid
Summering pågår och vi börjar med vad som gått väl för oss. Always look on the bright side of life. Nja, oftast i alla fall.
En ganska tveksam Falk sitter på ett café och önskar summera vår säsong. Det kan ta ett tag, men vi ska klura ut både vad det var som gick så hemskt fel och vad som gick så hemskt bra. Sedan ska vi tillsammans gå genom vad som skulle kunnas förändras tills nästa säsong och vad det är vi vill ha kvar i vår mentalitet och vår trupp. Låt oss optimistiskt börja i den positiva änden, vad var det som gick så bra?
Säsongen kan väl trots allt summeras med ett ganska kul ord- framsteg. Jämfört med förra säsongen var vi genomgående bättre både hemma och borta och vi klarade av saker vi aldrig hade kunnat klara av under Armin Vehs senaste sejour i klubben. Kovac har medbringat en ny taktisk medvetenhet, en envetenhet och en stark självkänsla, både individuellt och som kollektiv. Bröderna har även skapat oss en ny identitet, som en stabil klubb, även om många kritiker skulle mena att resultaten under våren visar på den exakta motsatsen.
Vi låg i toppen under egentligen hela våren och vi har gång på gång visat att vi kan rå på även de största av klubbar, med det syftar jag på vinsterna hemma mot Schalke, Leverkusen och Dortmund, samt 2-2 hemma mot Bayern München, en match vi var minst lika bra som dem i. Vi har även gång på gång visat upp en stark vilja och moral när det har varit tungt och har mer än en gång frenetiskt jagat ikapp underlägen, i vissa fall har det även lett till vinst. Detta må inte vara unikt med Kovac Frankfurt, men det händer sannerligen oftare när vi ligger under. Det bästa vore ju naturligtvis att inte ens ligga under, men man kan väl inte ha allt, richtig?
Försvaret har under stora delar av säsongen varit bland ligans bästa och de matcher när rätt spelare har varit på rätt positioner har det sett oförskämt bra ut. Jag tänker naturligtvis på egentligen hela hösten. Trion Vallejo, Abraham, Hasebe visade sig under hösren vara mer effektiv och stabil än den mer hyllade trion Hübner, Vogt, Süle. Men när skadro hämmade oss och Vallejo i synnerhet behövde den splittas och vi tvingades till att spela Michael Hector, the Destroyer of Worlds, istället. Detta var, naturligtvis, ödesdigert. Men han är säkert en kul person.
Majoriteten av alla våra transfers visade sig vara sanslöst produktiva. Mascarell i synnerhet var en som jag har blivit mer än positivt överraskad av. En riktig dynamo på mitten som inte bara kan passa a'la Hispanico, utan som även kan transportera boll mellan försvar och anfall, som är en länk mellan dessa två och som ofta används i uppspelen. Han är även ett riktigt rivjärn (morötter) och droig på sig flest gula av alla i Eintracht i år, 12. Han ska enligt transfermarkt.de ha kostat oss ungefär 875 000 Euro och har i dagsläget ett marknadsvärde på över 3 miljoner. En skaplig ökning, som vi inte lär utnyttja då vi är nöjda med honom och han älskar staden och laget, enligt egen utsago.
Kovacarna har fått spelare som inte innan dominerat att dominera. Marco Fabians säsong har fått honom nominerad till årets lag i ligan och har även DANSAT sig in i chefredaktör Filip Wollins hjärta med bravur. Bastian Oczipka har även han tagit ett nytt steg i sin utveckling och har visat upp innan oskådad mentalitet och stabilitet under egentligen hela säsongen. Men kanske bäst av alla har enligt mig vår kära kära lojale högerspringare Timothy Chandler varit. För Timmys säsong har varit minst sagt spektakulär. Han har gått från att kontinuerligt sitta bänk under Veh till att bli en av ligans bästa ytterbackar, samt en självklarhet i USAs landslag och allt började med en skada på Gullermo Varela i säsongens första match.
Kovac har även fortsatt med Vehs ungdomstradition. Även om målet mot Bremen var en jäkla chansning har unge Aymen Barkok gång på gång visat att han har en stor framtid. Killen har som nyfylld 19-åring gjort 2 mål och 2 assist på 18 matcher. Han har alltså klarat av 18 matcher i sin debutsäsong för Eintracht Frankfurt. Det skulle jag vilja salutera honom, samt Kovac, för. Men även att unge Sahverdi Cetin fick chansen under turneringen i januari visar på ett mod från ledningen. Det är väldigt glädjande.
Sen är vi ju i cupfinal.
