The Curious Case of Marko Marin
Vad hände med Långbens antikrist?
"It's me. Marko Marin.", möts man av på den lille grabbens hemsida. Jag vet inte vart detta är menat, eller hur man ska associera, men detta bidrar till hela mystiken kring denna dunkla fotbollsspelare. Anspelar han på "It's-a-me Mario!", eller vad är det handlar om egentlgen? Dunkelt. Underligt. Skevt. Marko Marin.
Marko Marin föddes i Serbien 1989. Hans föräldrar flydde landet under kriget och lyckades ta sig till Frankfurt-am-Main där de fann ro och lugn nog för att uppfostra sin unge son. Marins fotbollsbana började här, i Frankfurt-Hoechst där han tog sina första små stapplande steg som fotbollsspelare. Han blev sedan upplockad av Eintracht Frankfurts ungdomssystem som vårdade honom några år innan han gick till Borussia Mönchengladbach. Där imponerade han med sina fantastiska fötter och underbara tillslag och fick speltid i klubbens andralag ganska rappt. Han sågs snabbt som en stigande stjärna som när han nådde natthimlen skulle lysa upp hela jorden. Så blev det ju inte.
Vi minns alla Peter Crouch Anti-Christ. Den minimale tysk-serben som under år och dagar sprang som vattenpojke åt Chelsea, som i sin ungdom kom fram som en generationell talang av kopiösa mått, den där lille spelaren som alla visste kunde. Men det är en spelarkarriär som för det första är långt från att vara över, samt att det är en karriär som kostat klubbar pengar.
Visst handlar världsfotbollen om att chansa och om att hoppas på potentiella utbetalningar i form av titlar och ekonomisk vinning. Man värvar inte bara en spelare på grund av hans spel, utan även på grund av hans ekonomiska utveclingspotential. Marko Marin liksom vänder sig emot detta, hela hans transferhistoria osar någonting annat än smarthet och har alltsomoftast genererat förluster för de klubbar han varit i och lämnat. Mönchengladbach är väl den enda klubb som gått med vinst på honom, de köpte honom för 20 tusen euro från Eintracht Frankfurts U17 där han imponerade under sin ungdom. Han gjorde sig ett namn i klubben och fick sedan till Werder Bremen, en klubb som på den tiden var större och mer attraktiv än Borussia. Det var ett tydligt steg upp för Marko Marin och det visste man om. Transfersumman ljög inte heller, som de sällan brukar göra. Drygt 8 miljoner betalade Werder Bremen för honom 2009. Då var han 20 år gammal.
I Bremen blommade han ut. Han hade några oerhört vassa sösonger am Weserstrand. Han blev Mesut Özils arvtagare, men hann spela säsongen 2009/2010 tillsammans med honom. Marko Marin slutade denna säsong på 14 assist och blev upphaussad inom tyska fotbollskretsar som nästa stora spelare. Blott 21 år gammal blev han sedd som en del i det nya tyska tidevarv av tekniska fotbollsspelare och denna hajp fortsatte bara växa efter hans andra år i Werder Bremen. För han fortsatte sin stadiga poängskörd från sin framskjutna position och bidrog med 11 assist och tre mål under 2010/2011. Det såg verkligen ut som om Marko Marin kunde bli någonting stort. Det borde han kanske blivit om det inte var för den nästkommande flytten, den som skulle komma att sarga hela hans karriär.
Efter 2010/2011 borde Bremen kanske ha sålt honom. Tydligen fanns det bud på honom, han var värd 15 miljoner euro i runda slängar vilket hade kunnat betyda knappt 20 miljoner i dåtidens ekonomi. Men man väntade. Detsamma gjorde Chelsea, en klubb som utan problem kunnat betala för honom när han var som hetast. Men man väntade tills säsongen efter och Marko Marin började halta. 2011/2012 gjorde Marin 1 mål och fem assist på 21 matcher från sin offensiva position. Det ska medges att Bremens form hade börjat dala och att han var stundtals skadad under denna säsong. Efter denna mediokra, ja rakt undermåliga säsong, värvades han av Chelsea FC, en Londonklubb som inte bara siktade högt, utan mot stjärnorna. Det var en klubb som hade rätt appeal och rätt ekonomi, de hade kunnat värva ännu bättre än Marko Marin. I alla fall bättre än vad Marin var just där och då.
Det är nästan imponerande hur lite speltid han fick. Han värvades in för 8 miljoner, vilket måste anses vara en fullkomligt horribel affär för Werder Bremen som köpte honom för ungefär 200 tusen mer. Han var vid denna tidpunkt värd mycket mer och hade kunnat gå för mer pengar än vad Bremen fick. Men Werder böjde på sig, Chelsea skippade glidmedlet och det sade bara Pang. en galet dålig affär, för tre olika parter, var klar. Marko Marin skulle aldrig återhämta sig från denna tid.
Mellan 2012 och 2017 gjorde Marko Marin 16 matcher för Chelsea. Under sin första säsong gjorde han 6 matcher i Premier League och det är hans slutgiltiga nummer. Sen föll den då 24-årige talangen offer för Chelseas obarmhärtiga och oförklarbara lånesystem, liksom många andra före honom. Han blev en i mängden i Chelsea, men Marko Marins underliga fysik och fantastiska teknik borde aldrig ha kunnat sluta i ett sådant öde.
Sedan han kom till Chelsea har han varit i Sevilla, Anderlecht, Fiorentina och Trabzonspor. Han såldes till Olympiacos för ungefär 2 miljoner förra sommaren. Nu spelar han i Röda Stjärnan i landet hans föräldrar flydde från.
Skador, dåliga beslut och ofördelaktiga tränare har lett till att Marko Marin just nu spelar i Röda Stjärnan. Det har även lett till att han råkar besitta en av de skevaste hemsidorna jag någonting upplevt. Men det som man fasciners av är att han ännu bara är 29 år gammal, han har ju ännu fyra år kvar inom den professionella fotbollen. Ändå känns det som om han varit med i 20 år redan. Marins karriär är en påminnelse om några saker. För det första: Undvik Chelsea FC. För det andra: Livet är långt, tidens kaotiska determinism kan förändra allt. En supertalang kan hamna i Grekiska superligan och sedan Serbiska förstadivisionen. Och en underhuggare i ungdomslaget kan bli en av världens bästa.
Här är lite kuriosa om Marko Marin:
- Han föredrar Italiensk eller Japansk matlagning
- Han älskar sin mops Ceca, som tydligen pratar fem hundspråk (?)
- Hans favoritspel på PlayStation är Fifa och NBA 2015. Du såg rätt.
- Han gillar att turista på Ibiza.
- Hans favoritbil är Porsche 911. Han gillar även staden New York. Vet inte riktigt vad jag ska tro...
- Han spelar gärna biljard
- Han verkar gilla bandet Maroon 5
- Han har en liten svart bok som han skriver om sig själv i
- Nike Superfly är tydligen hans favoritsko. Jag tror att dessa inte är särskilt uppdaterade.
