Timothy Chandler- Amerika i Hessen.
Timothy Chandler, en amerikan-tysk med örnen i hjärtat. Här är redaktionens korta analys av herren:
Timothy Chandler föddes på Mainestrand, i vårt kära Mainhattan. Herrens far var amerikan och hans mor var tyska, ergo föddes han och växte upp i Frankfurt. Detta har också gjort att han har en tysk dialekt när han talar engelska, trots att han spelar för det amerikanska landslaget. Timmy Chandler har en intressant historia, mycket lik den hos Alexander Iwobi hos Arsenal. Han var aldrig den store stjärnan i sina lag när han avancerade inom Eintrachts ungdomslag, utan var alltid en doldis, den ihärdige talangen som ingen visste mycket om. En av hans tränare berättar om honom i Wiesbadener Kurier där han talar om hur uthållig och hängiven han var utan att aldrig riktigt skina.
När han gick till Nürnberg 2010 för att få speltid stod det klart hos många att han aldrig var någonting att hänga i den imaginära granen man brukar tala om som liknelse. (Vet någon vilken gran det är och hur jag kan få tag på lite barr? Frågar åt en vän...) I Nürnberg hade Chandler det enklare med speltid, han lirade 95 matcher på tre år och hann med några mål för klubben innan Eintracht köpte tillbaka honom inför 13/14 när vi skulle ut och leka i Europa. Tyvärr fick Timmy inte mycket speltid och fick mest sitta bänk när Sebastian Jung dominerade på sin flank. När Jung lämnade för Wolfsburg fick han sin chans, men några mediokra insatser gjorde att rollen gick till Ignjovski istället, mer och mer permanent. Men han fick en viss speltid i klubben han älskar och det gjorde honom nöjd för stunden. Förra säsongen hade han det knepigt på sin kant. Han fick ånyo begränsad speltid och gjorde mediokert från sig när han väl lirade.
Han var varken en favorit hos Armin Veh eller Thomas Schaaf som båda egentligen bänkade honom för de antog sig ha bättre alternativ. Och så kom Niko. Niko Kovac ankomst har gjort Chandler till en av de viktigaste i laget. Hans energi och löpvilja har hjälpt oss gång efter annan och i Kovac system med tre backar och två ytterbackar/yttermittfältare har han frodats och har i år noterats för flest genomförda inlägg i hela ligan. Hans roll som kantspringare, samt som länk mellan försvar och mittfält och mittfält till anfall har gjort honom oumbärlug, någonting som få hade anat innan säsongen.
Han talade i Wiesbadener Kurier om hur hans tid i Frankfurt hade varit och hur han aldrig funderat på att lämna, ty detta är hans hem och han är här för att stanna. Även under tider när han sattt bänk eller läktare permanent fanns det knappt en negativ tabke inom honom. Ovilja att lyckas eller passion för klubben? Det senare. Låt oss säga det senare. Tillsammans med Oczipks har han bildat en praktiskt taget oslagbar duo på kanterna och med dessa två skadefria kommer vi garanterat se ett Eintracht i form ett tag till.
