Inför Clausuran: Toppen, talangerna och bottenstriden
Redaktionen går igenom vad som väntar inför ligastarten.
Titelstriden
Ligan är som bekant jämn, där alla kan slå alla, och det kan vara små marginaler som avgör om man tar sig till ligaslutspelet eller inte. Undertecknad har plockat ut Tigres som förhandsfavoriter till att ta hem Clausuran, med slutspelet inräknat, tillsammans med Pumas och América.
Tigres har inte förlorat någon ordinarie spelare samtidigt som man även till den här säsongen är ett av dem lagen som har allra bäst bredd. Positionen som man har tappat bredd på är innermittfältet, i och med att Egidio Arevalo som lånats ut till Atlas. Ricardo Ferretti som rakade av mustachen efter guldet sitter kvar som tränare och lär fortsätta med sin kontrollerade och disciplinerade spelfilosofi. Det är oerhört viktigt att man inte tappar Gignac. Fransosen har varit riktigt bra sedan han kom. Att Monterrey-klubben inte har rört om allt för mycket i truppen tror undertecknad att är sunt, då man inte har en åldersstigen trupp. Lucas Zelarayán är det mest spännande nyförvärvet. 23-åringen är en argentinsk tia som fått goda ord från Juan Roman Riquelme.
Pumas som vann seriespelet i Aperturan tog sig till finalen, där man efter ett spännande dubbelmöte på små marginaler föll mot Tigres. Guillermo Vazquez är kvar som tränare och Pumas har, precis som de regerande ligamästarna, gjort väldigt få förändringar i laget. Man har inte tappat någon ens nämnvärd spelare. Av spelarna man har tagit in så är det colombianen Francisco Meza som sticker ut. Tigres köpte honom i somras, men han spelade vidare i moderklubben Santa Fe och har nu gått på lån till Pumas. Den 24-årige mittbacken har erfarenhet från Copa Libertadores och kommer att bjuda upp till en ordentlig kamp för att ta en ordinarie plats i Pumas backlinje. En stark offensiv och bra utspridning av målskyttar i den gångna säsongen, men ett frågetecken kring bredden som ser svag ut för att utmana om guldet.
América har de senaste åren gått från att ha varit en pampig offensiv till att ha funnit en fin balans i spelet och truppen. Defensiven tillsammans med mentaliteten, motivationen och dem starka karaktärerna på plan satte Miguel Herrera grund för medan Gustavo Matosas, som tog över efter El Piojo, och Ignacio Ambriz, som idag är tränare i klubben skapat ett mer välbalanserat América där lagdelarna är smälter ihop mer än under Herrera-eran och åren innan dess. Man har de åtta senaste säsongerna tagit sig till slutspelet, varav två av gångerna gick man hela vägen och vann. Man har en stark trupp och inte tappat någon spelare av betydelse. Man har plockat in William från Queretaro och Brian Lozano från Defensor Sporting, samt lånat in Jesús Moreno. Ingen av dem väntas gå in i startelvan, men ger huvudstadsklubben en bra bredd.
Jokern
Monterrey stod för sitt starkaste transferfönster på länge när man inför 2015 års upplaga av Clausuran skapade en colombiansk koloni. In tog man bland annat Edwin Cardona och Alexander Mejia, båda från Atletico Nacional som hade hävdat sig på allvar i Copa Libertadores, och kvicksilvret Yimmi Chara. Sedan tidigare hade man både Stefan Medina, Wilson Morelo och Dorlan Pabon i laget. Monterrey som då tränades av Carlos Ibarra glimtade emellanåt till, men fick inte laget att fungera och resultaten kom inte. Demontränaren Antonio Mohamed plockades in mitt under säsongen och har fått fortsatt förtroende trots att han inte lyckats ta laget till slutspelet i varken Clausuran eller Aperturan. Under Aperturan såg Monterreys offensiv mer harmoniskt ut än på länge och målskörden blomstrade. Man har goda förutsättningar för att både nå framgångar kortsiktigt och bygga upp ett starkt lag på sikt. För att Rayados ska lyckas så gäller det att få organisationen i defensiven och spelet på mittfältet att fungera.
Upp till bevis
Cruz Azul och Chivas är två av landets mest klassiska klubbar, men det är också två klubbar som det de senaste åren gått motigt för. Cruz Azul har de senaste tre säsongerna inte lyckats ta sig till slutspelet. Att det inte vart mer än 10 matcher för den paraguayanske anfallsikonen Roque Santa Cruz innan han gick sönder, för att sedan lånas ut till Malaga, var en stor besvikelse. Saknaden av en duktig nia har varit märkbart och varit en fundamental bit av att det inte har gått bra för La Maquina. Ännu värre är det för Chivas, som riskerar att åka ner till Liga de Ascenso tack vare dåliga resultat. Detta trots att man de senaste åren köpt spelare som Angel Reyna, Aldo De Nigris och Isaac Brizuela för dyra pengar. I fjolårets upplaga av Clausuran såg man ut att vara på rätt väg. Framför allt så visade man upp en solid defensiv, vilket tog laget till en semifinal i ligan där man åkte ut mot Santos Laguna. Det var första gången man tog sig till liguilla-spelet Aperturan 2012. Senast folkets lag vann var Aperturan 2006. Chivas och Cruz Azul-supportrarna trånar efter en ligatitel.
Kampen mot nedflyttning
Morelia ligger pyrt till. Man har inte tagit sig till slutspelet på någon av de fyra senaste säsongerna och laget är sig inte likt sedan Jefferson Montero, Miguel Sabah och Joao Rojas spelade i klubben. Sämst till ligger dock Dorados, men en klar marginal upp till Monarcas-klubben. Sinaloa-klubben som tog sig upp från Liga de Ascenso stod för ett blekt agerande på transfermarknaden i somras, vilket resulterade i att man hade en av ligans sämsta spelarmaterial. Man vart ligans slagpåse. Man vann tre matcher och hamnade sist i tabellen med ett spel som också gav bilden av detta. Morelia har en starkare trupp även om Dorados både ser strået vassare och mer spännande ut jämfört med förra säsongen tack vare värvningar i form av spelare som Yimmi Chara, Wilson Morelo, Joe Corona och Severo Meza. Nämnvärt är att man tappat rutin och spets i profilerna Walter Ayovi och anfallaren Martin Bravo.
Spelare att hålla koll på
Edwin Cardona(Monterrey)
Cardona har varit riktigt bra sedan han kom till Rayados från Atletico Nacional för ett år sedan. I den gångna säsongen mäktade han med 10 mål och 3 assist på 15 ligaframträdanden, och det från en mittfältsposition för ett lag som inte tog sig till ligaslutspelet. Det finns stora frågetecken kring 23-åringens karaktär, han drar på sig idiotiska kort vilket han både har visat i Monterrey och i den colombianska ligan kombinerat med En tyglad Edwin Cardona kan vara tungean på vågen i matcher som står och väger. Det händer alltid någonting när den fysiskt starka mittfältaren har bollen. Ska Monterrey göra en bra säsong så behöver man ha den colombianska landslagsspelaren i harmoni.
Carlos Peña(Chivas)
Gullit har varit en av ligans stora mittfältsprofiler sedan León tog sig upp från Liga de Ascenso. I León bildade han ett spelskickligt mittfält med god balans tillsammans med Vazquez och Montes. Gemensamt med Edwin Cardona har Peña att han är en duktig poängspelare, vilket mexikanen har visat upp över flera säsonger. Carlos som springer över stora ytor har visade i León att han håller en hög nivå. I Chivas kommer han att spela med en större press på sig, både för att förväntningarna och pressen är högre i Chivas och att klubben la ut, i sammanhanget, dyra pengar för att få loss honom.
Carlos Salcedo(Chivas)
Salcedo är lätt att tycka om för en tränare, tack vare att han alltid ger allt. 22-åringen som har förflutet i Tigres, Chivas och Real Salt Lakes ungdomsakademier flyttades upp av Real Salt Lake. Chivas köpte honom för ett år sedan och Carlos har levt upp till förväntningarna. Han är både resolut, snabb och stark i kroppen. Han är ett av klubbens smartaste köp de senaste åren och kan mycket väl vara Mexikos nästa Europa-export redan till sommaren.
Eduardo Herrera(Pumas)
Herrera är ligans late bloomer. Den mexikanske anfallaren har hunnit bli 27 år, men det är inte fören de senaste säsongerna som han har blivit en duktig anfallare att räkna med. Lalo som Eduardo kallas för är, precis som hans storlek siar om, en targetanfallare som är bra i luftrummet. Han är till storleken både ganska snabb och rörlig och gör att Pumas har ett bredd anfallsregister. Den gångna säsongen vart det 11 mål och Herrera måste fortsätta på den inslagna vägen om Pumas ska kunna vara med och tampas om ligaguldet.
Frågetecknet
Chivas bredd
Guadalajara-klubben har höga ambitioner, stark attraktionskraft och ekonomiska muskler. Man har en stark startelva med en mix av rutin och hungriga spelare. Carlos Peña var ett genomtänkt köp då han både är spelskicklig och jobbar väldigt hårt, men som framför allt är i rätt ålder och har visat upp vad han går för i den mexikanska ligan. Sett till bredden inte i nivå med vad Tigres och América. Chivas må inte ha något internationellt cupspel att tänka på, men bredden är oroande med tanke på att man i fjol drogs med skador på flera profiler.
Talangerna
Hirving Lozano(Pachuca)
Hirving Lozano är ligans stora talang! 20-åringen som oftast har en utgångsposition ute till vänster på Pachucas mittfält har sedan debuten mot América för två år sedan blivit en ledstjärna i lagets offensiv. Med fin teknik, sin snabbhet och skottet som han på senare till har utvecklat så är han en spelare som både skaper chanser ut sig själv och andra. I september var han med och kvalade in Mexiko till OS, som spelas senare i år. Hans fina prestationer i kvalet ledde till att han prisades som kvalets bästa spelare.
Erick Gutierrez(Pachuca)
Gutierrez är ytterligare en Pachuca-produkt. 20-åringen debuterade i Pachuca redan under slutet av Aperturan 2013, men det var inte fören i Aperturan 2014 som han tog en ordinarie plats på mittfältet bredvid Jorge Hernandez. Erick har siktet inställt på OS i Brasilien. Han är en innermittfältare som spelar med ett lugn och har ett bra passningsspel. Han jobbar i båda riktningarna och har en bra karaktär.
Erick Aguirre(Morelia)
Aguirre är den yngsta på listan. Erick debuterade redan i Aperturan 2014 med ett inhopp mot Tijuana redan i den fjärde omgången. Han spelade från start i resten av säsongen, men har sedan dess fått dåligt med speltid. Han var ordinarie i det Mexiko som spelade OS-kval, vilket är imponerande med tanke på hans ringa ålder, även i sammanhanget. Han är en teknisk mittfältare som uppträder moget med boll. I u-landslaget har han använts som högerback medan han i Morelia både har använts som inner och yttermittfältare. Han utsågs av The Guardian till en av världens 40 främsta spelare födda -97.
Rodolfo Pizarro(Pachuca)
Pizarro kom upp före den stora talangvåg som tagit sig fram från Pachucas fina ungdomsakademi. Rodolfo som är född 1994 är i grunden en spelare som opererat ute till höger, både i backlinjen och på mittfältet, men som Diego Alonso också placerat på innermittfältet ibland. Han är snabb, följsam, bra i kortpassningsspelet och har redan hunnit debutera i det mexikanska A-landslaget. Han passar, enligt undertecknad, bäst som högerback. Han har redan nästan 100 matcher för Pachuca under bältet.
José Abella(Santos Laguna)
Abella är det största Santos har fått fram de senaste åren. 21-åringen är snabb, följsam och har stora lungor. Han har en cementerad plats ute till höger i fyrbackslinjen. Precis som Pizarro så har Abella spelat nästan 100 A-lagsmatcher. Abella är tillsammans med Rodolfo Pizarro, Raúl López och José van Rankin den långsiktiga ersättaren till Paul Aguilar i landslaget. Abella och Pizarro är den av dessa fyra som har mest rutin.