Femte segern i rad avslutade säsongen
IK Tellus besegrade Hammarby TF med 5-4 efter ledning i paus med 2-1. Det satt långt inne; Hammarby kvitterade i slutet och mörkret lägrade sig. Fredrik Brandin replikerade omgående och spikade slutresultatet när vi trodde att segern skulle gå oss ur händerna.
Efter en ytterst händelsefattig första halvlek där Spjuths genomskärare till Olofssons första mål var godbiten att minnas, präglades halvleken annars mest av ställningskrig där inget av lagen lyckades tränga igenom varandras skyddsmurar.
Det märktes att Stefan Pettersson saknades; att variera spelet med hans lyror har varit
mycket effektivt under säsongen men nu stod han vid sidan, skadad i ena handen och såg de gula köra fast ideligen.
Det man trodde skulle bli matchavgörande var Robbans fula tilltag som gav honom rött kort och därmed decimerade han IK T vid ställningen 1-2 i slutet av första. Nu rasar väl allt var den allmänna meningen i Tellusklacken. Icke sa Nicke, det här var demontränare Nordhs genidrag; att ta ut Robban och göra honom till ass coach i karriärens sista(..?) match var en strategi som gick hem. Att Nordhan själv sedemera blev uppvisad på läktaren såg nästan ut som ett led i denna strategi.
Men det såg mörkt ut, knappt hade man fått ner pausfikat i skrinet förrän det stod 2-2.
De gula bestämde att det här skall vi reda ut och efter en lite småstökig andra halva så stod man där som segrare. Hammarby hjälpte till genom att själva dra på sig ett grovt matchstraff.
Slutet var rafflande; Motståndarna kvitterade till 4-4 när bara minuter återstod av ordinarie matchtid men Tellus replikerade omgående genom Brandin och sen var det krig ända in i kaklet under dryga 6 minuter långa tidstillägget. Mats A framhöll att det inte var bra för sitt hjärta, så här på just Alla Hjärtans Dag..
Hammarby skall ha cred för att man inte hade med några spelare från A-truppen utan bara hade sina ordinarie spelare, alla födda på 90-talet, på banan.. Det syntes också på läktaren där Tellusklacken mest bestod av småbarnsföräldrar medan Hammarbyklacken av tonårsföräldrar.
Däribland en riktig avart, du vet en sån där enögd farsa som idrottsrörelsen skulle klara sig betydligt bättre utan.
I det här fallet hade han tagit på sig rollen att stå och gapa mot våra spelare och ledare
från sin plats ovanför vårt spelarbås. En riktig tönt alltså. Det skall dock inte Hammarby lastas för - såna idioter till päron finns överallt inom idrotten men mera sällan på bandyns läktare. Gå hem!
Den efterföljande stölen på Zinkens krog var extra god efter denna avslutning på säsongen.
Att några spelare signalerat att de lägger grillerna på hyllan skall vi inte ta på allvar , rätt var det är så dyker de upp på en nyspolad rink i oktober...
Hammarby TF- IK Tellus 4-5(1-2)
Mål: Olofsson 3, Ninni, Brandin
PS. Bara en liten rad om domarna, snälla kan ni inte tillåta bara en liten dialog (alltså i båda riktningarna) med lagkaptenerna, det måste väl finnas en tanke med att någon är kapten.Det är domarna som är till för spelarna och matchen och har betalt för det. Ibland får man intrycket av att vissa domare hävdar en motsatt åsikt.
