Målrik säsongsavslutning
En betraktelse av allt som hände före, under och efter matchen mellan ÖSK och Tillberga. Därefter en kommentar över det sensationella slutresultatet mellan Mölndal och LAIK
Målrik serieavslutning
Den 19 februari 2022 spelade ÖSK sin senaste Elitseriematch i bandy. Då cyklade jag som vanligt till Örebro Södra för att stiga på supporterbussen som hade destination Bollnäs. Det var strålande sol när vi kom upp till Bollnäs minns jag. Bollnäs bandyhall var ännu inte byggd, så matchen gick på gamla klassiska Sävstaås. ÖSK hade seriemässigt ingenting att spela för, man spelade för klubbmärket och för sina tillresta supportrar. Man gjorde det riktigt bra och höll jämna steg med Bollnäs in i det sista. Matchen slutade med att Bollnäs vann en knapp seger, 8-7. Det sista som hände i matchen var att ÖSK hade hörna och sköt den i stolpen. När vi kom hem till Örebro och Södra station så var min cykel stulen. Jag blev först förvånad, sedan förbannad och till sist kände jag mig förödmjukad. Det är ett märkligt minne från slutet av denna bandysäsong.
I lördags var det den 22:a februari. Nästan precis tre år efter Elitserieuttåget. Jag cyklade som vanligt till Södra stationen och ställde min cykel där. Det var en betydligt mindre skara som hade samlats för att se ÖSK:s sista match i år än det var för tre år sedan. Men en full minibuss drog vi ihop i alla fall. Att vi var färre som skulle åka på matchen är inte ett bevis för sviktande intresse för ÖSK:s bandylag. Orsaken är att matchen ännu en gång krockade med en cupmatch för ÖSK:s fotbollslag. Det är väldigt beklagligt att fotbollssäsongen kör igång mitt i vintern med sitt cupspel, så att sporterna krockar på detta sätt. Det är ännu mer beklagligt att bandyn försöker förlänga bandysäsongen ännu mer genom att tidigarelägga höststarten.
Väl framme i Västerås tog vi oss till Aros pizzeria. En bra pub på gångavstånd från Rocklunda. Dit gick vi några stycken och tog en öl efter den senaste SM-finalen. Stället var då rätt fullt med bandysupportrar. Nu fick vi husera ganska ensamma och fick därför vår mat väldigt snabbt. Stället är trevligt och kan rekommenderas för de som ska gå på bandy eller fotboll i Västerås. Det finns dock ett litet problem, det finns bara en enda toalett. När stället är fullt med folk så måste det bli ett väldigt stort problem, hur tänkte man där?
Vi var på arenan i god tid, inget löjligt väskförbud, så våra glöggtermosar tog vi med oss in utan något tjafs. Generellt brukar det alltid vara mycket trevligt mottagande på Tillbergas matcher och det var det denna gång också. Det var gratis entré för bortasupportrar, något som det var lag på ifjol, men som är frivilligt för respektive förening att ha i år. Vi satte upp våra läktarflaggor och kom då i samspråk med en man från arrangörsstaben. Vi frågade honom varför inte Tillberga spelar några matcher i Tillberga nu för tiden. Man minns ju en match för några år sedan när ÖSK mötte Tillberga på Hubbovallen. Det var ca 15 minusgrader men massor av folk på plats. Det var nog en bra bit över tusen personer där. Vår nyvunna vän från arrangörsstaben svarade då att det kräves väldigt mycket jobb för att flytta upp en match till klubbens egentliga hemmaort. Det finns inga sarger stationerade där, så dessa måste man forsla från Västerås, det måste spolas upp is som är spelduglig och detta kräver också en del folk. Sedan vet man aldrig om det kommer en värmebölja och allt arbete är förgäves, därför att det finns ju inget konstfysningsaggregat där heller. De hade helt enkelt för få personer som jobbar runt klubben så det skulle nog förmodligen aldrig mer bli någon match på den berömda Hubbovallen.
När matchen drog igång så var det ÖSK som tog tag i taktpinnen och vips så stod det 2-0 till våra gulsvart favoriter, två mycket snygga mål. Tillberga kom dock snabbt tillbaka och på väldigt kort tid hade man vänt på det hela och det stod 3-2 till hemmalaget. ÖSK var inte sämre de, utan de vände tillbaka det hela till 4-3. I det läget hade ÖSK ett stenhårt skott i ribban som hade kunnat utöka ledningen, dock blev det Tillberga som ganska orättvist vände tillbaka igen till en 5-4 ledning, men innan första halvlek var slut så kunde ÖSK kvittera genom en fin frislagsvariant signerat bröderna Folkesson. Robin såg att Simon kom smygande på vänsterkanten och slog passningen exakt i rätt läge så att Simon kunde skapa sig ett friläge i straffområdet och dra målvakten och lägga in bollen i öppet mål, mycket vackert. 5-5 i halvtid, puh. Hur skulle detta slutat. ÖSK spelade verkligen för klubbmärket och sina tillresta supportrar. 5-5 var aningen orättvist, ÖSK borde efter spelfördelningen i första halvlek haft ledningen, kanske till och med, med ett par mål. Denna halvlek var kanske lagets bästa halvlek i slutspelsserien skulle jag säga.
Lite härlig varm glögg i halvtid och lite kikande på hur det stod i de andra matcherna. Att Gustavsberg skulle vinna över Kalix hemma var föga överraskande, att däremot Mölndal mer eller mindre körde över Lidköpings AIK hade man inte trott, mycket märkligt tyckte vi alla i ÖSK lägret. Detta innebar att det käcka laget från Stockholms skärgård åkte ur Allsvenskan.
Andra halvlek startade inte som vi hade hoppats. Tillberga gjorde två snabba mål och chansen till poäng började kännas fjärran. ÖSK kändes inte riktigt påkopplade och det rappa spelet från första halvlek var som bortblåst. Målen trillade in i ÖSK kassen som mogna äpplen i september och rätt som det var stod det hemska 10-5 på anslagstavlan. Då ruskade ÖSK till och rätt som det var började man plocka in mål på mål. När fem minuter var kvar på matchen så stod det faktiskt 10-8, men någon minut senare släckte Tillberga vårt sista hopp om poäng genom att göra 11-8.
En målrik tillställning där jag måste säga att ÖSK under större delen av matchen gjorde mycket bra ifrån sig. Tillberga kändes tunga när de gungade igång i början av andra halvlek och för dem väntar nu ett spännande kval.
Målrik match, men ändå ett ganska bra ÖSK spel, precis som då för tre år sedan och döm om min förvåning när jag skulle hämta min cykel, så är, inte hela cykeln denna gång, men dock sadeln borta. Någon hade stulit min fina cykelsadel och märkligt nog ersatt den med en något sämre sadel. Ja, stölden var betydligt mindre än för tre år sedan och att det stöldbegärliga trots allt hade blivit ersatt av en liknade, dock sämre produkt gör ju stölden inte lika kännbar denna gång, men visst blir man förbannad.
Nu åter till det märkliga resultat som vi uppmärksammade i halvtid. Gustavsberg hade ställt till det i början av säsongen. Man låg sist i nedflyttningsserien på endast två inspelade poäng när den serien började. Man påpekade i en artikel på bandypuls att det tog lång tid innan man kunde träna på stor bana. Träning i trånga ishockeyhallar ger så klart inte samma förutsättningar som de som har kunnat träna på riktiga bandybanor i månader. När nedflyttningsserien började så var de dock vältränade och hör och häpna om alla lag hade stått på noll poäng när nedflyttningsserien drog i gång då hade Gustavsberg kommit tvåa, man hade sluppit att kvala för att hänga kvar till och med. Endast seriesegrande Tellus lyckades ta fler poäng än Gustavsberg i nedflyttningsserien.
Ja, nu är den ”tänkta” nedflyttningstabellen bara ett tankeexperiment. Om LAIK:s Allsvenska existens hade varit hotad så hade man nog inte skickat ett halvt B-lag till Mölndal i sista omgången vilket man gjorde. Alla lag får naturligtvis ställa upp med vilka spelare de vill, men LAIK:s experimenterande med laguppställningen i en match som inte betyder någonting för klubben men som var livsviktig för andra inblandade luktar verkligen illa. LAIK bör med normalt manskap slå Mölndal ”alla dar i veckan”, men det gjorde man nu inte. LAIK säger själva att man vill vara en självständig klubb som inte ska vara beroende av storebror i Lidköping; Villa BK. Man har enligt vad jag har hört brutit de intima band som fanns mellan klubbarna inför denna säsong, vilket jag antar att man gör för att visa på sin självständighet som klubb. Men om LAIK ska få någon som helst respekt av andra klubbar och visa att man är en seriös bandyklubb så borde man, när man vet att matchen spelade så stor roll för sluttabellen, ha skickat sitt bästa lag och gjort vad som krävdes, det vill säga slagit Mölndal. Nu var man inte så rakryggade, man såg matchen som en kul möjlighet att testa lite nytt. Hur slutresultatet blev det sket man fullständigt i. Fy skäms, LAIK!
Sen måste jag naturligtvis gratulera Mölndal till att få en ny chans till att bli ett Allsvenskt lag även nästa år. Tuffa derbyn mot Surte BK väntar nu i kvalspelet vad jag förstår.
ÖSK:s säsong är slut, nu väntar den nervkittlande delen av säsongen som kallas för silly. Dessutom ska jag också se min 49:e SM final i världens vackraste sport; BANDY.
Jo, en sak till. Efter matchen delades priset till årets spelare i ÖSK ut. Vem som vinner priset röstas fram av Svampens medlemmar. Årets spelare blev Sebastian Lundgren. Före detta ordförande i Svampen Lasse Carlsson delade ut priset efter matchen mot Tillberga under jubel från den tillresta Örebro publiken.
