Inför veteran-SM kvalet med Mikael Forsell
Med en vecka kvar till Veteran-SM kvalet i Falun och Karlsbyheden kan vi presentera en intervju med Mikael Forsell. Bandymålvakten med många VM-guld, årets man i svensk bandy 1995 efter SM-triumfen samma år mot Vetlanda och många andra utmärkelser som spelare. Han har tillhört Lesjöfors och Villa Lidköping innan det så blev IF Boltic 1991 till 1998/1999. Nu ska han som sagt iväg och representera IF Boltic i Karlsbyheden och det är något han ser fram emot.
Till att börja med får vi reda på av honom att det är första gången på fem år (när vi intervjuar honom) som han använder målvaktsutrustningen.
- Det var fem år sedan jag hade målvaktsutrusningen på mig. Vi var nere i Ungern med vårat veteran-landslag och invigde B-VM. Däremot har jag åkt en hel del skridskor genom åren, detta då grabben spelar ishockey i Skåre/Färjestad, där har man varit med mycket.
- Det kändes fantatastikt att kliva i grejorna igen och kliva ut på isen, det kändes som det skulle varit fyra dagar sen sist, säger målvaktsfantomen.
Hur är känslorna?
- Bara det att träffa det här gänget igen, det är många av de här man har spelat med i väldigt många år. Det är klart att mycket av det gamla man hade kommer tillbaka, det är inte utan att man brinner. Sen får man känna lite hur man känner sig imorgon (läs för en vecka sedan) det kan bli lite tuffare.
Utan att veta om hur de andra lagen står sig, vad är din känsla?
- Ser man det gänget vi har idag med lite förstärkningar med Kaj Nordin, Marcus Bergwall och några till så kommer det här att bli en fantastisk resa. Det är klart att vi bör ha
ambitionen att gå vidare till SM-final på Studenternas den 19 mars.
- Det är den känslan jag har i kroppen, tittar man på Håkan Larsson i målet, här idag var han grym, han höll nollan under träningsmatchen som vi vann med 6-0, så det här kommer bli riktigt kul.
Nu kollade jag inte mycket på VM men tv eller radio nämnde just saknade av Markus Bergwall, hur den skulle vara ibörjan av turneringen och han kommer att vara med och spela här...
- Marcus är fortfarande oerhört duktigt, världsmästare som sent som förra året med ett antal mål till och med i finalen. Som sagt han är en grotesk duktig bandyspelare fortfarande.
- Tittar man sedan på Kaj Nordin är han som en 15-åring i kroppen, Kjell Berglund orkar han också med mycket, Ola Fredricson ute på träningen idag herregud det spritter i benen på honom, det är som han skulle vara 21 och nyutexaminerad. Det här blir riktigt bra.
Pratade med Kjell efter träningsmatchen, just det här med minnen från när man spelade på topp. Vad är det allra främst du kommer ihåg?
- Något som kommer upp direkt, jag har haft mjligheten att vara med och vunnit 6 VM-guld och blivit årets man i Svensk bandy 1995 och massa andra utmärkelser.
- Men största minnet är ändå SM-finalen 1995 när vi slog Vetlanda med 2-1 efter en heroisk insats. det håller jag definitivt som nummer ett. Just det att få göra det med sina kompisar som man har tränat med hela säsongen.
- Att få chansen att spel i landslaget är givetvis förstås häftigt men det är inte riktigt samma känsla, man kommer ifrån olika föreningar och ska gör det under en rätt kort tid. Just det att få göra det med klubblaget är helt sanslöst.
Hur var förberedelserna och allt runt omkring?
- Det kändes att nu var det våran tur, vi hade med samma lag ganska precis förlorat två SM-finaler innan, det kändes definitivt att det här var våran final och det kändes direkt när vi gick ut då.
- På något sätt krävs det att man är med och förlorar ett par finaler säg en eller två och har liksom den erfarenheten att verkligen våga vinna. Det kändes när vi klev ut där att det här finns ingenting som kan stoppa det här och så blev det.
Pål Hanssen fick kröna matchen med två mål...
- Han gjorde defentivit en bra match och bra är något som han fortfarande är, det kan man läsa om i tidningarna. Nej, det var riktigt läckert men det var väldigt många som var bra den här matchen. Det var absolut ingen som föll ur ramen, det var väldigt häftigt.
Vad framförallt var häftigast...
- Den frågan har jag fått många gånger, det är just det som är så svårt att förklara, det krävs att man har spelat en SM-final. Det är en sak att vara i publiken, en sak att stå där på läktaren och känna av det. Men jag kan säga att det är tiofall att vara där nere på isen.
- Att man vet att man har en grym fokus egentligen en vecka från att semifinalerna är klara. Det är så fokus på en match där man ska ut och prestera under 90 minuter, det är en obeskrivlig känsla.
Just den säsongen 1994/95 hur var den?
- Den var helt fantastiskt, både 1995 och 1996 var också en bra säsong. Jag vill nog säga att första hälften av 90-talet hade vi ett otroligt bra lag, det var grymt små marginaler om vi skulle vinna eller falla i semifinal/final. Så första hälften av 90-talet likväl som jag upplever hela 80-talet ägde Boltic. Det var en skön känsla.
Hur mycket följer du och känner du till om dagens lag?
- Jag kan säg att jag inte följer det så mycket på plats men självklart hänger man med i tidningarna och på det sättet. Med det blir inte så många matcher på plats.
- Man kan aldrig sluta imponeras över Boltic och deras fantastiska förmåga att komma tillbaka. Nu är man i toppen på allsvenskan serien under högst och det måste jag säga är jag grymt imponderad över.
- Det är också roligt att man har lyckats sanera ekonomin såpass som man ändå har gjort, det är en bra bit kvar självklart men det känns ändå att det är på rätt väg.
Just det att spelarna ställer upp och inte tar ut någon lön och kör..
- Det har varit signifikativt för den här föreningen enda sedan jag kom hit 1991. Det har som sagt varit signifikativt att killar som verklighen har velat prestera trots att det har varit bräcklig ekonomi, ända sedan då och tidigare.
- Men vi har alla ställt upp och brunnit för det vi håller på med. Det har varit idrotten som har varit det viktigaste för oss.
Hur mycket har stödet från läktaren betytt?
- Det betyder alltid mycket det kvittar vilken sport man håller på med, just tittar man på Boltic Blues när dom var som bäst så var dom ett oerhört stöd för oss och följde oss i både vått och torrt. Som sagt ett oerhört bra stöd.
- Det är jätteroligt att man fortfarande finns kvar, det är den kulturen man vill ha, det hör på något sätt till sporten. Sen är det klart att har man killar och tjejer som kan sköts sig då är det himla läckert och det är då ett stöd.
- Det är när det faller över kanten som det har gjort vid tillfällen också då är det inte ett stöd utan mer förstörande för föreningen. Men så länge man sköter sig och är en stöttning för laget då är det helt sanslöst värdefullt.
Som sagt Motala/Sirius, Sandviken och arrangören Karlsbyheden...
- Om jag får använda en gammal floskel ta en match i taget så är det vad vi måste göra. Vi vet inte alls vad dom har för kvalitér, vi vet att det är duktiga lag, Motala/Sirius tillsammans, Karlsbyheden har säkert också fått ihop ett bra lag och Sandviken är av härd väldigt duktiga.
Det kommer att bli tuffa matcher men vi ska åka dit och ha väldigt kul tillsammans.
Ola Fredricson, Kjell Berglund, Bengt Andersson för att nämna några av utspelarna kan har mycket av passningskänslan och det där kvar i sig även de kanske inte fysiskt sätt är lika snabba som de var när de var aktiva, hur är det för en målvakt...
- Kan du cykla? Det är ungefär som att lära sig att cykla har man väl lärt sig det då kan man det. Man kan inte förstås cykla Giro d'Italia om man har hållit uppe i tio år men definitivt kan man cykla.
- Det är ungefär samma känsla. När man kom ut på isen idag, man åker mycket skridskor, har balansen det är otroligt viktigt för en målvakt. Nu har jag inte samma reaktioner idag men mjukheten finns där än, vi får känna imorgon hur det känns, då kommer jag säkert vara lite nedbryten.
- Det var som någon frågade mig ute på isen och det är klart att topparna finns säkert kvar till stor del men det är just det att kunna göra det fem, sex, sju gånger i veckan, det skulle man aldrig klara av. Men det kommer inte behövas nu, sen ska det bli tätt där bak.
