Krönika: Från ”Lillen” till Larsson
"De flesta är glada över klubbens framgångar, men det finns fortfarande några som tippar tvåsiffrigt i baken för de orangeskrudade på söndag. Frågan är om det är en inre besvikelse över att Bollnäs nu är bäst i Hälsingland, eller om det bara är någon slags hatkärlek till klubben" skriver Torleif Wikström.
När Bollnäs på söndag lirar sin fjärde SM final genom tiderna, så finns han på plats. 91 årige Martin ”Lillen” Johansson, den enda i dag kvarlevande från finallaget 1943.
Martin är den enda som lirat alla tidigare finaler för Bollnäs.1943, 1951 och 1956.
Den senaste för 54 år sedan alltså.
Den första finalen gick av stapeln 1943 och spelades på Stockholms Stadion. Då blev det oavgjort mot VSK.
Sen försökte man lira omspel i Bollnäs, men matchen fick brytas på grund av för dålig is!?
Västerås Sportklubb avgjorde sen på Laduviken i Stockholm, där den avgörande matchen gick. Martin berättar att det var minst 4000 åskådare på varje hemmamatch i Bollnäs på den tiden! Stort med bandy redan då alltså i Hälsingland.
Likheterna med dagens lag är nog först och främst försvaret. Bollnäs var ett av de första lag som la lite energi med att träna försvarsspel på den tiden. Det som skilde var ändå att spelarna var så väldigt ojämnt tränade.
− Det var bara några enstaka som var bra på skridskorna då, berättar Martin för tidningen Ljusnan. Idag tycker han att alla är så bra.
Martin utnämner Hans Åström till Bollnäs bäste genom tiderna, och man får väl bara hålla med den gamle profilen.
Åström var unik och ingen kommer nog någonsin upp på den nivån under lång tid framöver.
Bollnäs gick sedemera segrande ur både finalen 1951 och 1956. (Tror det vart 3-2 mot Örebro i den sista)
Nu står vi där igen alltså… och intresset verkar vara större än någonsin. Var man än kommer pratas det bandy i alla former. De flesta är glada över klubbens framgångar, men det finns fortfarande några som tippar tvåsiffrigt i baken för de orangeskrudade på söndag.
Frågan är om det är en inre besvikelse över att Bollnäs nu är bäst i Hälsingland, eller om det bara är någon slags hatkärlek till klubben?
Hur det än är så får de stå ut med fakta nu… Bollnäs är i final och har fan i mig gjort rätt för platsen också. Ingen ville först möta Broberg, sen fick man SAIK och allt annat än 0-3 i baken var otänkbart. Nu står vi där med sträckta ryggar och stora leenden. Apropå leenden ja.
Jag var igår in och köpte biljetter på ishallen i Bollnäs. Och där var dom… eldsjälarna som jobbat gratis under årtionden.
Ekonomiansvarige, Peter Sköld… 50/50 lotternas egna grundare, Sveden och Sigge Blomberg, med flera.
Folk vallfärdade hela tiden in och ut i hallen… stämningen var nästan som på julaftonen, förväntansfull och uppsluppen. Alla hejade på alla och till och med de gamla matchtröjorna från i början av 80 talet, eller något… gick som smör i solsken.
När jag såg tröjorna kom jag genast att tänka på Hans Altberg, Kjell ”Pipis” Larsson, Pär Hedkvist med flera, ja till och med Tord Amré,
Ljusdalsspelaren som gjorde en blixtsäsong i Bollnäströjan. Synen då den förre storspelaren dök upp på Åsen, är något jag aldrig glömmer… rund och go som en köttbulle, sa vi lite elakt på läktaren. Men vi fick svar på tal, Amré gjorde senare succé och blev till slut en riktig matchvinnare för orangeblått. (När han tränat ett tag)
Det pratas om 45 bussar från stan, ett tåg och massor av övriga fordon. Det lär bli en härlig stämning på Studan i år.
Igår var det redan rekordnotering på 23500 biljetter sålda!
Magiskt och nästan så att man får gåshud bara man snuddar vid tanken. Bajenfansen lär vara laddade till tänderna de med, och jag tror det här kommer att bli den i särklass mest ljudmässiga höjdpunkten någonsin i en final.
Såg en intervju på TV med Patrik Larsson dan efter den avgörande semifinalen mot SAIK. Näsan var otroligt svullen men Larsson bara log. Patrik lovade att leta fram ett visir som passade, sen skulle det inte vara några problem att spela. Så talar en riktig hjälte… för jag vet inte om det är någon som jag unnade den här finalen lika mycket som just Patrik. Han kom hem tillbaka till Bollnäs efter några år på flykt ute i landet. Sedan dess har han varit klubben trogen trots förslag från toppklubbar.
Nu får han sin belöning för lång och trogen tjänst, en SM final på Studenternas! Larsson som för övrigt fick en riktigt fin hyllning av Flamesklacken med flera då Bollnäs vann den fjärde semifinalmatchen på Sävstaås.
Patrik berättar i Ljusnan att det var ett av det finaste och största minnen han upplevt, och lovade att bära med sig det genom resten av livet. Jag säger bara, lycka till i finalen Patrik, och passa på att njut av varje sekund.
Och om gud finns… så kan det bära ända fram till GULD… med både Martin på läktaren, och Larsson på plan.
