Bandyn har klivit in i vardagsrummen i Edinburgh

Bandyn har klivit in i vardagsrummen i Edinburgh

Storbritannien må vara landet där bandyn uppfanns, men numera är sporten kraftigt marginaliserad i landet. Men inte hemma hos Edsbyn-supportern Stuart Moncrieff i Edinburgh. – Jag är så imponerad av vad spelarna kan göra med bollen, säger ”Stu”.

Jag har bott i Edinburgh i nästan två månader och det bandylösa landet till trots så har jag följt sporten så nära och mycket jag kan via internet. Jag har dock saknat det där med att se matcherna tillsammans med någon annan, någon som också bryr sig om bandy. Därför var det med förväntan jag i tisdagskväll steg på buss 27 och hoppade av i närheten av Stuart Moncrieffs hem, beläget i utkanten av Edinburgh, vid foten av kullarna vid Pentland Hills. Jag ringde på dörren och klädd i en vit Edsbyn-tröja öppnade ”Stu” dörren, en syn man inte förväntar sig någonstans i Edinburgh. Jag klev in och strax senare stod vi i köket med varsin Stella Artois i händerna.
– Schkål, is that right? frågar Stu innan vi klingar flaskorna mot varandra.
 
Höga odds
Men till frågan som vi väl alla ställer oss, hur kommer det sig egentligen att någon i Skottland börjar intressera sig för bandy och just för laget Edsbyn?
– När vi pluggade så ville jag och mina vänner satsa pengar på något ovanligt, så vi hittade den här sporten bandy som vi aldrig hade hört talas om. Vi satsade på ett lag som hette Edsbyn och sen följde vi matchen live och Joakim Hedqvist avgjorde sent så att vi vann. Sen fortsatte vi helt enkelt spela pengar på Edsbyn, berättar Stu.
 
Det här hände i början av 2007, när Stu och hans vänner studerade första året på universitetet i Edinburgh. Det var också året då Edsbyn vann sitt fjärde av fem raka SM-guld, så att spela på Edsbyn var en lönsam affär för gänget.
– Jag vet inte hur många Pund vi vann tack vare dem, men det var mycket för oss som studenter. Tyvärr hade vi satsat på vinst även i finalen, men eftersom det blev förlängning förlorade vi där. Men det gjorde inte så mycket när Edsbyn vann guld.
 
En annan av de som upptäckte bandysporten var Stus kompis Andrew Fyfe, som pluggade och bodde ihop med Stu vid tidpunkten.
– Jag tror inte Ladbrooks hade koll på vad bandy för något, för Edsbyn hade alltid väldigt höga odds och de vann ju i stort sett varje match den säsongen, skrattar Andy.
 
100-årsjubileum
Med vinstpengarna från Edsbyns matcher och det nyfunna intresset kände Stu och de andra för att ta intresset till en ny nivå och beställde via internet supporterartiklar från Edsbyns IF. Stu köpte en Edsbyn-tröja med nya favoriten Daniel Liw på ryggen, medan Andys hade Hans Åström på ryggen. Båda har nu dessa tröjor upphängda på väggarna i sina hem. Men de ville också sprida sitt bandyintresse.
– Vi startade en Facebook-grupp om Edsbyn för oss och våra vänner, där vi bjöd in fler och fler till. Sen till slut började några svenska Edsbyn-supportrar hitta till gruppen och vi började få kontakt med dem i Sverige, säger Stu.
 
Det ena ledde till det andra och 2009, när Edsbyn firade 100-årsjubileum, bestämde sig Stu och Andy för åka över till Edsbyn och vara med på jubileumsfesten mitt under den svenska högsommaren.
– Edsbyn var verkligen en fantastisk plats att komma till och alla var så välkomnande mot oss. De visade oss runt i arenan, presenterade oss för spelarna och vi hade en fantastisk tid på den där festen, så det var väldigt roligt att vara med på, säger Stu.
 
Men någon bandy fick de ju inte se där i slutet av juli, därför började de snabbt planera för en ny resa. Tillsammans med sex andra åkte Stu och Andy tillbaka till Edsbyn och följde med Red Farmers till en bortamatch i Söderhamn mot Broberg. Tyvärr blev det förlust, men deras livs första bandymatch på plats var avklarad. Stu återvände sedan i början av 2013 och såg för första gången en match i Dina Arena, men även då blev det förlust mot Sandviken med 0-6. Stu kostade dock på sig att köpa ännu en Edsbyn-tröja vid det besöket.
 
Koll på kvalet
De följer Edsbyn så gott det går i Storbritannien, framförallt via Edsbyns egen webbplats och Svenska Bandyförbundets webbplatser, trots att sidorna är på svenska. Den som verkar ha allra bäst koll på Elitserien var Andy, som briljerade lite när jag sa att mitt favoritlag var Vetlanda.
– Jag vill inte gnida in något, men det har inte gått så bra de sista säsongerna har jag sett. Nu spelar de kval mot Ljusdal, eller hur? sa Andy och jag kunde inte låta bli att glädjas över att kunskapen om vilka lag som kvalar sig kvar i Elitserien i bandy sprider sig till Storbritannien.
 
Ytterligare tre vänner till Stu och Andy dök upp lagom till matchen mellan Hammarby och Edsbyn för att tillsammans följa den via TV4 Play. Jag översatte Pelle Fosshaug och Anders Östlings tankar inför matchen och vad Thomas Liw sa om spelet i halvtid. Vi gladdes – jag rycktes givetvis med – när Edsbyn gick fram till 0-3 men fick sedan se Hammarby vända till 4-3. Under matchen diskuterade vi vad det är som gör sporten så underhållande.
– Jag är så imponerad av vad spelarna kan göra med bollen, den medvetenheten är helt otrolig. Man ser ju knappt bollen när den här i luften, ändå lyckas spelarna suga till sig den på ett otroligt sätt. Dessutom påminner det ju om fotboll och givetvis farten gör sporten så underhållande.
– Eller som där, vilket skott! utbrast Stu när Mattias Hammarström överraskande sköt 0-1 för Edsbyn.
 
En nervös avslutning väntade innan favoritspelaren Daniel Liw frälste oss där i vardagsrummet genom att sätta 4-4 i slutminuten och ta matchen till förlängning. Det var också ungefär då som TV4 Plays sändning lade av och istället fick vi följa den rafflande avslutningen via Elirapport. Andy hade högläsning från sin telefon och när han förkunnade att Hans Andersson satte den sista och avgörande straffen var det glädje i vardagsrummet. Sedan slet Stu av sig Edsbyn-tröjan och blottade där under Manchester United-tröjan med Rafaels namn på ryggen och vi gick över till en helt annan, mer typisk brittisk sport. Att den matchen inte slutade som vi hoppades gjorde det samma en kväll när Edsbyn kvitterade semifinalserien.
 
Ingen final
Givetvis tror Stu och Andy att Edsbyn kommer spela SM-final på Friends Arena nästa helg, men någon resa dit har aldrig varit aktuell för de båda.
– Jag åker inte dit och jinxar en final, säger Stu. Jag har aldrig sett Edsbyn vinna live så jag väntar nog till nästa säsong innan jag vågar åka igen.
 
För tillbaka till Edsbyn, det ska de.
– Jag har mycket kontakt med Magnus Ståhl (ordförande i Red Farmers) och han är som hela Edsbyn. De lever verkligen för laget och bryr sig så oerhört mycket, samtidigt som Magnus är en fantastisk vänlig och trevlig människa och alla i Edsbyn tog emot oss så bra. Dessutom är det en härlig stämning i arenan, sångerna de sjunger är mycket bättre än all skit som sjungs på fotbollen i England, så jag vill tillbaka till Edsbyn snart igen. Men det ska helst inte vara 20 grader kallt den gången! skrattar Stu Moncrieff, en av få bandyfrälsta i sportens egna hemland. 

Andreas Södermanandreas@andreassoderman.se@andreassoderman2013-03-07 12:48:00
Author

Fler artiklar om Sverige