Villa Lidköping - Västerås SK2 - 3
Finalförlust för Villa
Västerås vann SM-finalen över Villa med 3-2 efter förlängning.
Under lördagen så spelades det SM-final i bandy mellan Villa och Västerås. Tusentals supportrar vallfärdade till Uppsala som välkomnade sina besökare med en himmel såpass grå och trist så man kunde tro att den var hämtad från en gammal svartvit film.
Duggregn och plusgrader gjorde isen sträv och hoppig. Hos Villalaget som skulle försöka bemästra detta så var Petter Björling åter tillbaka i spel. Han trotsade läkarna och slängde sitt gips och skaffade istället en skena för att skydda sin skadade handled. Det såg såpass bra ut på träning tidigare under veckan att han fick en plats i laget på Gustav Frimans bekostnad. Gustav Nygren var med som junioravbytare och Arvid Thorstensson som reservkeeper.
Finalen hann knappt börja innan Västerås gjorde 1-0 när en passning skar rakt igenom Villas backlinje centralt och friställde Robin Andersson. Kändes väldigt märkligt. En sådan passning har Villaförsvaret knappt släppt igenom på hela säsongen och så sker det direkt i finalen. Onda aningar om hur det skulle sluta började direkt spöka i ens härjade inre.
Efter dryga 20 minuter kom 2-0 genom Christoffer Fagerström när han blev fri efter en långboll. Åter igen undrade man lite över vad som hände. Martin Andreasson hade alla chanser att ta ner bollen men valde att släppa den förbi sig. Antingen så var det någon som ropade åt honom att släppa den eller så gjorde han det på eget bevåg. Ett stort misstag var det hur som helst.
Villa reducerade efter 35 minuter när Johan Löfstedt (utsedd till Villas bäste spelare) lyckades manövrera sig igenom Västerås täta defensiv och skicka fram bollen till Tim Persson som hittade nätet. Villas bästa kvitteringschanser innan paus kom på ett par hörnor. Västerås å sin sida hade två farliga skott som räddades på ett excellent sätt av Anton Johansson.
Anton gjorde ytterligare en mycket vass räddning i början av andra halvlek. Annars präglades spelet mycket av den svårbemästrade isen. Båda lagen hade det svårt och vi fick se massor av felpass och borttappade bollar. Många gånger kom spelare med fart men då fastnade bollen på den sträva isen eller hoppade till och så blev det ingenting.
Västerås var ändå det laget som hade det mesta av de ganska fåtaliga mållägen vi fick se. Villa hade det svårt och skapade i stort sett bara en hyfsad chans på ett direktskott av Martin Karlsson som målvakten räddade. Annars var ett par hörnor det närmsta man kom. När det kändes som mest dystert så blev det ändå en kvittering efter 86 minuter på ett inspel från MK6 där Christoffer Edlund lyckades kämpa in bollen efter många studsar hit och dit.
Här vände hoppet åter men det dog en ytterst plågsam död kort in i sudden death-spelet. Efter någon minut så fick Västerås en omställning där en av deras spelare kom förbi på kanten när Villaspelarna var där och bara petade lite håglöst med klubborna. En passning in i mitten, skottläge för Viktor Spångberg och så var det god natt.
Jag är av den uppfattningen att ett slutresultat alltid är rättvist. Så också denna gång. Västerås kändes hetare på offensiv planhalva och runt straffområdet. Deras defensiv var också mycket tät och bjöd inte på mycket. Man anpassade sitt spel väl efter de yttre förutsättningarna.
Villa försökte enträget spela sitt vanliga spel med bollen efter isen. Något som inte alls var lyckosamt. Kanske att man skulle gjort fler lyft in i straffområdet och fightats om andrabollarna. Det är inte alls Villas typ av bandy men så som det såg ut så borde det varit värt ett försök. Det var ju så kvitteringen kom till, i och för sig inte på ett långt lyft utan på ett inspel från kanten, men det blev ändå kamp om bollen inne i boxen. Måhända lättare sagt än gjort. Tyvärr så fick vi också se ett par misstag defensivt som blev kostsamma.
Villa har gjort en mycket bra säsong med seger i Svenska Cupen och Elitserien. Tråkigt nog så lyckades man inte knyta ihop säsongen med ett SM-guld. Det blir ju lite grann så att man mest minns den sista matchen och då blir känslan lite onödigt negativ. Hela föreningen har åter igen haft stora framgångar med fem lag i SM-final precis som förra året. Tre guld blev det denna gång för damlag, P19, F17. Även i de yngre årsgrupperna så finns det massor med ungdomar som lirar bandy i både Villa och LAIK så bandyns framtid i Lisch känns ljus.
Nu ska jag återgå till det jag mestadels sysselsatt mig med efter hemkomsten från Uppsala i natt. Att dra ett täcke över huvudet och stänga ute omvärlden fram till jobbet måndag morgon. Alla har vi våra olika sätt att bearbeta finalförluster.
Ta hand om er så hörs vi kanske längre fram.
