Hoppet lever trots att sola gick ner i Karlstad
Karlstad och onsdag kväll i kung Bores Sverige. Tuff drabbning på klassiska Tingvalla som andas en svunnen storhetstid och en kamp om ytterst viktiga poäng. Vi kan summera en rejäl satsning som tyvärr inte bar över 90 minuter. Men kan vi ta med oss första 45 i de avslutande tre matcherna, ja då finns det fortfarande hopp.
Det här artar sig till ytterligare en busskrönika. Jag vet inte vilken i ordningen faktiskt. Vi är några tappra själar ur Rödtjut som snikat oss med i spelarbussen denna onsdagseftermiddag i riktning mot Karlstad, Tingvalla och Boltic. Har så här halvvägs in på resan hunnit med att snajda ihop en hygglig powerpoint om kristendomens inriktningar och utveckling, så delar av morgondagens lektioner är i alla fall är säkerställda.
Men ny byter vi spår. Inte för att bandy är okristligt, men ändå. Jönssonligan rullar på buss-tv´n, ni vet den där med kuppen mot Ikea. Vad jag förstått så är detta huvudtränare Prickens självklara filmval. Kanske räknar han med att denna inspiration skall göra att vi kan kuppa till oss två poäng på Tingvalla nu i afton.
Villingsbergs skjutfält passerar, och snart i Karlskoga. Dags att koppla på förutsättningarna. Jag har Joakim Bonnevier i sätet bredvid och han upplyser mig att Boltic bara förlorat en av sina nio senaste drabbningar, vilket på ett tydligt sätt indikerar vilken tuff bortamatch vi har framför oss. ”Boltic har fått ihop det bra”, som huvudtränare Pricken nog skulle ha uttryckt det.
Samtidigt kommer vi ifrån en fantastisk match mot Lidköping senast. Jocke här bredvid var då en av de påtagligt bidragande till detta med sitt energiska driv som slet isär Lidköpingslaget. Vi hoppas på ett liknande scenario i kväll, vilket är lagets absoluta ambition enligt pappa Peter Bonneviers utsago, när han passerar i bussgången och delar ut de medhavda matdosorna till spelarna.
Taktiken är samma som i lördags och förhoppningsvis är vi än lite bättre i dag! Det är tydligen pastasallad som gäller.
Laget är intakt och hade en bra träning under gårdagskvällen med visst fokus på hörnor, vilket vi hoppas se effekterna av i kväll.
I övriga serien så är det ju ett nervkittlande läge. Våra tabellantagonister Skirö åker i kväll till Otterstrand med ambitionen att utöka Finspångs distans till den eftersträvansvärda kvalplatsen, så man får väl ha ett öga på matchen och ett på resultattavlan i afton även om den matchen tydligen startar en timme senare enligt uppgift.
Taktiksnack strax innan Karlstad
Nu har jag överhört den rigorösa taktikgenomgången från bussens bakre regioner. Känns som om ledartrojkan har bra koll på våra motståndare där riktlinjerna i Boltics omställninsspel gås igenom och namn som Hansen och Wiklund nämns.
Vi skall uppenbarligen återupprepa taktiken från senast. Kliva på och stressa upp pulsen rejält på Karlstadborna, våga äga boll, komma in bra bakom varandra för understöd och aldrig tveka i det fysiska spelet. Samma jävlar i anamma som senast, ja då kan vi lösa det här.
Jaha då var det klart då, och bussen taxar hemåt. Nja, det slutade väl inte så som vi tänkt oss, men låt oss nu inte rusa åstad.
Vi kunde i halvtid konstatera att vi gör en av säsongens bästa halvlekar. Vi låg så rätt i positioner, stressade Boltic till misstag, utmanade konstant och vårdade vårt spel. Detta resulterade i att vi radade upp ett antal kvalificerade chanser. Dock är det Boltic som gör första målet efter en ytterst tveksam straff efter en hög klubba i vårt eget straffområde. Tror att även huvuddomare tyckte att det var en tveksam dömd rackare det där när linjedomaren tog beslutet. Fager som i övrigt gjorde en homogen insats matchen igenom.
I vilket fall; vi fortsätter att mata med en frenetisk intensitet och några minuter senare kan Joakim Bonnevier, en av planens bästa spelare denna afton dundra in 1-1. Några minuter senare tar vi ledningen i matchen efter en väl förvaltad hörnstrut av Gusten och då är halvleken endast halvvägs mogen.
Skall man framföra någon kritik till den propagandabandy vi levererar i första så är det väl den att vi inte gör tillräckligt med mål utifrån antalet chanser som vi skapar och fullständigt oförtjänt lyckas Boltic kvittera i slutminuten efter en hörnretur om jag minns rätt.
På plats på Tingvalla
I halvtidsvilan visar Karlstad sin ödmjukhet i cafeterian, där de värmlänningar jag samspråkar med uttrycker en respekt för Finspångs fina skridskoåkning och oförstående inför vårt aktuella tabelläge.
Men, men, det är föga en tröst då Boltic rivstartar i andra efter vad som troligen är resultatet av en rejäl hårblåsutskällning för deras del. Samtidigt är vi inte på tårna och gör en klart sämre inledande kvart i andra. Vi gör väl helt enkelt inte det som vi troligtvis bestämt oss för och det straffar sig när Boltic börjar inse att det är deras heder som satts på spel.
I den 72:a minuten har vi plötsligt det föga smickrande 6-2 på tavlan. Ack och ve, men för den skull inte orättvist utifrån vår aktion just då. Men vi krigar hela vägen in och Jocke får åter igen göra ett mycket fint mål där han med fart hela vägen virvlar sig igenom hela Bolticförsvaret. Anmärkningsvärt är att målvakten Magnus Jebsen har assistpoäng på bägge av Jockes mål.
Nu slutar det 7-3, och det är väl egentligen inte så mycket att säga om det. Hade vi gjort två lika bra halvlekar och bättre förvaltat våra chanser hade vi spelat hem den här matchen, men nu blev det inte så. Enda trösten i det hela är att Otterbäcken lyckas att hålla Skirö stången hemma på Otterstrand, vilket gör att kvalplatshistorian fortfarande är öppen och lördagens drabbning mot just Otterbäcken högintressant för vår del.
Som supporter konstaterar jag att tre Rödtjutare tydligen är starkare än ett helt gäng med Boltic Bluesare. På skadesidan hittar vi dock en bruten trumpinne, redan under den euforiska första halvleken!
