I morgon är vår annandag!
Det är den tiden på året igen! Julmaten är med nöd och näppe uppäten, och vi styr kosan ner mot vår lokala bandyarena, för att i tät glöggdoft på förhoppningsvis välfyllda läktare heja fram lagen i våra hjärtan. Det är annandag jul helt enkelt!
Ja, när den gamla sega dängan ”I morgon är en annan dag” framfördes av herr schlager himself (Christer Björkman) 1992 hade han höga förhoppningar i Eurovision Song Contest. Topp tre var hans högst seriösa (men alltför naiva) gissning, men han slutade på en förödmjukande 22:a och näst sista plats.
Lite så känns det att vara bandysupporter just nu. Lite lätt förödmjukad. Med ett förbund som verkar göra precis allt för att förminska en redan alarmerande krympande idrott har vi nu bara annandagen kvar att njuta av.
Jag skrev i en krönika innan säsongen startade att bandyn var välsignad med två högtidsdagar; annandagen och speldagen för bandyfinalen.
Sen kom dråpslaget när förbundsmänniskorna med stolthet (!?) basunerade ut att bandyfinalen 2024 ska avgöras i ABB Arena i Västerås, alltså i en hall som tar ca 8000 åskådare.
Visserligen har publiksiffrorna på bandyfinalerna minskat radikalt de senaste 10-12 åren, men ALDRIG har en final lockat så lite folk som 8000, vilket alltså gör att väldigt många bandyfinalsentusiaster kommer att bli utan biljetter denna gång. Sorgligt. Skamligt. Ruskigt irriterande. Ett hån rentav, signerat bandyförbundet.
SÅ, det vi har kvar, som förbundet aldrig ska tillåtas förstöra, är just den urklassiska annandagsbandyn!
Jag hoppas att alla ni som läser detta beger er till en bandyarena i morgon, för at stötta erat lag! Har ni inget favoritlag är ni givetvis varmt välkomna till valfri bandyarena ändå! Vi måste sluta upp, engagera oss, och ge de tappra bandyklubbarna, som sedan många år kämpar i ekonomisk motvind, åtminstone ETT besök varje vinter för att avnjuta detta kombinerade idrotts- och kulturevenemang.
För så är det faktiskt, i alla fall för mig och många andra. Bandy är inte bara idrott. Det är bannemej även kultur!
Smolket i bägaren är väskförbudet. En påtagligt osäker värld har fått sätta käppar i hjulet för oss som tagit för givet att vi kunnat ta med oss en portfölj till bandyarenorna runtom i landet. I vissa fall gäller dessvärre ett ständigt portfölj-förbud (i många bandyhallar), vilket jag tycker är en skymf mot oss bandysupportrars trogna följeslagare i läder. Men, det visar ju bara desperationen hos de klubbar som absolut inte vill att några eventuellt starka drycker ska förtäras någon annan stans än i respektive arenas restauranger. Jag tror många av dessa klubbar faktiskt skulle tjäna på att åter tillåta portföljer i hallarna, för det är väl inte helt omöjligt att dessa portföljbärare förutom att smutta på sina medhavda drycker faktiskt OCKSÅ går till restaurangen i före match, i halvtid, och kanske även efter matchen? För mig personligen känns det i alla fall mycket sannolikt.
Men, för att återknyta till just annandagsbandyn så kan vi som hejar på de mindre klubbarna i exempelvis division 1 faktiskt plocka med våra kära trotjänare i läder, utan att någon kommer och konfiskerar dessa. Jag lider med er som ska gå på matcher i Elitserien eller Allsvenskan, där väskförbudet ju gäller.
Men det finns väl, vad jag vet, i alla fall vinterkläder med fickor…?!
Vi i Helenelunds IK:s lilla härliga klack The Lundeners avnjuter återigen en klassisk ”bandylunch” på lokal i Sollentuna, innan vi intar läktaren på Sollentunavallen, för att med positiva ramsor stötta vårat kära HIK i den tuffa matchen mot topplaget Gustavsberg.
Skulle du som läser detta vara i närheten av Sollentuna runt klockan 13:30 (tid för avslag) så är du varmt välkommen ner till den fina arenan.
Ramsor kommer att sjungas, flaggor kommer att det att viftas med, och portföljer öppnas och stängas med jämna mellanrum. En doft av glögg kommer att ligga tät över läktarplats, och oavsett hur det går nere på isen kommer vi ha trevligt på läktaren. För det har vi alltid!
I morgon är VÅR annandag – och vi tillåter inte att någon tar den ifrån oss!
Älska Bandy! Bandy är Helenelunderbart!
Tack för ordet!