Stefan Nordén - Bandyveteran med gröna fingrar
Stefan Nordén har spelat elitbandy i drygt 20 år och ger sig nu ut på outforskad bandymark.
Tidigare i sin karriär har Stefan varit assisterande tränare i några av de lag han representerat och han har alltid varit engagerad för lagets bästa. Men denna säsong blir det annorlunda, i år delar Stefan på tränarsysslan med Roger Knöös.
- Det är spännande att ta steget till tränare, just nu är jag lite grann i en inskolningsfas och Roger stöttar och ger mig många konkreta tips på vägen, berättar Stefan när vi träffas efter förlusten mot Vänersborg (3-6) i säsongens tredje träningsmatch.
IFK Kungälv är ett ungt lag med stor potential och långsiktighet är något som Stefan tycker är väldigt viktigt.
- Vi ska vara riktigt bra om 3-4 år. Vi har ett ungt lag och det är viktigt att alla runtomkring förstår att vi i föreningen jobbar långsiktigt. Supportrarna, och andra, måste veta att det är en lång resa vi har framför oss.
Hur är din egen status just nu?
- Matchen idag mot Vänersborg är väl den första där jag känner att det börjar hända lite i kroppen och benen. Känslan och passningarna var bättre än innan. Man är väldigt ”tung” i början av september, efter sommarträningen börjar man träna stenhårt och då blir det rätt naturligt att kroppen går ner sig lite. Men vis av erfarenhet vet jag att det kommer att släppa mer och mer för oss alla framöver.
Hur ser du på din nya roll som tränare?
- Det är oerhört stimulerande måste jag säga. För min egen utveckling som människa är det oerhört stimulerande att få jobba med en grupp som är så här ung. Killarna som kommer hit lever för bandyn och vill verkligen bli bra. Det är ett måste för mig när jag tar ett sånt här uppdrag att gruppen hela tiden vill framåt och utvecklas.
Hur mycket förändringar blir det för dig jämfört med tidigare?
- Det är väldigt mycket nytt och det har varit lite halvjobbigt så här i början. Jag och Roger delar fifty fifty och vi måste hela tiden dubbelchecka med varandra om varje sak som vi ska göra. Vi har känt varandra i 15 år och han är en fantastiskt gó kille och vi båda älskar bandy så det blir väldigt mycket bandysnack oss emellan. Jag tycker vi kompletterar varandra jättebra. En stor skillnad är väl att jag nu tänker på bandy varje dag, men på ett annat sätt än tidigare. Det blir lite för mycket ibland, nu är mer fokus på mig och det är något jag inte är helt bekväm med. Därför vill jag ha många omkring mig som tar ansvar. Jag försöker få killarna att ta ansvar för sin egen utveckling, tipsa om vad de behöver specialträna på och vad de kan utveckla. Den egna viljan är oerhört viktig tycker jag.
Vad gör du annars på dagarna?
- Jag vet inte. Jag är en sökare kan man väl säga, meningen med livet och varför. Vad som gör att man mår bra, familjen, killarna i laget. Jag tänker mycket. Jag är utbildad snickare och huset jag köpte för ett år sedan håller jag på och renoverar nu. När jag inte gör det hjälper jag en kille som har byggfirma. Men min prioritering har alltid varit att vara med min familj. Jag har fått se min 18-åriga dotter växa upp och jag har kunnat vara med hemma hela tiden. Även min 8-åriga dotter spenderar jag mycket tid med.
Hur såg din dag ut före matchen mot Gripen i fredags till exempel?
- Jag gick upp och lämnade Isabella i skolan vid halv nio. Sedan gick jag ut och joggade en stund. Hem och duschade. Åkte och hämtade lite material till altanen jag bygger hemma. Sedan hämtade jag Isabella lite tidigare än vanligt och vi åkte och käkade sushi tillsammans, lite livskvalité. Sedan blev det samling inför matchen.
När var du ledsen sist?
- Ja du… för två timmar sedan när matchen tog slut. Det beror på hur man ska definiera det, men jag blir alltid väldigt besviken direkt efter en förlust. Det är därför jag kan vara svår att hantera direkt efter match. Jag har sagt vissa saker genom åren som jag inte skulle ha sagt, det är därför som jag nu går ifrån och är för mig själv innan jag går in i omklädningsrummet.
Har du haft några idoler i ditt liv?
-Ja, det har jag haft. Björn Borg var min stora idol när jag växte upp. Och även Börje Salming.
Vad är skillnaden på bandyn nu jämfört med för 15 år sedan?
- Största skillnaden är att det är mer taktiskt nu.
Betyder det tråkigt?
- Ja, det tycker jag. Disciplinerat defensivt. Det är det tråkiga och det är någonting som är alla tränares ansvar nu. Särskilt nu när vi får fler och fler bandyhallar, ska vi få dit publiken gäller det att vi spelar en attraktivare bandy.
Vill du att tränarna ska tänka ”hellre 7-5 än 3-1”?
- Ja, precis. Men alla är så rädda om sin poäng eller sin defensiv. Istället för att vara mer offensiv i sin tanke. Även vi i Kungälv dras ju med i det här taktiska tänket, vi har ju varit ett lag som inte riktigt tänkt så innan. Så det är något vi börjat med mer nu, att vara mer taktiska. Det är för att vi ska bli bättre och hänga med, det är fakta. Då måste vi bli mer taktiska. Men jag tycker inte att det är det ultimata, vare sig för bandyn eller för publiken. Det spelades bättre och roligare bandy förr, mer attraktivt. Det var fler profiler och människor som stack ut. Nu är det många som fastnar i kollektivet, det blir lite platt, en grå massa. Och det är inte bra tycker jag.
Vilka är dina bästa egenskaper som bandyspelare?
- Att jag alltid vill göra min kompis bättre än vad jag är själv, att sätta min kompis i bättre läge än vad jag själv har.
När blir du extra taggad ute på plan?
- När det inte riktigt fungerar ute på plan, då blir jag taggad och exalterad. Till exempel om vi gör saker i laget som vi inte har bestämt, då vill jag få oss att prestera bättre som grupp liksom. När man som individ inte visar själ och hjärta under match, gentemot publiken, föreningen, de som betalar din lön och hela den biten. Det får mig frustrerad och taggad.
Har du några ritualer för dig innan match?
- Jag vill ha det väldigt soft före match, ingen stress. Jag vill hela tiden veta tiden, hur långt det är kvar till match. Men det finns en sak som jag alltid kollar, det är en liten smal tejp längst ut på min klubba. Om inte den finns där så måste jag sätta dit en ny. Den har suttit där i 10-12 år, utan den är ”magin” borta, säger Stefan med ett leende.
Kan du berätta något om dig som många inte vet?
- Jag är en väldigt stor trädgårdsentusiast och kan mycket om blommor, träd och buskar. Det är ett stort intresse i mitt liv att hålla på med trädgården. Det är en hobby som säkerligen kommer att få mer av min tid i framtiden.
Vart kommer detta intresse ifrån?
- Det var mina farföräldrar. Jag tror det var min farmor som vann ett pris i Härnösand, som jag kommer ifrån, för bästa trädgård. Det priset har jag hemma hos mig nu. Jag har te i det nu faktiskt, det är i mässing med lock och graverat då.
Har du några hobbys?
- Ja, golf och tennis. Men golf har nästan försvunnit nu, jag var nere på 2 i handicap som bäst. Tennis spelar jag en del, senast för tre veckor sedan. Jag är väldigt god vän med Robin Borg, Björns son, vi umgås en hel del. Vi lärde känna varandra i Vetlanda då vi bodde tillsammans ett par år. Han gick på tennisgymnasiet samtidigt som jag spelade i Vetlanda. Jag skulle vilja spela mer tennis, men det hinns inte med.
Hur mycket längtar du till dagen då du får mer ”egen tid” för till exempel golf, tennis och trädgård?
- Jag längtar en del efter det faktiskt, att få göra saker som man kanske inte riktigt hunnit med de sista 15-16 åren. Det har varit mycket fokus på bandy, barn och familj.
Hur ofta kollar du på ifkkungalv.se?
- Varje dag!
Tack för intervjun och lycka till i framtiden.
- Tack själv.
Antingen eller…
Svart – Vitt
Rött vin – Vitt vin
Fjäll – Strand
Kött – Fisk
TV – musik
Bio – Hemmabio
