Bandybloggen: Jag är en extern finansiär
Sandvikens meddelade igår att de har en överenskommelse med Erik Petterson om att förlänga kontraktet, men att de behöver finansiellt stöd för att förlängningen ska kunna bli verklighet. Det har väckt vissa reaktioner.
SAIK:s ekonomi är en följetong och väcker ofta känslor. I just detta fall kan jag inte se hur SAIK agerat felaktigt.
SAIK är helt öppna med att de för närvarande har en ansträngd ekonomisk situation. Därför önskar de hjälp med att finansiera ett nytt kontrakt med Erik Petterson. Det många verkar hänga upp sig på är "extern hjälp". Det låter mystiskt. Som att fuska.
Men extern hjälp låter i mina öron som sponsorer. Utan att kunna klubbarnas ekonomiska situation i detalj misstänker jag att de flesta klubbar finansierar kontrakt med hjälp av pengar från sponsorer. Få lyckas betala en slagfärdig trupp med hjälp av intäkter från entréer, korv och bingolotter. Skillnaden är att sponsorers pengar i fallet med Erik Pettersson öronmärks för en spelare. Sannolikt finns det fler som är villiga att ge pengar om det är uppenbart vad pengarna går till, än om de bara gå rakt in i en klubbkassa. Särskilt många är villiga när det handlar om Sveriges kanske störste talang på 2000-talet.
Många pekar på SAIK står under ekonominämndens lupp. Men det som krävs av SAIK, givet deras underskott, är att de upprättar en handlingsplan för att åtgärda underskottet. Jag vet inget om hur denna handlingsplan ser ut. Men om Sandviken lyckas hitta extra intäkter som gör att Erik Pettersson finansieras de nästkommande tre åren ser jag inget problem i det. Exempel: Sandviken har en spelarbudget på 3 miljoner (påhittad siffra) för kommande säsong. Sponsorer som är villiga att betala pengar till SAIK för att ge Erik Pettersson ett kontrakt gör att Sandvikens intäkter ökar med 300 000. Vad är problemet? Resultatet över en säsong torde bli detsamma. Möjligen kanske något bättre, om vi antar att Erik Pettersson bidrar till att SAIK går längre i slutspelet vilket generar mer intäkter.
Det går naturligtvis att argumentera för att Sandviken istället kunde tiggt ihop 300 000 för betala en skuld. Men jag håller det för osannolikt att SAIK-ledningen inte provat flera sätt att höja sina intäkter. Om de nu har hittat ett sätt ser jag inget problem i det.
Jag jämför med Vetlanda där jag och ett antal supportrar varit med och samlat in ca 70 000 kr som bidrog till att ge Johan Löfstedt ett kontrakt. Jag är en extern finansiär. Var det fusk av Vetlanda att ta emot dessa pengar? Eller var det OK för att pengarna kom från supportrar? Vore det OK om SAIK-supportrarna startade en insamling och samlade ihop det som krävdes? Är det OK om en privatperson betalar hela summan?
VBK hade i våras inte råd att förlänga kontraktet med Andreas Lysell. Tack var en sponsor kunde VBK till slut erbjuda Lysell ett nytt kontrakt. Var det fel av VBK att ta emot dessa pengar? Är det skillnad på dessa pengar och det förmodat betydligt större belopp som klubben huvudsponsor varje år lägger på klubben?
Jag är av åsikten att det behövs mer pengar i svenska bandyklubbar. Jag tror inte att klubbarna har råd att unna sig lyxen att kräva att alla sponsorpengar ska vara medel som går rakt in i klubbkassan. Hjälper det klubbar att öka sina intäkter att knyta sponsring till enskilda spelare tycker jag det är en bra idé. Jag vet jag själv tycker det ger mer att varje månad betala in en summa som jag vet går till Johan Löfstedts kontrakt än att betala in en summa som går rakt in i klubbkassan.
