Gripen - Villa Lidköping
3 - 8

Målkalas varje gång

Senaste veckans matcher har inneburit många mål och segrar för Villas del.

Senaste veckan har inneburit tre matcher för Villas del. Två derbymatcher på bortaplan och så Vetlanda hemma i onsdags.

Förra lördagen så åkte Villa till Vänersborg för att möta ett hemmalag som hade tre raka segrar i ryggen inför matchen. Villa gick kvickt upp till 4-0 innan det blev någon tokig rock 'n' roll bandy resten av halvleken så att det stod 6-5 i paus.

Det har egentligen sett likadant ut hela säsongen hittills när Villa mött lagen i nedre regionerna av tabellen. Man är inte alltid riktigt påkopplade defensivt utan bjuder på en hel del ytor. Det får man ju ändå säga om lag som Vänersborg, Åby, Frillesås och Ljusdal exempelvis att det inte är några tråkiga deffgäng. Får man läge att köra offensivt så gör man det fullt ut.

I andra halvlek så styrde Villa upp det hela och gick ifrån till 10-6 inför de glest besatta läktarna. Bara 984 personer, sämsta derbysiffran någonsin sedan Arena Vänersborg invigdes, är inte mycket att skriva hem till morsan om.

William Arvidsson hängde in tre pyttsar där 9-6 nog var det mest minnesvärda när han sköt utifrån och bollen satte sig som en kardborre i bortre krysset. Vi fick också se en 17-åring vid namn Karl Larsson ta för sig rejält. Knappt tre äpplen hög, men jäklar vad han tog för sig. Trygg med bollen, spelskicklig och såpass framåt att man trodde att han lirat elitseriebandy i flera år redan.

I onsdags var det dags för hemmamatch mot tabelltrean Vetlanda. Våldsamt haussat inför säsongen men med stora skadeproblem inledningsvis i seriespelet. I takt med att laget blivit mer och mer ordinarie så har också poängen trillat in. Fem raka segrar innan mötet mot Villa.

Det märktes inte riktigt i första halvlek där Villa vid pausvilan kunde ståta med sex utomordentligt vackra mål framåt mot bara två hörnmål bakåt. Andra halvlek däremot utvecklades till någon form av örfilsbonanza där det bara small från alla håll och kanter.

12-8 stod det på resultattavlan till slut. Tolv mål framåt mot tabelltrean är inga dåliga siffror. Åtta mål bakåt är lite mycket kanske men då var bara tre av dessa spelmål. Visst skulle Villa kunna strama åt sin defensiv lite men det kommer i så fall ske på bekostnad av sin glimrande offensiv där spelare bara fyller på och fyller på och fyller på hela tiden. Så jag står gärna ut med att det trillar in lite bollar i egen kasse så länge man är såpass sylvassa framåt.

Christoffer Edlund blev femmålsskytt mot Vetlanda. Det mest omtalade målet var nog 7-3 där Martin Andreasson helt plötsligt fick för sig att slå en genomskärare på sisådär femtio meter som helt friställde Edlund. Känner jag Andreasson rätt så kommer han inte låta folk i sin närhet att glömma den där passningen i första taget.

Igår fredag så var det dags för ännu ett bortaderby, denna gång mot Gripen. Det har ju blivit så de senaste åren att matcherna mot Gripen vuxit fram som ett betydligt hetare derby än det mot Vänersborg. Både när det gäller trängsel på läktarna och känslor ute på planen.

Just denna matchen var det känslomässiga läget på en relativt låg nivå jämfört med förra säsongen där spelarna ibland kunde veva på varann hejvilt och nära på förvandla bandyplanen till ett slagfält. 4-0 i paus kunde varit ännu mer. Gripen kom ut bättre i andra halvlek men Villa höll undan till klara 8-3.

William Arvidsson adderade ytterligare tre mål till sin samling och har nu nätat 31 gånger i seriespelet. Tänk att det fanns folk som tvivlade på den värvningen inför säsongen. Även Tobias Augustsson visade framsidan på grillorna i vanlig ordning och nätade två gånger. Kanske de snyggaste målen i matchen. 6-2 på en sologenomåkning och 7-2 på vacker passning av Edlund.

Gustav Friman fick också näta i det som kanske var hans sista match. Han hyllades givetvis välförtjänt efteråt. Hans defensiva slit med sin spiskrok till klubba, som Fosshaug uttryckt det, vet vi ju om. Den senaste månaden har han också vuxit ut till ett rejält offensivt hot med många mål och assists. Så han kommer definitivt att saknas. Det finns lite förhoppningar om att han eventuellt ska kunna komma loss och spela i ett slutspel, men det återstår ju att se.

Stundande landslagsuppehåll kommer ganska lägligt efter ett tufft spelschema. Det finns i vanlig ordning spelare som behöver kureras och läkas. Felix Pherson har missat de senaste fyra matcherna efter en segdragen sjukdomsperiod. Ludvig Johansson har problem med en fot och har inte tränat på sistone och Jesper Thimfors fick ett skott på fingret under måndagsträningen. Där snackas det om 3-4 veckors frånvaro. En del viskar om att det skulle kunna ta längre tid än så. Får väl se vem man kan lita på. Mig ska ni inte lita på iallafall för jag har inte en aning.

Nästa match är hemma mot Sirius 24 januari. Det kan bli kul. Villasupportrarna tycker om fredagsmatcher och dessutom blir det lite prestige mot Sirius som är det enda laget som slagit Villa den här säsongen. Man har ju även nästan ett helt kvarter med gamla Lidköpingspojkar i laget. Alla deras anhöriga och bekanta skulle kunna fylla bortasektionen på egen hand. Biljettförsäljningen hittills pekar mot att vi kommer få ett säsongsbästa i åskådarantal till denna match. Trevligt trevligt.

Vi hörs.