SvenskaFans Bandyblogg: SAIK till semi
Sandviken är alltså klart för semifinal efter att besegrat Vänersborg med 6-4 i den fjärde matchen. Jag har tidigare gnällt lite på avsaknaden av spänning i slutspelet. Men idag var det spännande framför TV:n. Kom på vid flera tillfällen på mig själv att vara ganska nervös. Oklart varför, men det är en skön känsla att vara nervös utan att ha behöva bry sig om vem som till slut vinner. Satt och hoppades på en förlängning. Men den förhoppningen grusade Christofer Edlund.
Enligt min uppfattning var det till slut ändå en rättvis seger för Sandviken. Bortalaget var betydligt bättre under matchens inledning och skapade matchen igenom något fler lägen och var oftare på offensiv tredjedel. Men Vänersborg jobbade sig ikapp och var ju också i ledning vid två tillfällen i andra halvlek. Båda gångerna kvitterade SAIK snabbt och Vänersborg fick aldrig riktigt vara i ledning.
Ett tecken på att matchen var jämn är att båda lagen ansåg sig förfördelade av domaren och oavsett vilket lag som vunnit hade det andra kunnat plocka fram några situationer där det var små marginaler som avgjorde. Men att göra saker så att man får med sig de små marginalerna, särskilt i slutet av matcherna, är själva kärnan i att vinna jämna matcher. Vänersborg hade ett fint läge att ta ledningen med 5-4, men Joel Othén räddade när Joakim Hedqvist var mer eller mindre fri. I andra änden hade för dagen nye målvakten David Erkenborn släppt en alldeles för enkel retur rakt ut som gav 4-4.
*
Joakim Hedqvist har gjort ett makalöst slutspel målmässigt. 12 av 17 Vänersborgsmål har kommit från Hedqvists klubba. Och då har han ändå inte fått igång hörnskyttet. Samtidigt är det naturligtvis ett underbetyg åt övriga offensiva vänersborgare. I de tre sista matcherna har de endast mäktat med ett mål. Jämför det med Sandviken, där Säfström, Löfstedt, Edlund och Petterson turats om att göra flera mål. Dessutom gör Dennis Henriksen idag två matchavgörande insatser, med ett fint mål och en assist till Edlunds 5-4.
*
Jag begriper inte varför det spelas musik vid hörnor i bandy. Sällan är det musik som på något sätt får igång publiken eller är stämningshöjande, utan pausmusik. Väntan på hörna är ingen paus. Det är några sekunder av hopp eller skräck. I Katrineholm spelas ledmotivet till ”Den gode, den onde, den fule”. Det är stämningsfullt och om någon vill ta efter tycker jag det får vara ok. Den som istället vill spela något för sakens skull. Låt bli. Snälla.
*
Ser väldigt mycket fram emot semifinalerna. De har alla förutsättningar att bli spännande matcher som går till fyra eller fem matcher. Skulle jag avkrävas ett tips nu skulle det bli 3-1 till Villa och 3-2 till Hammarby. Men jag ska fundera lite på saken och återkommer i frågan framåt helgen.
*
Noterar också att bandyförbundet hastigt och (enligt somliga mindre) lustigt beslutat om en rejäl serieomläggning för dambandyn. Samtliga lag samlas i tre allsvenska serier där de två bästa lagen efter en inledande enkelserie kvalificerar sig för en elitserie. Jag tycker att förslaget som sådant verkar bra och verkar balansera behovet av bredd och elit. Men sättet det genomförs på är närmast löjeväckande. Precis innan kvalspelet Div1/Allsvenskan ska ta vid fattas beslut på 48 timmar. Jag förstår att bandyförbundets agerande väcker ilskna reaktioner, inte minst från klubbar som hade förberett sig för kvalspel. Från förbundets sida verkar man inte heller nöjda med processen, men menar att det är nödvändigt att genomföra förändringen omedelbart.
*
Jag har tidigare glömt att meddela att förra veckans bandyhörna ställdes in på grund av ett akut tekniskt fel som nu ska vara åtgärdat. Men på fredag kommer ett nytt avsnitt.