Krönika: I väntan på hall...

"I Sverige så finns i nuläget tre stycken hallar. Nästa år så har turen kommit till oss i Sandviken. Göranssonska Arenan ska den heta och den kommer att ta cirka 4 000 åskådare. Det känns väldigt spännande och jag ser verkligen fram emot att få gå in inomhus och se på bandy" skriver Thomas Forsberg.

När dessa rader skrivs är det fredag och på kvällen skrinnar SAIK ut på Hällåsen i Söderhamn för premiär mot Broberg. Utanför fönstret faller snön tungt från en grå novemberhimmel. Jag ser ett skräckscenario framför mig:
Klockan är sju och det bengaliska eldarna har slocknat runt en välfylld Hällåsen. Två segerhungriga lag har värmt upp och vill nu visa musklerna och sitt kunnande. Publiken värmer sina strupar med varm glögg. Allt är som gjort för en perfekt bandykväll. Om det inte vore för en ganska så viktig detalj, nämligen vädret! Snön vräker ner och det blåser vindar som får hörnflaggorna att röra sig både horisontalt och vertikalt. Domaren beslutar att matchen ska spelas i 3x30 minuter, eller skottas kanske man ska säga. Nu visade det sig att mina farhågor som tur var inte besannades, utan matchen kunde genomföras i bra förhållanden. Men det hade lika gärna kunna ha varit så. Allt för ofta så blir det matcher som mer liknar parodier. Edsbyn, Västerås, Tillberga och Allsvenska Ale Surte slipper detta, åtminstone när de spelar hemma. Dessa tre klubbar har nämligen hallar!

Allt för ofta har jag besökt Jernvallen och sett matcher som jag lika gärna hade kunna ha varit utan. Visst, jag är bandyfrälst och en bandyanhängare får stå ut med mycket. Men att se två lag stå och skotta snö i 90 minuter, är inte roligt. Minns en match för tre, fyra år sedan mellan SAIK och Vetlanda. Det snöade ymnigt och blåste rejält. Det få gånger man såg bollen var när spelarna trixade upp den med klubban och jonglerade sig fram på den snötäckta isen. Detta betalade jag och andra 90 kronor för. Snacka om att "kasta pengarna i snön", eller jag menar sjön...
Att en annan känner frustration är ju en sak men vad ska inte spelarna känna då? Tänk er själva att åka i motvind, snö som yr kring en och inte ha riktigt koll på var bollen är. Det skulle säkert lyxlirare som Sundin, Zetterberg och övriga högt avlönade NHL-proffs göra... Säkert!
Jag är full av beundran över dessa bandyspelare som står ut med detta.

Nä, världen är på väg mot ett varmare klimat och bandyn måste hänga med i den bistra utvecklingen. Bandyn måste få tak och väggar! Många är det som säger att: Då dör bandyn, bandy ska spelas ute, och så vidare. Men jag säger tvärtom! Bandyns enda räddning i nuläget stavas, H-A-L-L.

I Sverige så finns i nuläget tre stycken hallar. Edsbyn var först. För ett par veckor sedan stod Västerås arena klar, som tar 8-9 000 åskådare och bara för ett par dagar sedan så befinner sig klassiska Jennylund numera inomhus. Nästa år så har turen kommit till oss i Sandviken. Göranssonska Arenan ska den heta och den kommer att ta cirka 4 000 åskådare. Det känns väldigt spännande och jag ser verkligen fram emot att få gå in inomhus och se på bandy. Men ni ska inte tro att det är allas åsikt. Nej, i Sandviken råder det delade meningar om denna arena. Många är kritiska till bygget och det finns en del bandyfolk som håller med. För mig är det en gåta. Nog vill väl alla som gillar bandy, se bandy som den fartfyllda sport det är. Inomhus får man den möjligheten. Visst, det finns stunder då bandy utomhus är underbar. En söndagseftermiddag i några minusgrader och strålande sol, är fantastiskt. Men vi lever i en värld där sådana dagar tyvärr blir allt färre.

För att SAIK ska kunna hänga med och vara den toppklubb man är i dag, måste man in i en hall. Bevisligen så funkade det för Edsbyn. Man hade redan ett bar och utvecklingsbart lag innan Dina Arena men med hjälp av den, så tog man ännu ett steg och är i dag Sveriges bästa lag. Så är det bara, även om det svider i ett svartvitt hjärta att skriva så... Västerås håller på att gå samma väg och det märks på folket i Västerås. Det anar något stort denna säsong. Nu har ju VSK inte hunnit dra sådan stor nytta än av sin hall men de kommer att göra det, var så säker. SAIK får alltså vänta ett knappt år till på sin hall. Det viktigaste arbetet är dock nu under denna säsong anser jag. Det är i år man ska bygga upp intresset för bandy i stan igen. Publikmässigt har SAIK tappat ganska mycket de sista åren och ska man nu ta steget in i en hall, måste man lyckas få folket till matcherna igen. Jag tror även att spelare ute i landet kommer att snegla åt Sandviken när hallen står klar.

Säsongen 2007/08 får vi se våra stålmän glänsa på Jernvallens is och jag hoppas att vädergudarna är med oss varje match. Nästa säsong får det kräksnöa, spöregna och blåsa smådj-vlar om det vill!

FORZA SAIK!!!