Vändningen tog SAIK till final
SAIK spelar SM-final för femte året i rad efter seger med 7-5 (2-3) mot Hammarby i den avgörande semifinalen. Bajen ledde med 4-2 efter nästan tio minuter i den andra halvleken, men då klev Erik Pettersson med flera fram och avgjorde matchen till SAIK:s fördel. Nu väntar VSK i final på lördag.
SAIK tog emot Hammarby i den sista och avgörande kvartsfinalen inför storpublik i Göransson Arena. Vinnaren skulle ställas i final mot Västerås på lördag. SAIK hade vunnit de två senaste matcherna i stor stil, med 7-2 och 7-1, och SAIK var små favoriter inför matchen.
SAIK-laget var nästan fullt, Olle Berglund saknades (förmodligen p.g.a. sjukdom) men i övrigt så fanns alla med i truppen och det var inga förändringar i uppställningen. Martin Falk vaktade alltså målet, precis som han gjort under hela slutspelet.
Hammarby gjorde avslag och anföll, men en långboll rann förbi alla och ut till inkast. Det var lite nervöst i inledningen, Erik Säfström bröt en indianare en bit in på Hammarbys planhalva och kunde ha fått ett riktigt bra läge. Tyvärr fastnade Säva i försvaret och kom aldrig till skott. Matchens första bra målchans hade Stefan Erixon för Hammarby då han rann igenom till vänster i den femte minuten och sköt utanför ur snäv vinkel.
Det var också Hammarby som tog ledningen, efter ett anfall på högerkanten i den sjunde minuten hittade Jesper Jonsson in till Markus Kumpuoja som satte 1-0 från nära håll. Erik Pettersson var pigg och hade två hyfsade chanser i inledningen men en gång stod Patrik Hedberg i vägen och andra gången sköt han en avancerad halvvolley utanför. I den 15:e minuten var han framme igen, och den här gången skulle inte Hedberg stå i vägen. Daniel Mossberg slog in bollen från vänsterkanten och den studsade på flera försvarare innan den hittade fram till en fri Erik Pettersson. EP kunde bara stöta in bollen mellan benen på Hedberg och det var 1-1.
Matchen var jämn och höll inte alls samma tempo som de senaste matcherna hade gjort. SAIK hade varit lite bättre efter målet, men i den 18:e minuten blev Linus Pettersson ut tio minuter och Hammarby tog över. Redan i den 19:e minuten kom en situation som prövade både publikens och domare Peter Öhrlunds nerver. Han bedömde dock att Markus Kupuoja (tror jag i alla fall att det var) sparkade in bollen i mål, och Hammarby fick vänta någon minut till.
Men ledningsmålet kom, Jesper Jonsson tog sig in ganska enkelt från högerkanten trots att det var mycket folk på plats och placerade in bollen. 2-1 till Hammarby efter drygt 20 minuter. SAIK hade några bra kvitteringschanser, Erik Pettersson sköt på en hörna så att det small i Hammarbymuren och det var några tilltrasslade situationer som kunde slutat med mål. Just Erik Pettersson var fortsatt riktigt bra och var på väg igenom Hammarbyförsvaret när Robert Rimgård satte stopp med en bentackling. Rimgård utvisades i den 28:e minuten och SAIK fick spela med en man mer.
Det var dock Hammarby som gjorde nästa mål i matchen, Jesper Jonsson (som var inblandad i allt) spelade fram David Brodén på vänsterkanten som tog sig förbi och avslutade säkert. Hammarby ledde med 3-1 efter en halvtimme, och SAIK:s fantastiska försvarsspel från de två tidigare matcherna var som bortblåst. I den 33:e minuten hittade Dennis Henriksen ut till Erik Säfström som tog ett lurigt avslut ur snäv vinkel, men Hedberg täckte första stolpen och det blev hörna.
Efter 35 minuter tog SAIK time-out, och det var ett lite mer aggressivt SAIK som kom ut. Erik Pettersson provade lyckan ett par gånger men även om det var hårt så blev det inte särskilt farligt. SAIK återerövrade bollen väldigt snabbt varje gång Hammarby fick tag på den och det syntes tydligt att SAIK hade tagit över taktpinnen.
I den 44:e minuten kom så reduceringen, men på det mest oväntade sättet jag någonsin kunde tänka mig. Linus Forslund drog till stenhårt upp i nättaket på en vänsterhörna, och Hedberg hann inte få upp händerna. 2-3 stod sig till halvtidsvisslan, men SAIK hade mersmak när man gick in i omklädningsrummet.
Det var en ganska loj start av SAIK, men efter time-outen såg det bra ut och det är det man får bygga på i den andra halvleken. Hammarby är oerhört skickliga när de får ytor att operera på, och det var inte alls orättvist att de hade ledningen. Men som sagt, SAIK hade fått mersmak efter den starka avslutningen och känslan i halvtid var att det här absolut skulle gå att vända.
SAIK drog igång den andra halvleken i ett högt tempo och efter 20 sekunder hade Linus Forslund fått en högerhörna som man tyvärr inte kunde förvalta. Hammarby kom snabbt in i halvleken och hade några bra anfall, och ett av dem resulterade i en högerhörna som Jesper Jonsson var nära att göra mål på. Men det blev inget mål den gången, och det blev det inte heller när SAIK fick högerhörna i den 52:a minuten. Då kontrade Hammarby och David Pizzoni Elfving blev fri. Martin Falk klarade det första skottet men returen låg fri och Anders Persson snappade upp den och rakade in 4-2.
Tempot i matchen skruvades upp rejält och på en minut hann allting med att hända. Rasse Forslund fick en ful tackling på mittplan men Hammarby fick fortsätta, kontrade och någon (såg inte vem) träffade målramen med ett bra skott ur dålig vinkel. SAIK kontrade och Erik Säfström sköt ett bra skott ur högervinkel som Hedberg styrde ut till en högerhörna. Då klev Patrik Nilsson fram och sopade in 3-4 i den 55:e minuten.
Tempot var högt och båda lagen skapade många halvchanser. Riktigt farligt blev det när Hammarby fick hörna efter 57 minuter och Robert Rimgård prickade ribban. Klockan tickade på och matchen var fortsatt jämn, det var omöjligt att säga vilket lag som skulle göra nästa mål utifrån matchbilden. Markus Kumpuoja var praktiskt taget fri för Hammarby efter 65 minuter, men Linus Pettersson dök upp som en räddande ängel och tog bort bollen.
Istället blev det fördel SAIK när Anders Persson blev utvisad i den 66:e minuten, och minuten senare small det. Linus Forslund sköt ett hörskott från en bra bit utanför straffområdet som letade sig in vid den bortre stolpen. 4-4, och drygt 20 minuter kvar. Ted Haraldsson kunde mycket väl ha gett SAIK ledningen någon minut senare, men styrningen från nära håll fastnade på Hedbergs benskydd.
I den 72:a minuten spelade Ted Haraldsson fram Daniel Mossberg som tog sig in i straffområdet från vänster och föll över Robert Rimgårds klubba. Öhrlund korsade armarna över huvudet och blåste straff, och då klev Erik Pettersson fram och dundrade in 5-4 i nättaket. Hammarby tog time-out, något som kändes ganska välbehövligt då spelarna såg trötta ut efter en stenhård matchserie.
I den 79:e minuten fick Hammarby en vänsterhörna, som slutade med att Adam Giljam fick bollen någon meter utanför mållinjen. Giljam lyfte dock bollen utanför, men Bajen var på gång. Kalle Spjuth var igenom på vänsterkanten någon minut senare, men Martin Falk kom ut och stängde alla ytor att skjuta på. SAIK var inte alls ofarliga och det var nog många som hade räknat med mål när Daniel Mossberg fick tag på en hörnretur mitt i straffområdet. Men Mossans skott fastnade i muren, och målet kom på nästa hörna istället.
Ytterligare en SAIK-hörna i den 85:e minuten som Erik Pettersson drog till på. Bollen gick in stenhårt i Hedbergs del av målet, och det var 6-4. Hammarby började desperat lyfta in bollen mot SAIK:s straffområde, och det skapade några ganska farliga situationer. Man fick dessutom två hörnor, och på den andra small det. Då var vi i den 90:e minuten, och Robert Rimgård klappade till från höger.
Men 6-5 skulle inte stå sig länge, på en långboll från Niklas Gälman tappade en Hammarbyförsvarare skäret och Erik Pettersson snodde bollen och åkte förbi en utstormande Hedberg. Erik kunde retfullt enkelt lägga in 7-5 i det tomma målet och SAIK spelade final, för femte året i följd!
Efter matchen tackade SAIK-spelarna publiken och glädjen var absolut påtaglig. Men på något sätt så känns det inte som att det är mer än det ska vara, efter fyra raka finaler så har man blivit så pass bortskämd att man räknar med en final. Det förringar ju inte spelarnas insats på något sätt, det är enormt bra att vinna en hyperjämn Elitserie och sedan lika bra att ta sig till final.
Känslan var att SAIK förtjänade detta, med tanke på hur semifinalseriens sista tre matcher såg ut så var det ändå rättvist att SAIK gick till final. Men Hammarby föll med flaggan i topp och gjorde en bra match idag. Som tur är för oss så räckte det inte hela vägen. Nu får vi och framförallt spelarna ladda om inför finalen på lördag, mot ett Västerås som körde över Villa i sin semi. Det kan bli ruskigt spännande!
Bäst i SAIK var Erik Pettersson och Linus Forslund. Linus har växt i rollen på mittfältet och idag sköt han till och med riktigt bra! Fantastiskt skönt att han klev fram idag. EP var också briljant, och när det behövs som mest så kliver han fram och öser in mål. Fyra blev det idag, ett på straff och ett på hörna.
Egentligen så känns det dumt att bara lyfta fram några, efter SAIK:s time-out i första halvlek var det riktigt bra på alla håll! Att vända tvåmålsunderläge mot Hammarby i andra halvlek hade de flesta lagen i serien sett som en omöjlighet, SAIK tror på det hela tiden och framförallt så gör man det. Det talar för att det är ett lag som förtjänar en finalplats, minst.
