Min kärlek till bandyn är större än den till portföljen
I dag startar World Cup i Sandviken. En turnering som kantats av mycket diskussioner hit och dit. Innan ens första bollen har slagits i mål, så är kritiken hård mot det nya som har uppstått. Cupen spelas för första gången utanför Ljusdal. Den spelas inomhus, Bollnäs och Edsbyns fans hotar med bojkott och portföljen får stanna hemma. I min lilla krönika så vill jag bara ge min syn på det hela. Vad ni tycker om den, är helt upp till er.
World Cup i Sandviken rör verkligen upp känslorna hos folk. Innan ens turneringen har startat så är nästan alla i bandysverige överens: Det kommer att bli ett publikt fiasko!
Det hela började nog för ett år sedan då det Internationella bandyförbundet gick ut med att World Cup ska spelas inomhus. Redan då förstod ju många att cupen var på väg bort från Ljusdal. Man hade ingen hall och inga pengar att bygga en heller. Så kom då beslutet i maj. World Cup flyttas från Ljusdal till Sandviken och Göransson Arena.
Redan här började det gnisslas om att det inte skulle bli någon bra lösning. Hur skulle Sandviken kunna uppnå den feststämning som Ljusdal haft under så många år? World Cup är lika med Ljusdal. Det kommer inte att bli som förr. Så gick snacket och det gör det ju fortfarande.
Det är väl ganska självklart att Sandviken som stad, inte kan bygga upp den stämning och atomsfär på ett år, som Ljusdal gjort under 34 år. Det säger väl sig självt anser jag. Den största anledningen till att cupen nu flyttar inomhus, stavas klimat. Det går inte att garantera bra is i oktober månad längre. När jag skriver detta så är det ju riktig vinterkyla ute och det är väl lite av ödets ironi det. Det hade förmodligen gått att arrangera cupen i Ljusdal den här helgen. Men det kunde ju inte bandyförbundet veta för ett år sedan. Inte ens SMHI kan spå så långt fram i tiden….
Sen kom spelprogrammet ut och då var det vissa som gick i taket. Tänker på Bollnäs Flames. Man reagerade kraftigt mot det spelschema som deras älskade lag hade fått. Två förmiddagsmatcher, torsdag och fredag. Det ledde till ett ramaskri som sedan fortsatte till att bli en bojkott av World Cup. Inga bussar kommer att ta den högljudda klacken från Sävstaås till Göransson Arena. Synd, tycker jag då Flames är en av Sveriges bästa klackar. Jag förstår problemet med att matcherna spelas på tider som gör det omöjligt att åka. Trots lågkonjunkturen så finns det ju folk som fortfarande jobbar och att ta ledigt för att åka på World Cup, är nog inget alternativ. Men hur hade det sett ut om cupen fortfarande hade spelats i Ljusdal? För enligt arrangörerna för årets cup, så har man använt sig av Ljusdals lottningssystem och det hade ju lika gärna kunna betyda att Bollnäs hade fått likadana matcher även där uppe. Jag tror att den här bojkotten är lika mycket riktad mot att World Cup har flyttats till Sandviken, som mot spelprogrammet. Jag hoppas att jag får se många blåorangea fans i arenan i helgen ändå.
Sen kom då den riktiga nådastöten. BANDYPORTFÖLJEN FÖRBJUDS! Den chockerande nyheten skar ett djupt sår i alla bandyhjärtan. Beslutet att förbjuda medhavda termosar i bandyportföljar, oavsett innehåll, upprör naturligtvis ett folk som är oerhört traditionsbundna. Jag kan villigt erkänna att det är sorgligt också. Men nu är det så och det är tyvärr en del i utvecklingen. Med alla arenor som byggs så finns det bestämmelser som inga kan göra något åt. Jag vet inte hur ni där ute resonerar men jag går i alla fall på bandy för sportens skull, inte för det jag har med mig i en ryggsäck eller portfölj.
När Dina Arena byggdes och hallfrågan väcktes, var jag en av dem som protesterade vilt. Det ska vara som det alltid har varit, tänkte jag. Nu har jag dock ändrat uppfattning. Efter att ha varit i både Dina Arena, ABB Arena och naturligtvis G A (Göransson Arena), så är jag av den uppfattningen att detta är det enda rätta för bandyns överlevnad. Bandyn är en underbar sport med fart och fläkt. Men när bandyn spelas i 12 graders värme, blåst och regn. Ja, då är det faktiskt inte mycket att hurra över. Då kanske termosen är behövlig. Jag vidhåller att min kärlek till bandyn och mitt lag, SAIK, är större än kärleken till traditionen och portföljen med dess innehåll.
Så, innan ni alla där ute totalsågar World Cup detta år: Besök Sandviken, se bandy när den är som bäst och kan spelas under värdiga förhållanden. Sen får vi se hur SAIK klarar av att arrangera det hela. Men det visar sig på söndag klockan 16.15 då den sista matchen är slut och en sammanfattning kan göras.
Nu har jag säkert kastat in en bensindränkt vedpinne i en allt för het brasa. Men det är väl det som kallas, debatt!
FORZA BANDYN!!!!
