Wolves - Crawley Town2 - 1
Två förlorare i en oavgjord match
Edsbyn och SAIK delade på poängen i Dina Arena. 4-4 slutade det och det var en förlust för båda lagen. SAIK gick miste om seriesegern och Edsbyn tappade fjärde platsen. Edsbyn som varit hårt drabbade av skador fick i går ännu ett tungt avbräck. Magnus Olsson fick en rejäl smäll av Erik Rosengren i SAIK och blev liggande bra länge. En hjärnskakning blev det och det gör ju att den viktige mittfältsmotorn är borta åtminstone i den första kvartsfinalen mot Villa. SAIK valde Västerås som kvartsfinalmotståndare. Något överraskande tycker jag i alla fall. Kvartsfinalerna börjar på tisdag.
Det blev oavgjort mellan Edsbyn och SAIK i den tv-sända matchen. 4-4 slutade det och det var väl ingen höjdarunderhållning kanske. Edsbyn gjorde det väldigt bra defensivt och när man så oturligt fick Magnus Olsson skadad, verkade det som om man plockade fram det där hjärtat som Jocke Hedqvist pratade om i paus. Ett hjärta som räckte till kryss men inte till en fjärde plats. Edsbyn slutar femma i serien och fick nu Villa i kvartsfinal. En tuff serie men inte omöjlig för detta lag som verkar ha minst elva liv.
Om jag ska kommentera situationen som orsakade Magnus Olssons skada så måste jag först bara hälsa till Kuben och hoppas att du snart är på benen igen. Det var en väldigt otäck syn att se denne bandylegendar ligga helt utslagen på isen. Smällen tog väldigt olyckligt och att Erik Rosengren fick 10 minuter köper jag. Men som sagt, den tog väldigt olyckligt och jag tror inte att Eriks avsikt var att sätta Kuben ur spel. Även om både Ola J och alla rödblåa kanske kände så i stridens hetta.
Som SAIK-are i dag så känner man lite ilska över att man i sista omgången tappar 1:a platsen. Grattis Hammarby, förresten. Ni har verkligen spelat till er den här seriesegern. Men faktum är att SAIK sumpade seriesegern i Vetlanda, ja det gjorde man hävdar jag. Man tappar en 9-6 ledning till 9-9 och med det 26-sidiga facit vi nu sitter med, förstår man ju att det var där i djupaste Småland man kastade bort förstaplatsen och 150 000 kronor. Visst, man hade lägen även i går att avgöra men det saknades något.
Är SAIK ett finallag för tillfället? Nej, säger jag. Just nu känns det som om man inte har det där extra som man behöver för att ta sig hela vägen. Jag hoppas innerligen att jag har fel i det. Men med tanke på hur viktig den matchen i går ändå var, är jag djupt orolig för hur man uppträdde. Man borde ha kunna malt ner Edsbyn som med så många ordinarie spelare borta skulle ha gått på knäna. Men man lyckas inte och egentligen så skapar man ju inte så många klara målchanser.
Mossberg berättade i paus att man ”inte var där”, ”detta är för dåligt” osv. Ja, det såg vi väl alla. Mycket soloåkningar som slutade i farliga omställningar för Edsbyn. Passningarna var feltajmade många gånger och sett till målchanser så kändes 3-1 smickrande faktiskt.
Det blev lite bättre i andra halvlek. Perioden då man går upp till 3-3 är skaplig men sedan faller man ner igen. Att det slutar oavgjort får ses som rättvist men inget av lagen tjänade ju något på det.
Nu väntar då slutspel och SAIK valde alltså Västerås. Det hade jag faktiskt inte kunna gissat att man skulle göra. Men nu när Sirius försvann till Hammarby, kanske valen mellan VSK, Edsbyn eller Broberg blev ett val som var lika illa, hur man än valde. Fördelen med att man nu ska möta VSK är väl att det kommer att bli perfekta förhållanden i varje match. VSK visar ingen form för tillfället. Men gör SAIK det då? Det är två lag som söker den där extra lilla gnistan som får ett lag att gå långt i ett slutspel. Nä, jag är som jag tidigare beskrev, djupt orolig för det här slutspelet.
Man har dock ett litet övertag på VSK den här säsongen. Man slog dem i Svenska Cupen med 7-2. Sedan följde man upp det med två segrar i elitserien, 9-2 och 6-1. Men det var när SAIK var i hysterisk form och sveriges bästa bandylag. Nu är det slutspel och då kan man lägga bort alla andra resultat.
Nu låter jag väldigt pessimistisk, det vet jag. Jag tror ju att man vet vad man gör när man nu valde VSK. Det är bara det att jag inte känner mig riktigt trygg med det spel man just nu presterar. Kanske kan fyra-fem matcher mot VSK ändra på det. Det kommer med all säkerhet krävas minst fyra matcher för att skilja dessa två giganter åt.
Samtidigt som jag är orolig så tror jag nog att alla VSK-anhängare också känner en viss nervositet. Man har haft bekymmer med sitt spel en längre tid nu. Man kan nästan påstå att det har sett ut så här i stort sett hela säsongen. Faktum är att VSK aldrig var högre upp i tabellen än en fjärde plats mellan omgångarna 5-11. Sedan har det rasat och det var ju först på slutet som kvartsfinalplatsen säkrades. Det så vanligtvis stabila hemmaspelet har inte heller fungerat den här säsongen. Av 13 hemmamatcher har man vunnit 8 att jämföra med SAIK som är seriens bästa hemmalag med 11 segrar.
Tittar man på Västerås lag i år och det lag som vann guldet i fjol, ser man inte så stora förändringar egentligen. Anderbro och Geibert slutade och in kom Anders Östling. Det är lite märkligt att man inte fått ihop det bättre. Det återstår nu att se om man kan mobilisera krafter till att göra ett bra slutspel.
Första matchen kommer att bli väldigt viktig. Vinner SAIK så har man kopplat ett grepp. Vinner Västerås, blir det press på de svartmärkta och VSK kan åka till Sandviken med vetskapen att man åtminstone har fixat en till hemmamatch.
På förhand så tippades dessa två lag vara två finalkandidater. Nu tar säsongen slut redan i början av mars för något av lagen. Usch, jag känner redan av slutspels-katarr-magen....
FORZA SAIK!!!!
Så här spelas kvartsfinalerna mellan SAIK-Västerås:
Tisdag 23 feb. VSK-SAIK
Torsdag 25 feb. SAIK-VSK
Söndag 28 feb. SAIK-VSK
Tisdag 2 mars VSK-SAIK (ev.)
Torsdag 4 mars SAIK-VSK (ev.)
