Inför SAIK-Bollnäs

Det har blivit dags för en ny hemmamatch för SAIK. Det är Bollnäs som kommer på besök. Ett Bollnäs som i mars snuvade SAIK på ett Uppsala-besök i en match som man kommer att komma ihåg länge. Semifinal 5 var kanske den mest dramatiska som spelats i Sandviken på många år. Nu skriver vi säsongen 2010/11 och blickar framåt. Men först en liten titt i backspegeln. Det smärtar men måste ändå göras...

Matchklockan hade tickat över dom 90 minuterna. Vi spelade på övertid och ställningen var 1-1. Förlängning väntade och aldrig hade väl stämningen och nervositeten varit så hög i Göransson Arenas då ganska så korta historia. Inte ens Erik Saades duschshow i Melodifestivalen nådde upp till den dramatik som utspelades den här tisdagskvällen i mars.
Då sätter Oksanen i gång spelet med ett snabbt utkast. Någon, vet inte vem , i Bollnäs sätter en stickare i djupet på Ville Altonen som blir fri med Joel Othén. Joel gör en avgörande räddning. Eller det hade kunna varit en avgörande räddning vill säga. För i samma veva som Villes avslut räddas av Joel, kommer en klubba farandes över isen och in i straffområdet. Tiden stannar upp för ett par sekunder innan det står klart för alla. Domaren blåser straff för Bollnäs! Linus Pettersson hade i vild förtvivlan och kanske i frustation över att finalplatsen hade kunna försvunnit om Ville satt bollen, kastat klubban. En grej man oftast ser på skolgårdar. Nu fick vi, drygt 4000 uppleva det i en SM-semifinal, på övertid.
I samma stund Mikko Lukarilla ställde sig vid bollen, lämnade jag pressläktaren och gick ut i trapphuset. Satte mig ner på trappan och tittade ner genom springorna. Domaren blåste i pipan. Göransson Arena tystande för första gången den här kvällen, innan busvisslingarna började från hemmapubliken. Pang! Jubel! Först trodde jag faktiskt att man hade missat straffen för jublet var öronbedövande. Men ganska snart insåg jag att det var den stora Flames-skaran som jublade. Mödosamt vandrade jag tillbaka till min stol och insåg att säsongen 2009/10, var över.

Ja, som svartvit går det nästan kalla kårar längs ryggen när man tänker tillbaka på den där matchen. Men som Bollnäsbo, kan jag tänka mig att man fortfarande ryser vid tanken. Det var en fruktansvärt spännande match vi bjöds på i den femte och avgörande semifinalen. Även om utgången av matchen blev som den blev, om man ser det svartvitt, så är det ju ändå sådana matcher man älskar att se.

Matchen på onsdag kommer väl kanske inte att bli så fullt dramatisk. Vi är ju trots allt bara i november månad än och serien har inte ens kommit halvvägs än. Men visst är det speciella matcher dom mellan SAIK och Bollnäs. Det känns lite som om Bollnäs har ersatt VSK-matcherna, om ni förstår vad jag menar.
En som absolut fanns med i händelsernas centrum den där marskvällen var, Pär Törnberg. Så här 8 månader efter. Kan du fortfarande tänka tillbaka på den där kvällen?

• Ja… Nu när vi är uppe i en ny säsong, så kanske man inte tänker så mycket på det. Men visst, det var en häftig match. Grymt tryck på läktaren och en ganska så unik match, måste man ju säga. Nä, det var häftigt.

• Det är klart att det var stort. Supportrar och klubben hade ju längtat länge efter en framgång och att slå SAIK på bortaplan i en femte och avgörande semifinal är ju en stor grej. Föreningen fick ta ett kliv till.

• Nja, det vet jag inte. Det är nog mer så att kraven kommer inifrån gruppen i stället. Nu har vi spelat en SM-final och har man en gång fått smak på det så vill man dit igen.

• Ja, jag brukar säga att jag har haft äran att spela med bra lag. Sen gäller det att ha flytet när det ska avgöras. Det är ju bara att titta på semifinalen mot SAIK i våras. Det är en stentuff matchserie och vi lyckas vinna. Man måste har lite tur också.

• Det är väl en helt ok början. Vi kanske inte har spelat någon superbandy men det är tidigt på säsongen än och vi kommer mer och mer. Det känns bra i alla fall.

• Ja, den speglar väl upptakten av serien litegrann. Vi gör mycket mål men släpper in lite väl mycket. Lite upp och ner. Men det var ju aldrig någon fara på taket, vi var klart mycket bättre.

• Det är klart att det är viktigt. Andreas är ju en av världens bästa på hans position och det är klart att det märks om han är bort, helt klart. Sen har ju han och Spinnars och Beija (Johan Berglund), spelat ihop länge och det är viktigt att man har ett mittförsvar som är helt.

• Ja, det kändes ett tag som vi mötte SAIK i varann match. Det är ett bra lag och det krävs att man är med från början. Gäller att hålla ihop hela laget och ta chanserna när man får dem. Man får inte så många chanser på bortaplan mot SAIK.

• Det tror jag. Precis som du säger så brukar det bli bra matcher med högt tempo och en öppen bandy. Vi brukar ha det tufft där i hallen och det kommer säkert bli så den här gången också. Jag hoppas vi kan göra en bra match i alla fall och sedan får vi se hur långt det räcker.

• Tack ska du ha!

• Det är lugnt. Fråga på du, svarade han.

• Inte mycket faktiskt. Men det var ju som du säger, ingen höjdare direkt. Direkt efter var det inte så jävla roligt. Men jag har för mig att vi hade många lägen att avgöra matchen. Men nu gick det som det gick.

• Nä det tycker jag inte. Det fanns inte som mycket att välja på. Grubbla eller gå vidare.

• Det tycker jag väl vi kan göra, va?

• Ja… Det har känts bra tycker jag. Det är klart att första matchen där vi förlorar mot Sirius är det ju inte bra men sen tycker jag vi har spelat bra. Visst vi torskade mot Villa, något vi kanske inte hade kalkylerat med men man går på minor under en säsong. Får väl ta fram den där gamla klyschan igen, ”det är inte nu vi ska vara som bäst”…

• Det är tufft där nere. Tror att många lag kommer att tappa poäng därnere.

• Jadu… Jag vet faktiskt inte. Men många av lagen som kommer dit har en lång resa i benen och det påverkar ju en del. Sen är det lite dålig belysning. I alla fall om man jämför med hur vi har det i arenan.

• Jag vet inte riktigt men jag tycker vi är på rätt väg i alla fall. I mot Villa kändes det väl lite sådär. Då anföll vi med fem man och försvarade med fem och då blir det konstigt. Vi ser ju försvarsspelet som det viktigaste delen i vårt spel. Anfalla är vi redan duktiga på. Gäller att vi använder skallarna rätt. Mot Villa så vann dom mycket isyta i mitten av plan och då blir det tungt.

• Helt ok, tycker jag väl. Men det är väl klart att jag vill bli bättre. Får hoppas att det kommer längre fram. Det vore ju konstigt om man vore nöjd nu.

• Ja det känns väl som om vi har ganska bra koll på varandra, va?

• Det brukar bli hårda matcher och det är roligt. Men jag tror att vi kommer att äga boll mycket och jag hoppas vi anfaller med lite tanke, den här matchen. Bollnäs kommer väl att söka mycket långa bollar på sina anfallare, så det gäller att vi är med när dom kommer.

• Ja, det blir väl inga skrällar på teorigenomgången på tisdag, kan jag tro. Det gäller att vi inte går in i skiten bara. Dom är täta i mitten och då gäller det att försöka komma runt på kanterna. Söka någon hörna kanske.

• Vi pratar mycket om det i alla fall och vi vill ju förbättra oss, naturligtvis. Ett hörnmål är ju lite som ett bonusmål. Jäkligt skönt att få ett och lika tungt att åka på ett.  

• Jasså, han har gjort så många. Ja, jag får väl tugga lite grann på han då.

• Ja, man kanske inte kan anklaga folk för att dom låter för mycket i alla fall… Men vad det beror på vet jag inte. Lite svenskt kanske. Att man är lite rädd för att höras och synas.
• Mot Edsbyn borta, var det riktigt bra. Det vore roligt om det kunde låta så hemma också.

• Det vet du!

9 kommentarer

Thomas Forsberg2010-11-23 09:00:00