Dynamo blev för tunga för SAIK
Dynamo Moskva slog ut SAIK ur World Cup efter seger med 5-2 (1-2) i kvartsfinalen. SAIK gjorde en mycket bra start och efter knappt tre minuter hade Erik Pettersson redan gjort två mål. Men Dynamo var bättre i den andra halvleken och vann rättvist.
I den tredje kvartsfinalen i World Cup så var det dags för SAIK mot Dynamo Moskva. Ett Dynamo som tappat alla sina svenska spelare och knappast imponerat så långt i World Cup. Visserligen tog man andraplatsen i grupp D, men det var knappast den man hade siktat in sig på och förlusten mot IFK Vänersborg var knappast väntad. SAIK gjorde vad man skulle i gruppspelet och vann gruppen. Noterbart var att Martin Falk vaktade kassen igen efter att han vilade mot Stabaek.
SAIK tryckte på gaspedalen omedelbart och Erik Pettersson var ett gångbart namn i den första halvleken. Han var nämligen inblandad i allting inledningsvis. Först slog han till på en vänsterhörna efter bara 1,15 och det var 1-0. Sedan rullade SAIK upp Dynamo och Daniel Mossberg hittade fram med en strålande passning till EP som satte 2-0 på friläge efter 2,45. Efter drygt fyra minuter tog Dynamo time-out och man jämnade ut spelet genom att äga lite mer boll. SAIK spelade bra ändå och gick inte bort sig på något sätt. Inget av lagen skapade några särskilt vassa chanser, men det var lätt att se att Erik Pettersson var het. Han sög ner ett flipp från Ted Haraldsson och sköt på en studsande boll. Hårt var det, och alldeles för högt tyvärr men det är skönt att se att självförtroendet är på topp.
Aleksei Bushuev skapade Dynamos farligaste chans så långt då han nästan kom igenom SAIK-försvaret, men han fick avsluta ur snäv vinkel och träffade inte mål. SAIK hade några hörnor men fick ingen utdelning. Klockan tickade på och vi var framme i den 27:e minuten då Patrik Nilsson fick sin första stora chans. Det var ett hårt skott men ganska rakt på Lapin Grigorii som klarade. På tilläggstid kunde Dynamo reducera. Ivan Maksimov sköt på en hörna men träffade SAIK-muren, returen hamnade dock hos Aleksei Bushuev som drog till. Bollen gick igenom samma mur, och det var 2-1 i halvtid.
En bra första halvlek där SAIK kontrollerade händelserna, men tyvärr så fick man inte gå till halvtidsvila med tvåmålsledning. Det hade känts mycket bättre, och faktiskt mer rättvist.
Om man ska spekulera så tror jag att Dynamos time-out var oerhört viktig. Man kändes oorganiserade och slarviga i allt man gjorde och det kunde ha blivit fler mål om man inte hade agerat.
Den andra halvleken var jämn inledningsvis och Martin Falk fick visa upp sig lite med en fin räddning på ett distansskott. I den 34:e minuten provade Erik Pettersson med en volley igen och den här gången träffade han mål, men Grigorii klarade. I den 42:a minuten kom kvitteringen, och det var riktigt oturligt. Dynamo kom i ett anfall och såg ut att ha tappat bollen, men den studsade via en SAIK-försvarare och in just intill stolpen. Att ha tappat till 2-2 var SAIK inte nöjda med, och man valde att ta time-out i den 47:e minuten.
Men det skulle inte bli bättre resultatmässigt. Dynamo fick hörna och Alexander Tyukavin tryckte till, och skottet var tillräckligt bra för att ge Dynamo ledningen med 3-2. Dynamo var bra och spelade strukturerat och lugnt, samtidigt som SAIK blev mer och mer desperata. Säva och Mossan försökte åka igenom men hade ingen större lycka. Istället vände Dynamo och Yanis Befus satte 4-2 då han gled igenom SAIK-försvaret i den 58:e minuten. Och två minuter senare small det igen, Yanis Befus fick bollen efter ett frislag och satte sitt andra mål. 5-2 slutade matchen, men Dynamo var nära ytterligare ett mål på tilläggstid.
Så var World Cup över för SAIK:s del för den här gången. Visst, det blir bra matcher imorgon också, men det är inte samma sak utan hemmalaget kvar i turneringen. Och efter den första halvleken (i synnerhet efter 2-0 på två minuter och fyrtiofem sekunder) så trodde jag att det skulle gå annorlunda. EP satte allt, Mossan briljerade och Dynamo var statister. Men i den andra halvleken var det ombytta roller och Dynamo vann rättvist tillslut. Såklart är det tungt, men det är bara att ta nya tag. World Cup har ändå lämnat många positiva besked och jag tror nu mer än innan på att SAIK ska stå som svenska mästare i mars. Men det är långt dit, väldigt långt. Närmast ska vi dra igång Elitserien och det blir som vanligt oerhört roligt.
