Målsnålt när SAIK slog Sirius
Det blev en väntad seger för SAIK mot Sirius, men den satt oväntat hårt åt. 2-0 i halvtid blev 4-2 efter full tid och Sirius kunde mycket väl ha stulit med sig en poäng. Men SAIK höll undan och när Erik Pettersson satte 4-2 med två minuter kvar så var det avgjort.
I Arbetarbladet och Gefle Dagblad kunde man inför matchen mellan SAIK och Sirius läsa att Patrik Nilsson själv gjort fler mål än hela IK Sirius tillsammans. Det är sådant som är faran med dessa matcher. Det är inte frågan om SAIK är ett bättre bandylag än Sirius, för det är man. Det som skulle avgöra kvällens match var helt enkelt om SAIK var tillräckligt motiverade för att gå in och slå Sirius.
Sirius största hot är hårdskjutande (minst sagt) Mattias Hammarström. Den tidigare Edsbyspelaren har gjort sig känd för sin exceptionella kvalité på fasta situationer. I år har det blivit lite färre mål än väntat, bara sju stycken på tio matcher, men han är den tillsammans med Ilja Grachev som sticker ut hos gästerna.
Alla spelare (utom långtidsskadade Micke Nilsson) var tillgängliga, trots att det har varit lite problem med både skador och sjukdomar under veckan. Som väntat, och som mot Broberg, tog Abbe Bodin plats i målet. Martin Falk har gjort en fantastisk höst, men jag förstår att SAIK-ledningen vill ha igång Abbe.
Trots att Sirius såg ut att öppna piggast så dröjde det bara en dryg minut innan Ted Haraldsson hade petat in 1-0 till SAIK. Det var dessutom ett ganska fint mål, Dennis Henriksen kom förbi på högerkanten och hittade Ted som bara kunde fösa in bollen intill den bortre stolpen. Men Sirius var ganska pigga och Mattias Hammarström hade ett inte allt för dåligt försök i den fjärde minuten. Abbe Bodin klarade ut till en hörna som Ilja Grachev sköt på, men Abbe klarade igen.
SAIK hade svårt att komma igenom ett tätt Siriusförsvar och det krävdes att någon tog tag i det och åkte själv för att det skulle hända någonting. Passningsspelet var inte något att skryta med under de första tio minuterna. Men efter elva minuter så förtjänade Daniel Bäcks passning ett bättre öde. Han hittade Daniel Mossbergs blad mitt ibland vitklädda försvarare, men Mossan tappade bollen som studsade ut till Bäck igen. Och Bäck i sin tur sköt utanför i ett mycket bra läge.
Återigen, Sirius var pigga. Mattias Widén hade ett bra skott som Abbe Bodin fick göra en riktigt fin benparad på, och den efterföljande hörnan var också farlig. I den 18:e minuten sköt Daniel Bäck på en hörna, klockrent i första krysset. Tyvärr var det avblåst för att SAIK-spelarna klivit in i straffområdet för tidigt, men 2-0 skulle inte dröja länge. Minuten senare drog nämligen Erik Säfström upp ett anfall som han själv försökte avsluta. Men bollen studsade på Siriusförsvarare och rakt till Erik Pettersson som tackade, tog emot och satte 2-0.
Efter det tog SAIK tag i matchen på allvar och spelade riktigt fin bandy. Det var bara ett mål till som saknades, för lägen skapades även om det inte blev några solklara chanser. Inte förrän i den 27:e minuten då Linus Forslund tog sig förbi på högerkanten och nästan satte trean. Det såg ut som att han bara skulle placera in bollen när han fastnade i någonting. Linus ville ha straff, men domaren friade och jag ska säga att inte litar till fullo på Linus omdöme i den situationen.
I den 32:a minuten så var det praktiskt taget mål för SAIK, men Gustav Holmgren klarade både Patrik Nilssons försök från distans och Linus Forslunds försök från en halvmeter. Strax efteråt hade Jakob Jenefeldt ett bra läge att reducera för gästerna som jämnade ut spelet och anföll ganska mycket under en period. Särskilt framgångsrikt var det inte, men man var inte heller helt ofarliga.
Matchen gick lite i stå efter det, underhållningen bestod inte av skönspel utan av en ruskigt dråplig hörnsituation. Siriusmålvakten Holmgren plockade en boll ur sin bollkorg och rullade ganska hårt ut den mot vänsterhalven. I vägen stod det en medspelare och bollen studsade via honom ut till en resultatlös hörna. Det är sådant som roar när kvalitén inte gör det. 2-0 i halvtid.
Sirius gör inte bort sig. Vi sa lite krasst att de inte skapar någonting så länge inte Grachev har bollen eller Hammarström skjuter på hörna. Och det stämmer väl till viss del, men man håller i bollen riktigt bra och kan pusta ofta och länge. Sedan skapar ju Grachev något läge lite då och då, och Hammarström får skjuta någon hörna. Det kan man mycket väl göra fler än två mål på. Sen är det lite tveksamt huruvida det är de som försvarar bra eller SAIK som anfaller dåligt, men de två går väl hand i hand. SAIK har några bra perioder men annars känns det lite fantasi- och fartlöst.
Det kan man inte säga om inledningen av andra halvlek. Mossan satte sådan fart att han inte hade koll på bollen och Lusen stod stilla och bollade över två bortaförsvarare. När Dennis Henriksen sedan lyckades kombinera de två så fick han med sig en straff. I den 47:e minuten klev Patrik Nilsson upp till straffpunkten för att sätta trean, men han sköt utanför. SAIK fick sedan ett mål bortdömt för offside och Patrik Nilsson hade ett nytt jätteläge men tappade ifrån sig bollen. Då hade tre minuter passerat av den andra halvleken.
I den 52:a minuten var det Patrik Nilsson som provade igen, men sköt strax utanför ur högervinkel. Istället kunde Sirius helt ologiskt reducera minuten senare. Patrik Johansson fick bollen ute till vänster och med en innovativ halvknack (vet absolut inte hur jag ska beskriva det) satte han bollen mellan Abbe Bodins ben, 2-1. Adam Rudell fick i den 57:e minuten ett jätteläge att kvittera efter att SAIK misslyckats med att spela sig ur eget straffområde, men Abbe klarade och returen vispades undan till hörna.
Ett fint SAIK-anfall i den 60:e minuten avslutades med att Patrik Nilsson sköt utanför ur vänstervinkel, det var det första SAIK hade skapat på åtta minuter. Mattias Widén sköt strax över efter en hörna för Sirius, och det kändes lite skakigt i SAIK. Patrik Johansson kunde, också han, ha kvitterat då han åkte igenom i den 70:e minuten. Han föste iväg ett backhandskott som Abbe Bodin styrde ut till en resultatlös hörna.
Mattias Hammarström sköt strax över från distans i den 72:a minuten, och Sirius kände poängvittring. Samtidigt var SAIK:s anfallsspel återigen ganska fantasi- och tempolöst, och när passningskvalitén dessutom inte var särskilt bra fanns det inte mycket att hurra för. Därav blev det mer en lättnadssuck än ett segerjubel när Dennis Henriksen lyfte fram bollen till en fri Patrik Nilsson som fick halvträff på bollen och ställde Holmgren. 3-1 i den 76:e minuten, varpå SAIK (!) tog time-out.
Vad blev effekten av den? Ingenting skulle jag vilja säga, och i den 83:e minuten reducerade Sirius. Mattias Hammarström åkte i djupled och fick bollen perfekt från Victor Lundberg. Hammarström hade tid att runda Abbe och lugnt lägga in 3-2-reduceringen. Var det en väckarklocka för SAIK? Nej, ett stort bollinnehav hade man visserligen men helt utan att hota gästerna.
Linus Pettersson fick istället visa sin briljans defensivt då Mattias Hammarström försökte kontra in en kvittering. Lusen var helt själv men klarade av Hammarström alldeles galant ändå. Istället för någon kvitteringschans gjorde SAIK 4-2 i den 89:e minuten. Erik Säfström fick bollen till vänster och hittade namnen Pettersson alldeles ren inne i mitten. EP kunde enkelt lägga in bollen som säkrade segern. SAIK spelade av resterande minuter och det slutade 4-2.
Det var ingen vidare match av SAIK, tyvärr. Sirius satte emot allt de hade, och orkade nästan. För med lite bättre effektivitet kunde de nog ha stulit en poäng. Men ser vi till matchbilden så är det ändå rättvist med två SAIK-poäng. Men visst var det en dålig inställning som bjöd in Sirius i matchen, och det var egentligen det enda som kunde äventyra de två poängen ikväll.
Jag ska inte såga Sirius vid fotknölarna, de gör nämligen en bra insats. Inte nödvändigtvis Grachev och Hammarström, utan det var andra som imponerade mycket. Victor Lundberg, Patrik Johansson, Mattias Widén, Adam Rudell och Jakob Jenefeldt imponerade alla stort. Men det är inget snack om att ett SAIK på topp ska vara mer än två mål bättre än dem. Men ikväll var det inte så, och det är minst lika bra av Sirius som det är dåligt av SAIK.
Bäst i SAIK idag var Erik Säfström. Han är inte i toppform än (den brukar han ju pricka in till efter VM) men han är ändå en mycket bra och konsekvent vänsterhalv. Ikväll låg han bakom mycket offensivt och stod för två assister.
Så måste jag också lyfta fram två till som jag tycker var bra idag. Först är killen som alltid borde nämnas men som allt för ofta glöms bort, Linus Pettersson. Lusens försvarsspel är så bra att han får alla anfallare i världen att vilja ta omvägar mot mål, och det är inte bara ikväll utan i princip alltid. Dennis Henriksen var också bra, i mitt tycke åtminstone. Det händer fortfarande mycket konstiga saker kring Dennis, men han är en irrationell spelare och han kan bjuda på några misstag per match och väga upp det med fantastiska framspelningar och dribblingar. Idag blev det två assist även för honom, och en ganska solid match i övrigt.
