Villa utjämnade i SAIK:s sista hemmamatch
SAIK förlorade den fjärde semifinalen mot Villa med 7-5 (1-3). SAIK hade chansen att avgöra i denna match som var den sista i Göransson Arena den här säsongen men Villa vann rättvist. Nu avgörs semifinalserien i Lidköping på tisdag.
Det var dags. SAIK mot Villa. Den första chansen för SAIK att bli laget som ställs mot Hammarby på Friends Arena. Det är bara en vecka kvar, en vecka som kan bli en lång väntan eller en kamp om att ta sig dit. Bara för att det var hemmamatch i den fjärde semifinalen kunde vi absolut inte känna oss säkra på seger, Villa skulle ge allt för att överleva och de har dessutom revansch att utkräva efter två snöpliga förluster. Men det är klart att det såg bra ut. SAIK fick ses som favoriter då man varit det spelförande laget i åtminstone två matcher (jag såg inte den första i Lidköping så den ska jag inte uttala mig om) och framförallt i Göransson Arena såg de första 45 minuterna bra ut.
Nervositeten började smyga sig på ju närmare avslag vi kom. Det var dags.
Jesper Bryngelsson gjorde avslag och den fjärde semifinalen var igång. Daniel Andersson provade från distans redan efter några sekunder men Joel Othén klarade utan problem. I den andra minuten fixade Johan Löfstedt matchens första hörna. Hvornum sköt i ruset men SAIK bet sig fast och fick en ny hörna, men även den blev resultatlös. I den fjärde minuten missade Johan Östblom en passning till Jeppe Hvornum och Villa fick hörna. Patrik Hellman sköt igen SAIK-muren och det var 1-0 till Villa. Villa pressade högt och drog på sig mängder med frislag för att inte släppa förbi SAIK:are. I den 9:e minuten var det Villas tur att bjuda på en hörna. Efter en variant hittade Dennis Henriksen Chrille Edlund som sköt på en Villaförsvarare som stod på mållinjen. Spontant tyckte jag att bollen tog på armen men på reprisen såg det mer ut som att den var på bröstet. David Karlsson blev utvisad för Villa och det skulle komma en kvittering. Johan Löfstedt snappade upp en andraboll och sköt från distans. Lökens skott satt stenhårt i nättaket och det var 1-1. Jeppe Hvornum slarvade med bollen när vi hade spelat 15 minuter. Daniel Andersson snodde den och fångades upp av Rasmus Forslund som tog honom ojust och Villa fick straff. Den satte David Karlsson, 2-1 till Villa. Efter 17 minuter hade Chrille Edlund ett ypperligt kvitteringsläge men han lyfte bollen över. Jesper Bryngelsson hade ett nästan lika bra läge för Villa någon minut senare men han lyfte bollen utanför.
Noterbart i hemmalaget var att man fortsatte med markeringen av Patrik Gustafsson samt att Daniel Bäck spelade vänsterhalv och Erik Säfström på mittfältet. Säva punktades av Bryngelsson, något som SAIK inte hittade någon lösning på. En av de första gångerna på två matcher som den nämnde Gustafsson hade bollen hittade han in med en boll som studsade fram till David Karlsson. Han föste in 3-1 när vi hade 26 minuter på matchklockan. SAIK hade en hel del fina anfall (och en hel del mindre fina och framförallt mindre effektiva anfall) men man kom inte till de målchanser som man vanligtvis kommer till. Det stagnerade någonstans utanför straffområdet och jag vet inte om det var bra försvarsspel eller dåligt anfallsspel. Efter nästan tio fruktansvärt händelsefattiga minuter tog SAIK time-out, men det hände inte mycket. Johan Östblom spelade halv då Daniel Bäck fick en smäll. Man släppte dessutom markeringen på Gustafsson någorlunda, även om man fortfarande hade god koll på hur han rörde sig och pressade honom när han fick bollen. Allt som hände var Johan Löfstedt inblandad i. Men Löken fick inte alls ut lika mycket som han brukar på egen hand, och han fick absolut ingen hjälp i de flesta situationerna. Halvleken slutade 1-3, inte hundra procent rättvist men det förvånar mig inte att Villa leder
Villa är egentligen inte så bra. De är nog inte särskilt nöjda med sitt anfallsspel under den första halvleken. Men de leder med 3-1. Det är något de ska vara nöjda med. De har släppt in ett mål mot ett av Sveriges två bästa offensiva bandylag på 45 minuter. När SAIK kommer upp i banan kan jag inte peka på något konkret fel de gör, Villa utmanövrerar dem helt enkelt och får dem att bli stressade. Visst, SAIK har haft en del chanser men ineffektivitet har blivit karaktäriserande för det här laget och man får räkna med att man bränner någon klar chans och att man inte gör så många hörnmål. Känslan var att SAIK hade tappat initiativet som man hade inför matchen och behöver nu ta tillbaka det. Två snabba i inledningen av andra halvlek skulle göra så att vinden vänder och blåser de svartvita i ryggen igen.
Villa fick hörna efter bara 30 sekunder efter slarv i uppspelet från SAIK. Hörnan blev resultatlös och istället reducerade SAIK. Erik Säfström hittade Linus Forslund som på något märkligt sätt fick bollen över Martin Berggren. 3-2-reduceringen kom i den 47:e minuten. Villa var nära att svara omgående, Daniel Andersson kom fri men Joel Othén stod för en grym räddning. Målet kom istället i den 50:e minuten när ytterligare ett lyft hittade Daniel Andersson. Andersson passade den här gången till David Karlsson som föste in 4-2 i tom kasse. Efter målet var det riktigt dåligt. Det var inte längre så att Villa ställdes på prov, SAIK gav bort bollar åt dem. Pär Törnberg spelade fram Daniel Andersson som satte 5-2 efter 57 minuter. ”Det är inte över förrän den feta damen sjunger” lyder ett amerikanskt uttryck som syftar på någonting med opera, men när Daniel Bäcks avslut från nära håll limmades av Berggren kändes det kört. SAIK var dåliga och ineffektiva samtidigt som Villa var lugna och kontrollerade. Linus Rönnqvist blev utvisad för Villa i den 62:a minuten och vi hoppades naturligtvis att det skulle bli en väg tillbaka in i matchen. SAIK började markera Patrik Gustafsson igen men vad hjälpte det? Ingenting såg det ut som men det indikerade i alla fall att man försökte förändra någonting från ledarhåll. Precis i slutet av utvisningen prickade Chrille stolpen på en hörna men mer hände egentligen inte.
Rasmus Forslund var en av få som förtjänade godkänt för dagens insats. Han klev framåt och provade skott efter 73 minuter, men Berggren klarade. SAIK fick dock ett mål, Dennis Henriksen gick omkull i straffområdet och en av de assisterande domarna blåste straff. Chrille Edlund satte straffen stenhårt och kammade en ofrivillig mittbena på Martin Berggren. 5-3 i den 76:e minuten. Villa tog time-out men direkt efteråt kändes det som att SAIK gick för ytterligare en reducering. Men så kom målen på rad. Daniel Andersson hittade Jesper Bryngelsson som bara kunde lägga in bollen i öppet mål. SAIK ville ha det till offside men målet godkändes. 6-3 i den 79:e minuten. 7-3 gjorde Daniel Andersson efter en soloräd en minut senare. SAIK reducerade efter att Johan Löfstedt dribblade av några försvarare och satte bollen i krysset i den 81:a minuten. Tre och en halv minut senare kom ytterligare en reducering sedan Erik Säfström vann en lös boll i offensivt straffområde och sköt förbi en sprattlande Berggren som kommit ur position. 7-5 alltså och båda lagen kunde ha gjort ytterligare ett mål med lite tur. I den 90:e minuten utvisades Linus Rönnqvist och i den 91:a gick Pär Törnberg samma öde. Fyra minuters tillägg hade vi och även Daniel Andersson blev utvisad. Och när Säva fälldes i straffområdet fick SAIK straff blev även Martin Johansson utvisad. Chrille Edlund missade dock straffen (eller Berggren räddade men det var en ganska enkel räddning) som slogs då klockan tickat upp på 94 och Roland Fager blåste av en halvminut senare. Villa vann med 7-5 och det blir en femte avgörande semifinal på tisdag klockan 19:15 i Lidköping.
Villa var bättre, SAIK gör en dålig match stundtals men slutforceringen imponerade. Det är nu fördel Villa i kampen om finalplats på Friends Arena nästa söndag. Jag räknar absolut inte ut SAIK, tvärtom så tror optimisten i mig att SAIK tar det tillslut. Tyvärr har jag två andra sidor också, en pessimist som pekar på att Villa inte förlorat under ordinarie tid på hemmaplan sedan förra annandag jul (2011 för att förtydliga) samt en realist, som tror på en jämn match där tillfälligheter kommer att avgöra och där Villa har en liten, väldigt liten fördel. Dagens match är det bäst att vi glömmer, tyvärr var det säsongens sista i Göransson Arena.
Men vi tar med oss det som var bra. Rasmus Forslund imponerar stort och hotar motståndarna på ett bra sätt när han går med i anfallen. Han är en back som insett att bara för att man är back ska man inte stå på mittlinjen och vänta på att motståndarna ska anfalla. Dessutom gör han ett bra jobb i försvarsspelet också, något som ju blir enormt viktigt på tisdag. Johan Löfstedt gör en bra andra halvlek men får dra ett alldeles för stort lass själv och blir därför lättläst för motståndarna, och då får han inte ut sin fulla potential. Jag vill också berömma Johan Östblom som löser en hel del svåra situationer och försöker vara kreativ hela matchen.
