Säsongssammanfattning 05/06
Säsongen tog tyvärr slut innan 19 mars, men överlag har Grönvitt gjort en mycket stark säsong och här kommer en liten sammanfattning av den.
Söndagen den 12/3 2006 tog årets bandysäsong slut. Hammarby skickade Grönvitt ur SM-slutspelet efter fyra rafflande matcher. En straffmiss var vi från att tvinga fram en förlängning på Rocklunda bandystadion. Men för att ta allt från början.
Stabil försäsong
Säsongen började med två stycken turneringar i Bandykyrkan (Edsbyn), båda med helt okej resultat. Efter dessa väntade några träningsmatcher hemma på Rocklunda innan det bar av till Ljusdal för 2005 års World Cup. Inga stora förväntningar ställdes på grönvitt, men så fel vi hade. Efter gruppseger så ställdes man mot Ryska Neftyannick i kvartsfinal. En kvartsfinal som man vann med 3-2. Sedan väntade Svenska Mästarna från Edsbyn. En jämn match som fick avgöras med straffar, utgången när det gäller oss och straffar behöver vi inte ens tala om. En straff i mål fyra stycken missade talar sitt tydliga språk. Det spelade ingen roll att Kjörling storspelade i kassen. World Cup slutade med en delad tredje plats efter straffförlusten. Finalen vann sedan överraskande Bollnäs över Edsbyn. För att vara VSK och försäsong var det mycket bra resultat som man presterat innan det var dags för Allsvensk premiär.
Bra start på Allsvenskan
Den allsvenska premiären skedde söndagen den 13 november hemma på Rocklunda mot Boltic. En match som på förhand ska vara en enkel tvåpoängare. Så blev också fallet. En komfortabel 5-2 seger blev det och en skön start på allsvenskan. Tre dagar senare var det dags att möta nykomlingen från Linköping , BK Derby. Detta skulle också vara en riktigt enkel historia. Tyvärr blev inte fallet så här. 3-2 lyckades vi vinna med sedan vi legat under med 0-2 , Patrik Anderbro avgjorde med några minuter kvar. Men efter två matcher var vi obesegrade och kunde se fram emot en transportsträcka fram till Elitserien. Tyvärr blev vägen fram till elitserien inte så enkel som vi trodde. Vi slutade på andra plats i Södra Allsvenskan efter Vänersborg, som visat upp en riktigt fin bandy. VSK hade under Allsvenskan spelat lite småknackigt och inte gjort mer än dom behövde. Allsvenskans roligaste match var den hemma mot Derby. Efter uddamålsvinsten borta visade vi hur många klasser bättre vi var. Kjörling fick hålla nollan och matchen slutade 10-0. Detta var i underkant då vi ledde med 10-0 med kvarten kvar.
Elitserien något intressantare
Strax efter nyår var det så dags för Elitserien. Vi startade hemma mot Broberg med en enkel 7-3 seger. Broberg och grönvitt som även senare skulle få tampas i viktigare matcher. Andra omgången i Elitserien spelades på bortaplan mot Hammarby. Tyvärr blev Bajen för svåra även denna gång 2-1 förlust efter bra spel. Sedan löpte elitserien på med några enklare matcher. Tills man kommer fram till den fina veckan då vi mötte Byn två gånger och kolsäckarna (Sandviken) två gånger. Det som många trodde skulle bli noll poäng blev tre. Oavgjort mot Sandviken hemma och vinst mot dom borta. Edsbyn rådde vi inte på även om det var väldigt nära hemma 2-4 förlust. Borta blev det förlust med 7-4. Under VM-uppehållet kraftsamlade laget för att kunna knipa den tredjeplats man hade. Detta lyckades då man sedan slog Hammarby, Vänersborg och Broberg (återigen). Spelarna visade rejält med vilja och kämpaglöd under elitserien och även om man inte rådde på Edsbyn och Bajen gjorde man en klart godkänd elitserie.
Bäst när det gäller ?
Hej hå hej hå finalen vi ska gå, detta ekade över Rocklunda under den första kvartsfinalen hemma mot Broberg. Många fick nog även riktig finalkänsla när man enkelt körde över Broberg återigen. Denna gång i kvartsfinalen. Men den enkla matchen byttes direkt mot tufft motstånd. Andra matchen uppe i Söderhamn blev en kraftmätning där Broberg visade att man inte skulle ge sig i första taget. Men denna gång avgjorde rutinen. Michael Carlsson avgjorde för VSK i Sudden. 4-3 slutade matchen och VSK hade nu ett gyllene läge att avgöra hemma. Tredje matchen blev kanske ännu tuffare. Vi hade nog tagit ut segern i förskott. Broberg tryckte på hela matchen och VSK hade tur som lyckades vinna med 4-3. Anders Östling blev stor segerorganisatör med sitt 4-3 mål en kvart från slutet. Vi var klara för Semifinal och där väntade Bajen, dom som aldrig slagit oss i ett slutspel.
Förhandstipsen var fem matcher, stentuffa matcher hela vägen där det var tillfälligheterna som skulle avgöra. Målvakternas match pratade man om. Såhär i efterhand kan man säga att dom spelade ledande nyckelroller.
Första matchen spelades på Zinken och mot mångas förvåning, dock inte min, så vann grönvitt med 6-3 efter att Hammarby inte haft mycket att sätta emot. Festen hade startat och vad skulle kunna stoppa oss nu från att ta oss till en ny SM-final. Stoppet skulle heta Andreas Bergwall. Under de tre efterföljande matcherna var det han som till stor del hjälpte Bajen att slå ut oss. Semi två på Rocklunda blev en mardröm. Bajen rivstartade och gick upp till en snabb 2-0 ledning. Grönvitt var i gungning och orkade aldrig hämta sig. Matchen slutade 1-4 även fast grönvitt ägde boll mest hela andra halvlek. Men det gäller att sätta dit chanserna det gjorde bajen , inte vi. Tredje matchen på Zinken blev ännu värre, förnedrade med 4-0 efter att ha haft fem skott på mål. Matchen glömmer vi så snabbt vi kan. Avgörandet på Rocklunda var inte kul. Bajen tog i vanlig ordning ledningen men grönvitt kom tillbaka och var det bättre laget matchen igenom. 1-1 och 2-1 för grönvitt som även hade bud på mer. Istället var det bajen som kvitterade och tog ledningen på en straff med 20 minuter kvar. Spänningen var stor och med bara sekunder kvar kommer så jätteläget. Hög klubba på Marcus Bergwall och straff för grönvitt, ingen vill skjuta, Anders Östling blir så tillslut den man som får kliva fram. Matchens sista skott, kan även bli säsongens sista. Men så var de det här med Andreas Bergwall. Östling höjer klubban och skjuter. Bergwall tar straffen och skickar sitt forna lag ur slutspelet. Många suckar och är förbannade. Våran säsong tog slut i och med matchens sista skott. Säsongen tog slut på ett grymt sätt. Men vi kommer tillbaka var så säkra!
Ska man sammanfatta säsongen, så får den en 4/5. För en femma krävs final men dit nådde vi inte. Det var nära men det gick inte. Ska man se på truppen så måste vi vara riktigt nöjda ändå även om det känns surt. Många nya och unga spelare fick chansen och klev fram. Dom äldre gör som alltid bra ifrån sig, dock med några små dalgångar. Det var ingen som trodde vi skulle nå final innan säsongen, men att vi skulle vara med och kriga till sista veckan är riktigt bra. Vi tågade ur detta slutspel med huvudet högt. Vi är VSK och det är vi stolta över. Vi bär klubbmärket med stolthet!
Bara åtta månader kvar tills allsvensk premiär. Börjar redan känna suget.
