Leksand - Djurgården
2 - 5

Reserapport: Plymouth Argyle - Barnsley 1-2 (förfilm Dag+Red - Shrewsbury 1-2)

21:e plats blev det till sist. Det svider - trots att vi lyckades behålla kontraktet. Ändringar krävs om inte vi ska åka ur nästa säsong. Det kan man konstatera efter en helg som bjöd på två flygplan, fem tåg, sex tunnelbanor, ett par bussar och en taxi. Men tyvärr inga poäng...

Förfilmen: Dagenham + Redbridge - Shrewsbury Town
Det roliga med en resa under säsongens sista helg är att det spelas matcher nästan varje dag, så det är lätt att ta sig till flera stycken. (Reskamraten är kvar i England och har möjligen lyckats se båda playoffsemifinaler från Blue Square Premier idag, som båda ägde rum i staden Cambridge!)

I alla fall, League One och League Two avgjordes i lördags och en snabb titt på dagens spelschema lyste upp den här matchen som lördagens roligaste händelse i London. Det var direktavgörande för League Twos sista playoffplats och det krävdes seger från bortalaget för att gå vidare. Med många år bosatt i Shropshire under uppväxten har Shrewsbury alltid varit lite av ett andra lag för mig så det var även lockande på det sättet.

Vi fick dock stå med hemmafansen eftersom Shrewsbury hade sålt alla sina biljetter till supporterklubbmedlemmar. Av ungefär 4000 åskådare vär nästan 1500 bortafans. Det kan inte vara lätt att locka supportrar till Dagenham när Upton Park och West Ham ligger bara fem tunnelbanestationer bort. Det var många som hejade när halvtidsresultatet Stoke 0 West Ham 1 lästes upp. Det var kanske tur att West Ham spelade borta annars hade det nog varit fler bortafans än hemmafans...

Arenan måste vara en av ligans minsta och det kändes som om hemmalaget verkligen inte har i League One att göra.

Det finns en ingående beskrivning av matchen på Shrewsburys sida, så vi går inte in på händelsena här. Två gamla Argylespelare - mittbacken Graham Coughlan och forwarden Nick Chadwick - ställde upp för Shrews så vi hade ett extra öga på dem. Chadwick var aldrig lyckad i Argyle men man hoppades han skulle se bra ut i League Two. Tyvärr gjorde han kanske det sämsta misset jag någonsin sett när det stod 0-0, mitt i mål med målvakten ur spel...

Det var i alla fall en härlig match med mycket stämning och hårda tag på planen. Bara Chris Humphrey på Shrewsburys högerkant höjde sig över mängden dock, och det märktes att det skiljer två serier mellan detta och The Championship som man är van med.

Och så vidare till sydväst
Solen sken men det blåste mycket, inte lika varm som man förväntade sig. Dagen bjöd i alla fall på en härlig och vacker långpromenad ner tlll Barbican, längs kusten till The Hoe och vidare upp till Home Park och Argyle Superstore, där en hel del pengar försvann på diversa gröna kläder och tillbehör. Rödklädda Barnsleyfans syntes överallt, de behövde ju fortfarande poäng för att vara säkra på att inte åka ur och många hade rest ner. Sedan vidare till puben för att hitta den där Pint of Tribute, som puben inte ens hade. Men ersättaren smakade också gott...

Matchen
Det fanns en enda ändring och det var Rudi Douala, som fick sin chans att bevisa att han är värd kontrakt för nästa säsongen. Jamie Mackie fick sitta på bänken istället.

I Barnsley återkom mittbacken Foster efter en längre frånvaro och ersatte Souza i försvaret.

Första halvleken
Vi satt i höjd med Barn Park Ends straffområde ganska nära bortafansen och vi fick se Argyle pressa tillbaks Barnsley mot det målet. Efter ett par halvchanser tog de ledningen efter 12 minuter. Det kom från Argyles tredje hörna, och var nästan en kopia av segermålet mot Blackpool för en månad sedan. Vänsterbacken Gary Sawyer hoppade högst efter Gallaghers hörna och skarvade bollen över Luke Steele i Barnsleymålet.

Argyle fortsatte ösa på och var millimeter från en 2-0 ledning inte så långt efteråt. Karl Duguid tog sig in i straffområdet och hittade Alan Judge omarkerad framför mål, som drog till på volley. Det kändes som om det bara måste bli mål men Steele gjorde en otrolig reflexräddning och tippade bollen i ribbans undersida. Ashley Barnes kastade sig på returen men målvakten var modig också och snodde bollen i sista sekunden.

Ett ögonblick senare var det kalasjubel bland bortafansen. Charlton ledde med 3-0 mot Norwich och säkerheten var inom räckhåll för Barnsley, oavsett hur det gick i matchen. Det kändes som om nyheten nådde de rödklädda spelarna också, som började uppträda mycket mer självsäkra än tidigare.

Halvlekens sista kvart tillhörde dem och det var ingen direkt överraskning när Liverpoollånet Adam Hammill lyckades kvittera efter att han tog sig igenom ett par halvhjärtade gröna tacklingar och avlossade ett mycket bra skott lågt förbi Larrieus högra hand.

Andra halvleken
Argyle var mycket nära att ta ledningen efter ungefär 10 sekunder. De rusade fram från avspark och Gallagher lyckades hitta den framstormande Barnes, som kom förbi sista man men lyfte sitt skott över målet från en bra position. Tre minuter senare stod det istället 1-2, efter att Chris Barker gjorde sin moderklubb en stor tjänst genom att låta Mackens passning passera mellan sina ben, för en omarkerad Campbell-Ryce att sätta en enkel chans.

Kort därefter togs Douala ut och ersattes av Mackie. Det blir nog inget kontrakt för honom. Trots att han är snabb och teknisk och såg stundtals ut som någonting att ha.

Resten av matchen rann tyvärr mest iväg som det har gjort så många gånger under säsongen. Barnsley backade hem och Argyle lyckades inte öppna upp dem. Bara en gång var det bud på kvittering, där Mackie kom ner till kortlinjen och hans hårda låga inlägg missades av alla i straffområdet men hittade den inrusande Craig Noone på andra sidan, som sköt från en svår vinkel och inte på mål.

Campbell-Ryce var dock också rätt nära att göra 1-3 för Barnsley men sköt marginellt utanför.

Analys
En typisk match för säsongen 2008-9. Argyle spelar bra i början, tar ledningen, och sedan tappar trådarna och det slutar med hemmaförlust. Det traditionellt så starka hemmalaget Plymouth Argyle lyckades med bedriften att förlora elva gånger på Home Park under säsongen och var seriens sämsta hemmalag! Det där går inte. Vi borde ju ha alla fördelar hemma eftersom alla måste åka så långt för att komma dit.

Målvakten Romain Larrieu, i sin åttonde år i klubben, vann i princip alla varianter på Årets Spelare och det säger en del. Han är onekligen en tillgång men han får öva på sina utspark, en del snedträff och låga farliga rensningar under matchen som man gärna vill slippa.

I dagsläget har vi 32 spelare i seniortruppen (Barnsley har 24) och det är uppenbart att det inte håller. Bort med folk som aldrig spelar och in med lite nya krafter. Under veckan kommer nog en del spelare släppas.

The Plymouth Herald rapporterar idag att den japanska affärsmannen Yashuaki Kagami kommer att ta över klubben "när som helst" nu när säsongen är slut. Frågan är vad han tänker göra med Paul Sturrock i så fall. Och om han tänker spendera några pengar på laget förstås, det lär behövas.

Eftersnack
Dagen tillhörde de 2000 tillresta Barnsleysupportrarna som höll igång riktigt bra matchen igenom. I slutet undrade jag om de skulle storma planen... i Dagenham dagen innan hade man läst upp stränga varningar om hur kriminellt det är och så vidare, men det var bara en handfull poliser i vägen och det gjordes inga seriösa försök att förhindra Shrewsburyfansen att inta planen.

I Plymouth hade de andra tankar. Två rader poliser med hundar. Det är en modig supporter som springer mot dem. Men hur farligt är det egentligen att låta glada fans firar segern på planen efter att matchen är slut? Undrar om åtal verkligen väcks mot ett par hundra Shrewsburysupportrar för detta brott.

Till sist kom vi ut från arenan och jag blev påhoppad av en Barnsleysupporter som tog ut sin cigarett tillräckligt länge för att kyssa mig på pannan. Jag älskar er alla, sade han.