Manchester City fortfarande obesegrat 2004
Vi är nu uppe i en svit av tre matcher utan förlust samtidigt som vår fantastiska anfallsduo fortsätter att producera.
Hade det inte varit för att Paulo Di Canio lyckats få in en retur på en hårt dömd straff som kom efter en felaktigt dömd frispark så hade dessutom City vunnit matchen.
City startade i ett ursinnigt tempo vilket visade att man verkligen ville vinna den här matchen. Redan i den 20:e minuten var man dock tvungna att byta ut en skadad Claudio Reyna mot Joey Barton som än en gång hade börjat på bänken tillsammans med bland andra Sun Jihai och Shaun Wright-Phillips. Efter det tappade City tempo och matchkvalitén sjönk, att Charlton låg på fjärdeplats i Premier League inför matchen märktes det inte mycket av. Att serien är så jämn efter de tre (eller 2+1) topplagen är kanske vår räddning då det finns stora möjligheter att klättra. Men för det krävs det vinster och mål.
Mål gjordes av Robbie Fowler i den 39:e minuten efter att Nicolas Anelka gett sig av på en räd genom Charlton försvaret som en jagad brunstig älg, dvs undvikande förföljarna och hindren med bara ett mål i sikte. Till slut fick man stopp på honom men bollen studsade till partnern Fowler som kunde göra sitt sjätte mål för säsongen.
Andra halvlek fortsatte som den första med ett City som både hade övertaget och de flesta chanserna. I den 71:a minuten bytte en genomsvettig Fowler med Jon Macken och tre minuter senare kom SWP in för Antoine Sibierski som kanske borde fortsatt som super-sub. Charlton gjorde också alla sina byten och försökte pressa in ett mål på slutet och naturligtvis kom det. En sån sak är väl i det närmaste självklart nu för tiden och sättet det kom på också (se ovan).
Att inte City lyckats vinna på 13 matcher talar för sig självt men ingenting förvånar mig längre (Själv såg jag inte City vinna live förrän i den trettonde matchen). Att spelet har förbättrats törs jag nog påstå och med lite tur så hade vi legat betydligt högre upp men tur förtjänar man och Charlton är kanske ett sådant typexempel på ett hårt jobbande lag som får turen på sin sida.
För övrigt så fick jag en Charlton keps signerad av Jonathan Johansson idag, jag är så lycklig.
