Bästa ligaplaceringen någonsin
Det fanns en tid då Everton och West Ham kämpade om ligatiteln. En tid då regerande mästarna The Toffees gick in som favoriter medan The Hammers charmade hela England med underhållning på en nivå som nog få hade väntat sig.
Den gyllene generationen med den sedan ett par år pensionerade Trevor Brooking i spetsen var i stort sett ett minne blott. Det kändes som om West Ham nått sin peak och tyvärr blev det inga framgångar i högsta ligan. Så få hade nog räknat med att The Hammers skulle gå en kamp om ligatiteln 1985/86.
Everton gick in i säsongen som mästare och med ett stjärnspäckat gäng. Givna favoriter till titeln. Dessutom hade man värvat Englands främsta anfallare, Gary Lineker. Ett Everton med åtta ligatitlar i bagaget (det skulle bli en nionde titel 1986/87), medan West Ham aldrig riktigt lyckats i ligan.
Liverpool tog visserligen hem titeln till slut efter en nästan osannolik spurt. De landade två poäng före Everton och med fyra poäng till godo gentemot West Ham. Everton startade tveksamt, men fick upp ångan och tog egentligen över taktpinnen och de flesta räknade nog med att titeln än en gång skulle hamna hos de blå. Dålig koncentration i ett par matcher mot slutet ledde dock till att Liverpool spurtade förbi i slutfasen.
West Ham blev säsongens stora positiva överraskning. Eleganterna från östra London såg till att knipa tredjeplatsen och var ju inte så långt bort från titeln. Trots lagets rika historia och fantastiska spelare genom historien kunde West Ham fram tills dess som bäst ståta med en sjätteplats. Faktum är att tredjeplatsen 1985/86 står sig än idag som The Hammers bästa placering genom tiderna. Sedan storstjärnan Trevor Brooking hade lagt skorna på hyllan drevs nu laget av en synnerligen vass forwardsduo i form av Tony Cottee och Frank McAvennie.
Unge Cotte och playboyen McAvennie gladde West Ham-fansen och skrämde motståndarna. Hela 53 mål tillsammans och sannolikt den viktigaste förklaringen till att West Ham nådde sin bästa ligaplacering någonsin, trots att det inte var med det mest stjärnspäckade laget. Cottee skulle några år senare lämna West Ham för ett nytt brittiskt transferrekord och hopp om pokaler i Everton. Så blev det inte och sett till de extrema förväntningarna kanske karriären borde varit bättre, men ingen kan ta ifrån honom att han gjorde rätt många mål genom hela karriären. Frank McAvennie var ett fenomen i sig. En playboy som levde livet i Londons innekretsar och med en historia som hanteras i en mer omfattande artikel.
Läs mer om McAvennie - den leende målskytten
Men även Everton kunde ståta med en magisk anfallsduo 1985/86, i form av skytteligasegraren Gary Lineker och hans anfallskollega Graeme Sharp. Tillsammans gjorde de hela 61 mål. Sharp är en av Evertons bästa targetspelare genom tiderna, som dessutom gjorde rätt många mål. Han hade en fantastisk förmåga att få forwardskollegor att blomma ut. Så här i efterhand konstaterade Evertons manager (och även flertalet spelare) att duon Sharp och Lineker visserligen var lysande, men blev också en hämsko spelmässigt. Det var så lätt att lägga bollen långt. Sharp skulle nå den och Lineker var magisk på att suga åt sig lädret och sedan ge sig iväg med en fantastisk fart. När Everton vann ligan säsongen före (84/85) och efter (86/87) spelade man betydligt mer efter marken.
Skytteligan 1985/86
Gary Lineker (Everton), 38 mål
Ian Rush (Liverpool), 31 mål
John Aldridge (Oxford), 29 mål
Frank McAvennie (West Ham), 28 mål
Mick Harford (Luton), 25 mål
Tony Cottee (West Ham), 25 mål
Graeme Sharp (Everton), 23 mål
Simon Stainrod (Aston Villa), 22 mål
Mark Falco (Tottenham), 21 mål
Peter Beardsley (Newcastle), 19 mål
Alan Smith (Leicester), 19 mål
Jan Mölby (Liverpool), 19 mål
Kerry Dixon (Chelsea), 19 mål
