Tottenham - Chelsea
0 - 3

Bottennapp mot Bournemouth

Newcastle mötte Bournemouth igår eftermiddag på St James' Park. Efter fyra mål och 90 värdelösa minuter sett från Newcastleögon så gick skatorna tomhänta från mötet med The Cherries efter att Charlie Daniels fastställde siffrorna 1-3 på tilläggstid.

Inför mötet kände man att det var en så kallad "måstematch", tre poäng eller så skulle det bli en rejäl uppförsbacke i kampen mot nedflyttning. Man skulle som så ofta bli rejält besviken efter matchen, till och med rejält upprörd. Det ser nu väldigt mörkt ut för McClaren i och med gårdagens förlust, det sägs pågå ett styrelsemöte där man ska diskutera McClarens framtid, men min personliga magkänsla säger att McClaren kommer vara kvar. Att han, Ashley, Charnley och Carr sitter i samma båt och är redo att sjunka tillsammans. Fortsättning följer...

Angående matchen: Laguttagningen var en aning bisarr när McClaren valde att starta Riviere på topp, en position där vi knappast har brist på spelare. Ayoze som skulle kunna vara en anfallskonkurrent med Riviere fick starta till vänster på mittfältet och på bänken fann man även Mitrovic och Doumbia som båda två utmanar om strikerplatsen, men Riviere blev McClarens naturliga val av anfallare. Riviere har förövrigt gjort ett mål i Newcastle sedan han kom till Tyneside 2014 och har dessutom varit väldigt skadebenägen. Förutom val av anfallare så såg laget ut ungefär som väntat, se uppställning nedan.

Första halvlek
I de inledande fem minutrarna var inte Newcastle helt bortäknade, men inte såg det bra ut och inte skulle man få till ett skott på mål på hela den första halvleken.

Jonjo Shelvey bjöd på matchens första skott när den vikarierande kaptenen vek in i banan från sin vänsterplats på innermittfältet och avlossade ett skott med högerfoten som gick för långt till vänster och utanför.

Den på förhand fruktade Afobe hade ett flertal bra intentioner i matchinledningen utan utdelning, men det var The Cherries som tog taktpinnen trots att kapten Shelvey och Colback slet förgäves.

Ayoze stod sedan för ett vasst skottförsök efter att Wijnaldum tilldelat honom bollen men själva skottet seglade över ribban och Boruc i Bournemouthkassen förblev oprövad.

Newcastles bästa möjlighet i möjligtvis hela matchen (förutom målet) kom i den 23e matchminuten efter en bra sekvens på högerkanten. Sissoko hade bollen på högerkanten, Janmaat överlappade och fick en passning av Sissoko, Janmaat spelade in bollen i straffområdet där Riviere stod placerad och avslutade på en täckande Bournemouthspelare och bollen gick utanför.

Några minuter senare var det matchens frontfigurer Shelvey och Ayoze som stod i centrum när Shelvey bjöd på en otroligt läcker dragning som sedan spelade bollen till Ayoze som tyvärr placerade bollen över ribban ännu en gång. Vid det här laget fanns det fortfarande hopp och spelet såg skapligt ut trots att man inte lyckades erövra motståndarlagets straffområde utan skotten kom mestadels från distans.

I den 28e minuten kom ledningsmålet för bortalaget efter att Steven Taylor klumpigt styrt in ett inspel från Bournemouths vänsterkant i eget mål. Elliot var på förhand påväg ut i straffområdet för att täcka av inlägget när Taylors tår ändrade bollbanan och bollen gled in vid sidan av Elliot i Newcastlemålet. Självmålet var som en symbol för ett lag i kris. När ett lag med kass lagmoral i total obalans spelar så händer det lätt liknande saker som igår eftermiddag. Självmålet fullständigt punkterade hoppet man hade känt i inledningen, och likaså sänkte varenda Newcastlespelare som befann sig på plan.

Tre minuter senare utgick Dummet, gissningsvis efter en smäll och in gick istället Anita som tog plats på innermittfältet bredvid Shelvey och Colback fick därmed flytta ner på vänsterbackspositionen. McClaren verkar ha glömt bort Saivet som värvades från Bordeaux i januari som eventuell ersättare till Tioté som var påväg till Kina. Möjligtvis valde McClaren rent taktiskt Anita före Saivet då man förväntade sig att styra matchen och bollinnehavet då Anita möjligtvis är bättre lämpad för detta än Saivet.

Sedan skulle Afobe försöka filma till sig straff ett par gånger innan halvtidsvilan och tur var väl det att domare Paul Tierney inte blåste straff i de lägena då Afobe tycks ha totalt tappa balansen trots att Taylor inte ens nuddade honom. Gult kort för filmning eller hur är det? Dessutom när det händer två gånger om.

En filmning hit och dit känns som ett minimalt problem i en match som denna och det var protagonisten Taylor som skulle få nästa offensiva möjlighet för hemmalaget. Riviere spelade in bollen till en rusande Steven Taylor som sköt på en täckande Bournemouthspelare. Ett par oeffektiva Newcastlehörnor senare skulle Tierney blåsa för halvtid och McClaren hade mycket att säga till spelarna i paus i mån om att försöka väcka liv i laget till andra halvlek.

Halvtidsanalys
Taylors självmål var högst avgörande i första halvlek om inte till och med matchavgörande. Newcastle hade ett flertal skapliga skottförsök som tyvärr skärpan satte stopp för att konvertera skott till mål. Det var en jämn men till synes lågkvalitativ match, men trots att vi är vana att se ett Newcastle med starka prestationer på hemmaplan så kändes Bournemouth en nivå bättre än Newcastle om man tittar på organisation, lagmoral och balans. Newcastle bjöd på en hel del halvchanser men kom aldrig riktigt nära. Newcastle spelade i sekvenser fullständigt katastrof och man fick känslan av att McClaren tagit över laget samma dag med spelare som verkade vara helt ovetandes om vilka löpningar man skulle ta och kanske framförallt det stundtals horribla samspelet. Spelarna jobbade inte för varandra, och inte heller för McClaren som samtliga spelare ska ha medgett inför matchen.

Andra halvlek
Efter en första halvlek med noll skott på mål totalt från bägge lagen så skulle andra halvlek svara på frågan om Newcastle skulle kunna hämta upp 0-1 underläget eller icke. Mitrovic byttes även in som anfallare istället för Riviere.

Trots att Newcastle var det lag som var i störst behov av ett mål så var det Bournemouth som kom att starta starkast. I den 51a minuten fick bortalaget en bra möjlighet i och med en två mot två sekvens som man den gången inte kunde förvalta när Elliot stod för matchens första räddning.

I den 61a minuten vann Colback boll på ett imponerande vis, spelade bollen till Mitrovic som försökte skruva in bollen till vänster om Boruc vilket resulterade i inspark då siktet inte var inställt helt korrekt av serben.

Newcastle skulle dock få sitt första skott på mål några minuter senare när Janmaat samspelade bra med Wijnaldum och prövade Boruc i Bournemouthmålet för första gången under dagen då polacken stått obbeprövad i dryga timmen.

Även Sissoko testade polacken med ett skott utifrån, framspelat av Mitrovic, skottet hade bra kraft men gick tyvärr för centralt för att ställa till problem för Boruc.

I den 69e minuten gjorde de båda lagen ett varsitt byte, Newcastle bytte in Aarons och ut gick Sissoko efter en blek insats. Bortalaget bytte in Lewis Grabban istället för Benik Afobe.

Ljudnivån på läktaren höjdes och fansens klagosång ekade över hela Newcastle. "You're getting sacked in the morning" sjöngs utav hemmasupportrar som bortasupportrar och McClaren stod vid sidlinjen med byxorna nere, helt ovetandes om hur han ska kunna rädda detta sjunkande skepp. Till följd av detta skulle Joshua King sätta spiken i kistan efter att både Lascelles och Taylor agerat katastrofalt i försvaret. King stod ostörd mellan de båda Newcastleförsvararna och när passen väl blev levererad så stannade Taylor upp och skrek på offside samtidigt som Lascelles kom trippandes bakom King som hann ta flera touch på bollen innan han stänkte upp bollen i nättaket i den 70e minuten.

Som jag faktiskt förutspådde så skulle Newcastle också få ett tröstmål för lidandets skull, för att man inte skulle ge upp matchen helt ännu, utan för att man ska behöva iakta misären i ett lidande tillstånd samtliga matchminuter. Det var Shelvey som hittade Ayoze i djupled som kliniskt rullade in reduceringsmålet till vänster om Boruc. Spanjoren som tidigare fått sitta mycket bänk bevisade möjligtvis i och med målet för McClaren att han är att räkna med i en startelva.

I den 85e minuten kunde inbytte Grabban punktera matchen för gott men Elliot höll kvar Newcastle i matchen några minuter till.

Minuten senare fick Bournemouth ännu en skarp möjlighet när Pugh satte Elliots färdigheter på prov. På hörnan därefter satte nästan Grabban in 1-3 målet men 1-2 stod sig några minuter till.

I den 92a minuten kom avgörandet signerat utav försvararen Charlie Daniels. Pugh spelade bollen till Daniels som avlossade segermålet med vänsterfoten in bakom Elliot i nätmaskorna.

Matchen slutade därmed 1-3 och resultatet var minst sagt rättvist. När Newcastle i höstas vann mirakulöst borta mot Bournemouth så blev man fullständigt utspelade men hade då turen på sin sida. Idag hade man inte det och 1-3 hemma mot Bournemouth innebar årets första hemmaförlust.

Reflektion & Kommentar
Det mest intressanta kring Newcastle nu för tiden är inte de minuter som ägnas åt matchspel, utan det mer intressanta är att höra McClarens uttalanden efter slutsignalerna då förlusterna nästan är givna på förhand. Denna gång nämnde McClaren att laget spelade som ett nedflyttningslag men att det positiva är att det är tio omgångar kvar, och att han är säker att man kommer klara kontraktet trots uteblivna resultat, men att det krävs att spelarna agerar som män och kämpar för laget på det sättet Shelvey, Colback och Janmaat gör.

Hemma-och bortasupportrarna hittade ett gemensamt intresse vilket var att kritisera McClaren. Toon Army skrek genom matchen att McClaren skulle bli sparkad, och att försöka ena publik, spelare, stad, styrelse med mera känns som ett omöjligt uppdrag för McClaren. Precis som med Ashley så har McClaren blivit brännmärkt. Fansen avskyr honom och att försöka motivera spelarna när hela publiken är emot laget känns som en omöjlighet.

För att kort och gott återgå till matchen så gick luften ur både spelare och publik i och med Taylors självmål i första halvek. Det alltid så viktiga förstamålet blev även igår en matchavgörande faktor, och när 0-2 sedan kom efter horribla försvarsinsatser så var det kört. Inte bara för matchen utan för McClaren då detta var något i stil med hans sista chans. Kanske inte sista chans för att få behålla jobbet, det kan han möjligtvis få göra ändå, men hans sista chans till fansens och möjligtvis även spelarnas respekt. Droppen gick här, och det känns i nuläget som att det krävs ett under av McClaren att kunna vända på det prekära läge Newcastle befinner sig i.

Idag (söndag) eftermiddag skulle det hållas ett styrelsemöte där man bland annat skulle diskutera McClarens framtid inom klubben. Det mest rationella beslutet känns som att sparka McClaren och ta in någon annan. Vem som är rätt man att tilldela jobbet att rädda Newcastle från nedflyttning hör hemma i en separat text, men McClaren har bränt sina chanser och om man vill att Newcastle ska ha någon som helst chans att stanna i Premier League så vill man antagligen också ha in en ersättare till McClaren så fort som möjligt. Min magkänsla säger att Charnley, Ashley och McClaren har ett starkt band som de inte är redo att klippa. Trots horribla insatser och uteblivna resultat så känns det som att om Charnley skulle velat sparka McClaren så skulle det skett tidigare.

Från två perspektiv så har jag förstått det ungefär som såhär; McClaren, Charnley & co vill fortsätta sitt arbete och kämpa tillsammans för att undvika nedflyttning vilket vi också enligt McClaren kommer göra. Att läget är prekärt men att man kommer sätta in det arbetet som krävs och man kommer undvika att spela i Championship säsongen 2016/2017. Ur mitt egna perspektiv ser jag det mer som att man går under i alla fall, men att Charnley av någon anledning vill ha med McClaren på resan ner. I nuläget känns (trots tio matcher kvar) nedflyttning som det mest troliga, och att det kommer vara McClaren som är huvudtränare den 15e maj när ett välfungerande Tottenham gästar oss på St James' Park. Förtydligat så kommer McClaren fortsätta sitt arbete i Newcastle säsongen ut med stöd från styrelsen. Skillnaden på de två perspektiven är att jag inte tror att det kommer rädda oss från nedflyttning, det tror McClaren. Det låter kanske som att jag gett upp den här säsongen, men i ärlighetens namn, vem har inte?