Crystal Palace - Sheffield U2 - 0
Chocken på Selhurst Park
En summering av de senaste matcherna, där några är att glömma.
Palace gjorde en enorm insats hemma mot Tottenham, där främst Målvakten Guaita storspelade, och följde upp det med ytterligare en viktig 1-1 match borta mot West Ham. Men båda dessa matcher faller lite i glömska efter förödmjukelsen hemma mot Liverpool.
Efter Zaha’s återkomst mot West bromwich (5-1) så började Palace form-tåg att rulla, man följde upp det med en av säsongens bästa insats hemma mot Spurs (1-1) och en svårspelad poäng borta mot west ham (1-1). Liverpool är sen tidigare svåraste möjliga motstånd för Palace, speciellt om man kikar statistiken, där Palace inte ens tagit poäng av Liverpool sedan Sam Allardyce styrde båten 2017 (2-1). Dock har det, med undantag för 0-4 i våras, alltid vart jämna tillställningar, där Liverpool verkligen fått kämpa för varenda mål. Den här gången hände något annat. Jag fick uppleva de jobbigaste 90 minuterna i min Palace-historia, och jag kan bara tänka mig hur laget känner efter den totala kollapsen mot ett frukansvärt effektivt Liverpool.
Jag hann knappt starta teven innan en helt fristående Minamino kunde smattra in 1-0. En stund senare får Ayew en djupledsboll utav Clyne och kommer 2 mot 1 med Zaha. Ayew ska egentligen bara slå en enkel passning i sidled så att Zaha skulle dundrat in 1-1, men slår istället bollen snett bakom honom.
Istället för 1-1 kommer istället 0-2 utav Mané efter en tilltrasslad situation utanför straffområdet. Det hinner bli 0-3 innan halvitdsvilan, efter en perfekt passning från Robertson till Firmino som enkelt bara kan peta bollen förbi en chanslös Guaita. 0-3 i paus kändes i överkant, då spelet inte riktigt speglade resultatet fram tills dess. Andra halvlek kändes mer avslappnad och istället för chans till ett nytt ”Crystanbul” pekade det mesta åt att Hodgson bara ville spela klart den här matchen och gå vidare. Tyvärr skulle han behöva få se ytterligare 4 mål förbi sin målvakt, innan helvetesfärden äntligen var över. Crystal Palace, som annars brukar vara så stabila defensivt, såg ut som en hönsgård i eget straffområde. Det är uppenbart en omöjlighet att hitta något positivt för Palace del att ”ta med sig” men jag vill trots allt highlighta en sak: Liverpools effektivitet.
Det här måste vara en av få gånger man kan säga att en målvakt inte gjorde en dålig insats, trots 7 insläppta. Liverpool hade bara 7 avslut på mål, gjorde 7 mål. Jag har kollat om och om igen, men jag kan inte hitta ett mål han, eller någon annan målvakt för den delen, skulle haft en chans att rädda. Det är 7 klassmål, men det försvarar tyvärr inte Palace defensiva insats sett till 90 minuter.
Aston Villa:
Matchen efter åkte Palace till Villa Park, och man hoppades på ett revanschsuget Palace. Zaha fick tidigt ett friläge som hemmalagets Martinez räddade. Istället var det hemmalaget som bara ett fåtal minuter senare gjorde 1-0 genom Bertrand Traore, efter en retur ifrån Ollie Watkins avslut. Men Palace fick sin chans att vända på matchen, efter att Zaha fått Tyrone Mings utvisad efter sitt andra gula kort. Man kan minst sagt säga att det låg i luften redan efter första incidenten där både Zaha och Mings fick gult kort efter ett litet bråk. Förhoppningarna höjdes enormt, men Palace hade stora problem att skapa något. Trots en man mer, kändes det snarare som att Palace var en man mindre. Det var likväl Aston Villa som fortsatte sin offensiv och gjorde helt välförtjänt också 2 mål till, vilket för Palace del är under all kritik. Den enda spelaren som kommer undan kritiken är Guaita, som trots allt höll ned siffrorna.
Leicester:
Palace tog senast emot ett Leicester i storform, som kom ifrån 2-0 seger mot Tottenham och 2-2 hemma mot Manchester United. Första halvlek styrde bortalaget helt och det såg ut som att Palace inte riktigt hade någon spelidé, då man mer eller mindre bara slog iväg bollen när man fick tag i den. Efter knappa 20 minuter råkar Tomkins fälla Luke Thomas i straffområdet och Leicester får en gratischans att ta ledningen. Iheanacho försöker vänta ut Guaita lite, men spanjoren står för en riktigt snygg straffräddning, men framförallt så viktig. 0-0 står sig till halvtid, men det hann ske en handssituation innan dess. Palace slår in en hörna som till synes Benteke nickar över, men vid repriserna ser man tydligt att Leicesters Amartey har sin hand i Bentekes ansiktshöjd och att bollen går via hans hand ut över kortlinjen. VAR tog inte ens upp situationen, utan spelet fortsatte som vanligt.
I andra halvek får Palace en kontringsmöjlighet. Luka slår upp bollen till Zaha, som omringad av 3 spelare lyckas slå ut bollen på högerkanten till Townsend. Andros slår ett perfekt inlägg mot bortre stolpen till en fristående Zaha som på volley dundrar in 1-0. I den 83:e minuten kommer dock kvitteringen. En situation uppstår lite från ingenting och Harvey Barnes lyckas på egen hand placera in 1-1. Lite surt med tanke på att Palace dominerat den andra halvleken, men sett till hela matchen är det ett rättvist resultat.
Enligt Roy Hodgson själv var hans kollega, som vi med tomma läktare så ofta fått höra, Ray Lewington en bidragande faktor till Palace andra halvlek: ”Jag var inte alls nöjd med första halvlek och Ray Lewington vid halvtid var nästan apoplektisk i sin kritik av vad vi gjorde under den halvan. Lyckligtvis gav det önskad effekt.”
Roy Hodgson fortsätter: ” Jag tror verkligen att det [Lewingtons meddelande] gav rätt effekt. Jag tror att Ray kommer att få huvudvärk och väldigt ont i halsen i kväll men han kan åtminstone känna sig mycket glad att det han sa och krävde för andra halvlek var rätt sak att kräva och faktiskt producerades på planen.”
Idag väntar bottenlaget Sheffield United som enbart lyckats skrapa ihop 2 poäng på 16 matcher. De ska dock allt annat än underskattas, då de tragikomiskt nog endast förlorat med uddamålet i 11 av sina 14 förluster, även mot lag som Arsenal, Liverpool, Manchester City, Leicester, Manchester United och Everton. De få gånger klubbarna har möts har det vart lika jämna tillställningar där båda mötena förra säsongen slutade just 1-0, dock till Sheffield Uniteds favör. Nu när The Blades dessutom slåss för sin överlevnad så har jag svårt att se någon annan utgång än att de som vill det mest – kommer vinna. Den svåraste uppgiften för Hodgson blir nog att få laget att inte underskatta dagens motstånd. Som vanligt hoppas vi på seger, men vad vore inte mer typiskt för Palace än om Sheffield tog sin första seger för säsongen.
COYP!
