Att komma tillbaka till en klubb - Derbyåtervändare; del 1
Endast 14 spelare har spelat två perioder i klubben.
Derby County har spelat ligafotboll ända sedan 1888 - det vill säga sedan ligan startade. Under dessa år har märkligt nog endast 14 spelare tillbringat två perioder i klubben. I England anses det som en sanning att återkomst till en klubb där man tidigare gjort bra ifrån sig inte leder till succé. Möjligen har detta synsätt påverkat att antalet är så lågt som 14. Hela 10 av dessa har gjort återvändarperioden sedan Derbys moderna tideräkning började, det vill säga sommaren 1967 då Brian Clough tillträde som manager.
Anledningen till att denna artikel om återvändare ser sitt ljus nu är att detta år, 2005, har sett en av dessa sällsynta återvändare - Seth Johnson. Johnson kom i augusti tillbaks till klubben från Leeds. En period som karakteriserats av att den gjort honom ekonomiskt oberoende resten av livet, men som samtidigt lett till att den lovande karriär som förutspåddes, och som manifesterades av landskampsdebut, fullständigt gått i stå. Seth Johnsons comeback i Derby har dock sett bra ut, och han har alla chanser att bli ihågkommen som en av decenniets bäste Ramsspelare om han kan fortsätta i samma stil.
I genomgången av de 14 spelarna finner ni vad det gäller de 10 återvändarna i "modern tid", förutom lite karakteristika, en något mer exakt statistik
Den första spelaren som återkom till klubben var Arthur Latham, som spelade från 1886 till 1890. Under denna tid hann han med 48 matcher och 1 mål. Senare blev Latham tränare i klubben och fick då vikariera som målvakt (!) i en match i april 1902. Om Lathams comeback i klubben alltså var något oplanerad var fallet definitivt inte så med nästa spelare - Steve Bloomer.
Bloomer är Derbys främste spelare någonsin och brukar omtalas som den första stora fotbollstjärnan i engelsk fotboll. Några fakta som visar detta är 353 mål på 598 ligamatcher och 28 mål på 23 landskamper (debut 1895). Detta målsnitt, smått fantastiska 1,21 mål per match, var ett rekord som stod sig i över 50 år. Märk väl att Bloomer spelade före den tid då målexplosionen infann sig.
Steve Bloomer föddes den 20:e januari 1874 och som barn flyttade han med sin familj till Derby från Staffordshire. Några år senare upptäcktes han av Derby County när han spottade in mål för Derby Swift. Att det var något speciellt med den unge Bloomer stod utom allt tvivel när han i sin debutmatch 1892 gjorde hela fyra mål!
Vid övergången till Middlesbrough i mars 1906 hade Bloomer hunnit med 376 matcher och 240 mål. Sommaren 1910 vände Bloomer tillbaka till Derby och hann med ytterligare 98 matcher och 53 mål tills dess att han sommaren 1914 slutade spela.
Tredje spelaren att återvända var John Hunt som först spelade som amatör från mars till augusti 1902 samt i augusti 1905. Under dessa två perioder hann Hunt med 5 matcher.
Målvakten Harry Maskrey´s två perioder sträckte sig från december 1902 till oktober 1909 samt från september 1920 till augusti 1921. Dessa perioder innebar 202 matcher, inte helt utan framgång vilket visas av en landskamp under säsongen 1907/08.
Efter dessa fyra spelare får vi hoppa ända till 1977 tills dess att en spelare för andra perioden uppträder i Derby, då Bruce Rioch köptes tillbaka. Inom parentes antal matcher som inbytt spelare samt ålder vid sista matchen i Derby.
- Bruce Rioch
Februari 1974 - december 1976; 106 matcher - 34 mål
November 1977 - december 1978; 40 (1) - 4 mål (31 år)
Bruce Rioch köptes av managern Dave Mackay från Aston Villa för 200 000 pund vilket då var Derbys näst dyraste köp någonsin och en av de högsta övergångssummorna i engelska ligan överhuvudtaget. Rioch var en hårdför mittfältare och lyckades guldsäsongen 74/75 med bedriften att göra 15 ligamål från denna position! Med detta målfacit blev han säsongens bästa målskytt i klubben.
Till allas förvåning såldes Rioch i december 1976 till Everton för 180 000 pund. Rioch var den hösten, som resultatmässigt var bedrövlig och ledde till att Mackay avgick, en av få spelare som höll klassen. Försäljningen gjordes huvudsakligen för att finansiera 300 000 pundsinköpet av Charltons Derek Hales.
Hales, vars övergång var den dyraste Derby någonsin gjort, misslyckades fullständigt i klubben och såldes redan i september 1977. De pengar som klubben då fick för honom användes bl a för att köpa tillbaka Rioch! Nu kostade Rioch 150 000 pund men hans andra period i klubben blev jobbig; kontroverser med både Tommy Docherty och Colin Addison, de två managerna i slutet av 70-talet, flera utvisningar och inte särskilt imponerande spel ledde bl a till utlåning till klubbar i lägre divisioner.
- Roger Davies
September 1972 - juli 1976; 98 (16) matcher - 31 mål
September 1979 - mars 1980; 22 matcher - 3 mål (30 år)
Roger Davies var den gänglige men för en dåtida engelsk spelare ovanligt tekniske och mycket skicklig huvudspelare. En dåtida version av Greg Rasiak både spel- och utseendemässigt.
Under den framgångsrika guldsäsongen 1974/75 drog för övrigt Davies blickarna på sig genom att mot Luton svara för Derbys samtliga mål vid en 5-0-vinst. När managern Dave Mackay efter matchen av en exalterad reporter ombads säga någonting om Davies fantastiska insats svarade denne torrt "If it had been his day, Roger could have scored ten." Snacka om höga krav....
Gick sommaren 1976 till FC Brügge, som då ofta nådde stora framgångar i Europacuperna. Där stannade han i 16 månader innan Leicester värvade honom för att försöka rädda undan laget från degradering från 1:a divisionen.
Detta misslyckade dock och efter hösten 1978 och spel i divison 2 gick Davies till den då mycket upphaussade ligan i USA för spel i Tulsa Roughnecks. Efter en säsongs spel där sågs Davies som frälsaren när han köptes tillbaka till Derby i december 1979.
Derby krigade i botten av serien men Davies återkomst blev ingen hit, han fick vänta 12 matcher innan första segern kunde bärgas... I slutet av mars 1980 när klubben började förbereda för den degradering som i praktiken var klar tog Davies återigen steget över till USA-fotbollen.
Se del 2 för att läsa om resterande spelare.
