Play Off: Southampton - Derby County 1-2
Fördel Rams i kampen om en plats på Wembley
Derby County dammade av blåställen som legat i malpåse sedan i mars och kämpade ner Southampton i Play Off spelets första semifinal på sydkusten. Hemmalaget hade visserligen brännande heta chanser att ändra resultatet men kunde också ha fått ett tvåmålsunderläge med sig till tisdagens returmöte på Pride Park. Jon Macken prickade nämligen stolpen strax efter att Steve Howard gjort sitt och lagets andra mål på straff knappa kvarten in i den andra halvleken. Men seger är gott nog och ger Derby ett övertag som kan visa sig räcka till Wembley för första gången på tretton år.
Macken från start
Billy Davies, som knappast kan beskyllas vara ovillig att ändra i matchtrupperna, matchade dagen till ära en 4-4-2 uppställning och valde en något överraskande lösning i anfallet med Jon Macken som sidekick till Steve Howard från start. Förklaringen till den något oväntade uttagningen låg säkert i att Paul Peschisolido ådragit sig en skada i hamstringsmuskeln under en av veckans träningar. David Jones, som tappat form mot slutet av säsongen, satt ånyo på bänken. Mittblocket Darren Moore var tillbaka efter sin avstängning och förpassade därmed Lewin Nyatanga till bänken igen. Lånet från Ipswich, Darren Currie, fanns inte med alls i matchtruppen, liksom Morten Bisgaard som vilade till följd av en vristskada.
Tidigt mål
Matchupptakten angav matchens grundton med mestadels djupledsspel och ett hårt fysiskt närkampsdito. Rams verkade oerhört taggade jämfört med de avslutande tre matcherna i seriespelet och gränsade farligt nära övertändning på några positioner, vilket också renderade Derby fyra gula kort redan före paus. Derby hade tyvärr svårt att hitta rätt i positionerna under stora delar av matchen vilket gjorde att laget tappade markering, sjönk ner i planen och hade även stundtals svårt att hitta rätt i passningsspelet. Det hårda fysiska spelet gjorde också att ett kortpassningsspel var svårt att upprätthålla. Efter att spelet böljat fram och tillbaka bröt hemmalaget isen redan efter sju minuter. Saints kunde utnyttja att Derby inte lyckades täta det defensiva området mellan backlinje och mittfält via en fin kombination med Kenwyn Jones och målskytten Andy Surman. Den matchotränade Darren Moore var obegripligt nog ute på vänsterbacksposition och botaniserade vilket gjorde att mittförsvaret haltade i numerären. Surman fick en bekymmersfri resa mot straffområdet och kunde ganska enkelt förpassa bollen i nät bakom Stephen Bywater med en behärskad vänster bredsida.
Derby County Play Off version 1.1, hade vissa svårigheter att hitta till eget spel efter hemmalagets chockartade inledning. De svartvita trummade dock på helt efter egna resurser, det vill säga fysiskt och med ansenlig längd på uppspelen. Det fysiska kostade Leacock ett gult kort efter nio minuter. Hemmalaget visade redan från början prov på viss sårbarhet i höjdspelet i de bakre regionerna och helgonen fick heller inte bukt med Derbys anfallsess Steve Howard, som vann de flesta närkamper. Hans partner Jon Macken hade dock förtvivlat svårt att läsa Howards skarvar och löpte, visserligen ansenliga metersträckor, men helt fel.
Rams pressade
Hemmalaget vädjade efter straff efter dryga kvarten när den tidigare kritiserade ytterbacken Tye Mears hade till synes svårt att hålla reda på såväl sina egna som Kenwyne Jones fötter men domare Michael Jones visade bestämt på hörna efter att Jay McEveley skyndat till och tryckt ut bollen över kortlinjen. Stephen Pearson blev näste Rams-are att skåda gult när han hamnade i domare Jones bok efter visst palaver i Saints straffområde vid en hörna. Hörnan ledde till Derbys första avslut på mål för kvällen men Howards skott var dock inte bättre än att Bartosz Bialkowski enkelt kunde lägga handskarna på bollen.
Saints flyttade därefter upp spelet och skaffade ett antal farliga fasta situationer där löftet Gareth Bale stod för regin. Hans frispark med knappa halvtimmen spelad styrdes livsfarligt via Chris Baird och Bywater tvingades till en spektakulär räddning som renderade hemmalaget en hörna. Väl medvetna om Bywaters styrka i luftrummet placerade Saints en spelare på Bywater som på de två inpå varandra följande hörnorna inte kom ut från målet. Saints lyckades dock inte ta vara på möjligheterna och bollarna damp ned orörda i Derbys box. Matt Oakley blev sedan Rams-spelare nummer tre att hamna i anteckningsboken sedan han i frustration fällt Jhon Viafara. Seth Johnson blev nummer fyra efter att även han gett sig på Viafara i en het duell om bollen. Om matchbilden nu inte ändrades såg Derby ut att mest troligt inte kunna behålla alla elva spelare matchtiden ut. Men det skulle bli ändring.
Derby hittar tillbaka i matchen
Med mindre än tio minuter kvar av den första spelrundan kvitterade Rams. Hemmaförsvaret kunde inte mer än halvrensa Seth Johnsons hörna. Bollen landade strax utanför straffområdet där Matt Oakley stod placerad. Oakley fångade upp bollen och lyfte den mot bortre delen av straffområdet där Steve Howard fattat posto. Howard kunde därifrån tämligen obehindrat styra sin lyrnick i Bialkowskis vänstra burgavel till bortasupportrarnas oförställda glädje. Jublet kunde dock ha fastnat i halsen på Rams-supportrarna när Marek Saganowski strax efteråt utnyttjade ytan mellan Derbys bägge innerbackar och blev föremål för Belmadis genomskärande passning. Saganowski dundrade dock bollen i överliggaren och vidare upp på läktarplats.
I den andra halvleken öppnades spelet upp än mer. Bywater kom tidigt in i elden när han tvingades styra undan Kenwyn Jones skott. Saints problem med att få stopp på Howard fortsatte och Derbys centertank hade ett fint läge att ge Rams ledningen när han cirka 20 meter från mål enkelt vände bort sin uppvaktning och sköt ett hårt skott inte långt från hemmamålvaktens vänstra kryss. George Burley inledde därefter dagens byten genom att göra ett dubbelbyte i hopp om att återigen få grepp om händelseutvecklingen. Men det blev tvärtom.
Straff ger segermål
Matt Oakley fann Stephen Pearson ute på vänsterflanken. Pearson som tidigare framgångsrikt utmanat Pele sökte nu upp denne på nytt. Pele gjorde ett lamt försök till brytning som Pearson genomskådade, vred såväl kropp som boll enkelt förbi portugisen och styrde sin väg in mot straffområdet. Pele försökte i sin frustration stoppa Pearo med det enda tillgängliga vapnet, en tröjdragning, som i sanningens namn påbörjades alldeles utanför straffområdet. Pearson föll dock inne i straffområdet bara en handfull antal meter från domarens överinseende, och denne gjorde snabbt bedömningen att det var straff. Exekutor blev Steve Howard som placerade sin straff på precis samma ställe som mot Preston i januari och Colchester i mars, det vill säga hårt och lågt alldeles till vänster om målvakten.
Ledningsmålet gav Derby ytterligare energi och laget presterade nu, med timmen spelad, sin bästa fotboll under hela matchen, samtidigt som hemmalaget verkade hänga med huvudet. Till och med Jon Macken klev nu fram och den omstridde före detta Manchester C och Preston-spelaren var en hårsmån från att ge Rams en tvåmålsledning inför returen när han endast två minuter efter straffmålet prickade stolpen med ett volleyskott från 25 meter.
Höll inte upp mitten
Saints ruskade dock av sig chocken och kunde ånyo flytta upp positionerna samtidigt som Derby föll in i sin dåliga vana att inte kunna hålla upp mittfältet och inte sätta press på motståndaren högre upp i planen. Derby hamnade med sju åtta spelare i princip i famnen på Bywater och Saints kunde ta för sig mer och mer. Saganowski blev hemmalagets riktiga otursgubbe när hans skott först blockerades effektivt av Jay McEveley och sedan missade en dubbelchans när han dundrade sitt första försök på Belmadis förarbete i ribban från nära håll och sedan skickade returen upp på ståplats med en akrobatisk spark.
Davies gjorde sitt första byte osedvanligt sent och skickade in Gary Teale efter 76 minuter istället för en tröttkörd Jon Macken. Rams hade därefter svårt att hålla huvudet kallt och gav bort flera frisparkar i farligt läge. Hemmalagets Skacel hade dock inte ställt in siktet rätt och förvaltade därför tacknämligt nog inte de frisparkar som gavs. Istället var det Rams som så när gjorde mål med två minuter kvar av ordinarie matchtid när Howards nickskarv fann Teale som dock inte kunde avsluta på bästa sätt. Lewin Nyatanga fick därefter göra ett kort taktiskt inhopp på övertid när han avlöste Seth Johnson och Rams kunde därmed spela av den första semifinalen som slutade på allra bästa sätt för de svartvita som nu måste ladda om batterierna till tisdagens retrumöte.
Matchkommentarer
Rams plockade fram tigerhjärtat när det som bäst behövdes. Efter ett antal halvhjärtade tillställningar så knöt Derby nävarna och gav precis allt i närkampsspelet, något som egentligen saknats den senaste månaden. Spelet i övrigt stämmer dock fortfarande bara sporadiskt och det var vid alldeles för få tillfällen som Derby fick till ett kreativt och vägvinnande kortpassningsspel. Faktum är dock att Davies mönstrade ett lag som skulle spela ett fysiskt spel och vad gäller den biten så kan man med fog sätta stämpeln ”Mission completed”.
På spelarfronten så gavs det ny näring till diskussionen kring hur Davies formerar försvarsspelet. Det kritiserade ytterbacksparet Mears och McEveley gavs återigen förtroendet men vann knappast fler anhängare. Mears agerar stundtals fortfarande högst osäkert (och varför ser karl’n alltid så förtvivlad ut - är det inte roligt att spela fotboll?) och McEveley varvar lysande brytningar med hårresande felpass i fel lägen. Darren Moore var påtagligt matchotränad och kom mer än vanligt fel i positionsspelet, särskilt i den första halvleken då detta dessutom direkt ledde till ett baklängesmål. Matt Oakley gränsade till övertändning och satsade onödigt hårt i närkampsspelet men hittade också luckorna i Saints defensiv med precisa passningar. Stephen Pearson gjorde sin bästa match sedan comebacken och är en mardröm för ett försvar med sitt löpsteg och sin acceleration. Pearsons försvarsspel lämnar dock allt i övrigt att önska. Jag är även av den uppfattningen att det är slöseri med resurs att ha honom ute på kanten.
Seth Johnson var även han övertänd inledningsvis men hamnade efter sitt kort även rätt i banan och tog viktiga segrar i närkampsspelet. Seth-lad är dessutom en av få Derby-spelare som klarar av ett snabbt kortpassningsspel även under press. Tyvärr skedde detta oftast med partners som inte behärskar mer än två bollkontakter vid samma tillfälle och det ledde ofta till onödiga bollförluster. Craig Fagan försöker och försöker och försöker men spelar ofta alldeles för svårt. Tyvärr tror jag att den förre Hull-spelaren hamnat i skuggan av Giles Barnes och förtvivlat försöker att bevisa sin talang med alldeles för svåra utmaningar. Det fungerar inte att på var och varannan boll försöka leta upp två motståndare och sedan lura ut dem till hörnflaggan i syfte att trolla upp dem på läktaren.
Visserligen var Peschisolido skadad men faktum står klart ändå: vi har inget brett utbud av renodlade forwardar. Jon Macken är och förblir något Davies köpte in likt en komplementsmjölk från kiosken en tisdagskväll. Hans bäst-före-datum är sedan länge passerat och han verkar mest gå och ödsla energi på domare, motståndare och ideliga fellöpningar. Jag kräver mer av en forward än att han ska gå omkring och se taggad ut. Han ska leverera också och hittills har Macken levererat noll och intet. Det kan man dock inte säga om Steve Howard. Vilken match han gör - och vilken betydelse den mannen har för vårt anfallsspel! Jag är visserligen ingen supporter av den anfallsmodell vi just nu torgför men man kan inte annat än imponeras av den stabilitet, tyngd och trygghet den förre Luton-forwarden visar upp. Vårt anfallsspel står och faller med honom och efter tre matcher där han i princip varit osynlig så slår han till när det som bäst behövs. Det är klass!
Sagt efter matchen
Billy Davies klargjorde för alla att Derby var mycket väl medvetna om att det återstår en match att spela. ”Vi är inte nöjda med det här”, konstaterade han. ”Vi kom hit för att skaffa oss ett bra utgångsläge inför returen och det har vi gjort med ett mycket bra resultat. Vi visade upp god disciplin och mod genom att komma tillbaka (i matchen)”, sa Davies och syftade på Howards bägge mål som gav Rams en en-måls-ledning till returen. Däremot lyckades inte Derbys skotske manager stilla de rykten som gör gällande att han lämnar klubben efter säsongen. ”Jag fokuserar endast på de kvarvarande matcherna på säsongen”, sa han kort och fortsatte ”Efter att säsongen är över får vi sätta oss ned och se vad som händer”.
Saints George Burley var inte bara ledsen över resultatet. Han står även inför utsikten av att två av hans spelare skadades inför returen. ”Gareth går på kryckor igen och Kenwyn är också tveksam (till spel)”, sa Burley och lade därmed ut en dimridå inför tisdagen eftersom minnesgoda Rams-supportrar mycket väl minns Burleys ”dödförklaring” av såväl Rasiak som Idiakez inför returmötet med Preston 2005 trots att de bägge sedan återfanns i startelvan när domaren blåste till spel. Burley ansåg att lagets försvarsspel kostat dem segern. ”Howard är en bra spelare men han måste markeras och det har stått oss dyrt. Vi tappade två av våra nyckelspelare, vilket inte direkt hjälpte, startade bra, gjorde ett fint mål, kunde ha fått en straff men missade i försvaret.”, analyserade Burley men uttryckte viss förtröstan inför returen: ”vi visade med vårt anfallsspel idag att vi mycket väl kan göra mål i Derby men vi måste täta i försvaret”.
MATCHFAKTA
Southampton - Derby County 1-2 (1-1)
Mål: 1-0 Andrew Surman (7), 1-1 Steve Howard (36) -paus- 1-2 Howard (58, straff)
Publik: 30 602
Domare: Michael Jones
Avslut: 12-9
Varav på mål: 9-4
Hörnor: 8-4
Frisparkar: 18-23
Varningar: 2-4
Bollinnehav i %: 53-47
Derbys startelva (4-4-2)
Bywater
Mears
Leacock
Moore
McEveley
Pearson
Oakley (K)
S. Johnson (Nyatanga, 90+2)
Fagan
Macken (Teale, 76)
Howard
Avbytare:
Teale
Nyatanga
Edworthy
Jones
Camp
Bäst i Rams:
1) Steve Howard
2) Matt Oakley
3) Seth Johnson
4) Stephen Bywater
