Årets spelare i Derby County; del 3
Årets Spelare 1968/69: Roy McFarland
Vi fortsätter presentationen av de som röstats fram av Derbys supportrar till Årets Spelare.
Som tonåring spelade Roy McFarland för Tranmere Rovers och hade drömmen att bli upptäckt av sitt favoritlag Liverpool. Den drömmen grusades efter ett besök av Brian Clough och Peter Taylor en sen fredagskväll i augusti 1967. Efter ett par timmars övertalning hade han skrivit på övergångshandlingar. Dagen efter nämnde han för en vän att han gjort sitt livs misstag.
McFarland gör sin debut den 28 augusti 1967 i en bortaseger mot Rotherham United. Första säsongen i klubben ger en 18:e-plats i andradivisionen, men det är ett Derby County under uppbyggnad av radarparet Clough/Taylor. Följande säsong anlände Dave Mackay och han bildade ett gediget mittbackspar tillsammans med McFarland. Enbart 32 insläppta mål på 42 ligamatcher säger det mesta. McFarland visade nu vilken investering han var och spelade lysande hela säsongen. Det uppskattades av supportrarna som valde McFarland till ”Player of the year”. Det var första gången som supportrarna fick välja sin mest värdefulla spelare. Möjligt att det var en idé från Clough.
Nu väntade möten i den högsta ligan med de stora elefanterna. McFarland fortsatte sitt superba mittbacksspel först med Mackay och sedan från 1971 med Colin Todd. Samma år kom så debuten i det engelska landslaget, i en landskamp mot Malta. Det blev totalt 28 landskamper för McFarland och hade inte skadeproblem stört honom hade det garanterat blivit fler.
Mittbacksparet McFarland/Todd rankades som ett av de bästa i den engelska fotbollen och utan dem hade McFarland som lagkapten knappast fått höja ligapokalen i maj 1972. Under sina 38 ligamatcher mästarsäsongen var McFarland en stor del till att nollan hölls bakåt vid 20 matcher.
I oktober 1973 fick McFarland som lagkapten klä sig i en roll som talesperson för spelartruppen. Efter det att Clough och Taylor lämnat in nycklarna då de kommit på kant med styrelsen och främst ordförande Sam Longson. Duon Clough/Taylor hade byggt upp en förening från inget till engelska ligavinnare och spel i Europa och genom detta skapat ett familjärt gäng som trivdes och fungerade ihop. Spelarna ville självklart ha kvar Clough och Taylor och gjorde allt för att styrelsen skulle återinsätta dessa. Som lagkapten drog McFarland ett tungt lass. Det talades om spelarstrejk. Styrelsen agerade dock fort och anställde Mackay som ny manager. McFarland, som sedan spelartiden kände Mackay väl, ringde honom och bad att han inte skulle ta jobbet. Dock utan att lyckas.
Spelarna visade ingen större energi i Mackays första matcher, men det vände i den Tipsextra-sända matchen mot Arsenal. Målskytt….självklart McFarland som nu visade vägen. Som ni ser nedan är det Derbys store assistkung på den tiden, Alan Hinton, som prickade McFarlands skalle. Det slutade med en tredjeplats 1974.
McFarland var vid denna tid given i det engelska landslaget, men i en match mot Nordirland på Wembley skadade han hälsenan. Det nämndes att han skulle missa halva kommande säsong, men uppehållet blev tyvärr längre. I april 1975 gjorde dock McFarland comeback och spelade de fyra sista ligamatcherna. Hans insats i slutet av den säsongen gjorde att The Rams kunde ta sin andra ligaseger, laget släppte nämligen inte ett enda mål. Nu fick han tillsammans med vikarierande lagkaptenen Archie Gemmill åter höja ligabucklan.
Som mittback drog sig självklart McFarland på sig ett antal gula kort under karriären. Det mest uppmärksammade var i den första semifinalen mot Juventus 1973. En incident som inte borde gett gult kort av den västtyske domaren. Genom det gula kortet var McFarland avstängd i returen på Baseball Ground. Det spekulerades att domarinsatsen var förutbestämd.
Från säsongen 1976/77 och framåt hämmades ofta McFarland av skador och det är nog så att efter hälseneskadan 1974 var han nog inte densamme som tidigare. Efter säsongen 1980/81 och totalt 434 matcher tackade han för sig i Derby och blev spelande manager för Bradford City i fjärde divisionen. Det blev omgående uppflyttning. När Peter Taylor blev manager för The Rams i november 1982 ville han ha McFarland vid sin sida. Han var med som assisterande manager fram till våren 1984, då Taylor fick sparken. Skadeproblem i laget gjorde att under Taylortiden fick McFarland snöra på sig skorna vid åtta tillfällen. McFarland tog över som tillförordnad manager säsongen ut, tyvärr lyckades han inte hålla laget kvar i andradivisionen. Han blev dock kvar hos The Rams, nu som assisterande manager till Arthur Cox. När Cox tvingades sluta i oktober 1993 blev McFarland manager, ett jobb han hade kvar till maj 1995. I maj 1994 var han ytterst nära att föra Derby County till Premier League, förlust i playoff-finalen mot Leicester City.
Efter 1995 har han haft ett antal jobb som manager. 1995/96 Bolton Wanderers i ett delat ledarskap med Colin Todd. Cambridge United 1996-2001, Torquay United 2001-2002 och Chesterfield 2003-2007. Där kunde det varit slut men när Derby hämtade in Nigel Clough som manager 2009 fick McFarland uppdraget att ersätta honom säsongen ut i Burton Albion. Det blev ligavinst och uppflyttning till fjärdedivisionen i Football League. Ett värdigt sätt att avsluta sin managerkarriär.
Men kopplingen Derby County och Roy McFarland var inte slut. Sedan ett antal år är McFarland Klubb- Ambassadör och satt under en period med i klubbens styrelse. Det finns även en bar på Pride Park som är uppkallad efter honom.
Om vi kopplar ihop Derby County och ordet legend – då har vi Roy McFarland. En av de största spelarna i klubbens historia. Han har varit klubben trogen sedan 1967, om inte som anställd så som supporter. Inte ens Clough och Taylor kunde locka över honom till grannstaden, han kunde inte lämna sitt kära Derby County.
Undertecknad har haft förmånen att se McFarland live på spelplanen under slutet av 70-talet vid ett par tillfällen. En större ledare på planen har jag aldrig sett.
Inledningsvis nämnde jag att McFarland uttryckt att han gjort sitt livs misstag. När jag lyssnat på intervjuer med McFarland i nutid har han uttryckt att skriva på för Derby County var det bästa han gjort. Det är m a o aldrig för sent att göra en ny bedömning.