Inför Barnsley - Derby
Efter en veckas välbehövlig vila är det dags för ett bortamöte för Derby mot bottenkämpande Barnsley.
Det täta matchandet med fem matcher på femton dagar gav ett bra resultat för Derby med tre segrar, en oavgjord och en förlust. Att vi har en bred trupp märkte vi av först i sista matchen då vi t ex kunde slänga in en pigg Johnny Russell sista halvtimmen, vilket också gav oss segern. Återigen lyckades vi karva fram tre poäng trots att spelet inte funkade till 100 procent och det är precis denna förmåga som brukar vara det som krävs för att kunna vara med i toppen av Championship. Tidigare år har vi kunnat spela bländande och segla upp till och med i topp, men när spelet inte flutit perfekt har poängen runnit oss ur händerna och laget har rasat i tabellen.
Gary Rowett hade tidigt inriktningen på stabilitet framför flärd och the Derby Way har vi inte hört något om det sista halvåret. De som grymtat över Derbys lite knackiga spel denna säsongen har tystnat i takt med att segrarna kommit. En del påminner det mig om säsongen när Billy Davies förde upp oss i PL. Då hade vi ett otal uddamålssegrar och en otrolig förmåga att vinna matcher som var helt öppna.
Mot Burton senast satt segern långt inne. Precis som Ipswich, så backade våra grannar hem och försvarade sig med näbbar och klor. Detta är ett motstånd som vi nog kommer se flera gånger på Pride Park och det gäller verkligen att vi har kvalitet framåt för det blir bara några få öppna chanser och då måste vi ta dem.
Andreas Weimann fick två sådana chanser i början av andra halvlek mot Burton, men gjorde beklämmande dåligt ifrån sig vid båda tillfällena. Därefter var det ganska ofarligt för Burton fram till Russell fått springa sig varm några minuter. Han dyrkade på egen hand upp motståndarförsvaret flera gånger, precis som han gjorde när han kom in mot Ipswich. Målet var också ett resultat av hans initiativ. Chris Martin frispelades och Russell höll sig framme på returen. Andreas Weimann utsågs till matchens spelare, vilket kändes konstigt med de sumpningarna han stod för. Dock räddade han oss från underläge en gång när han nickade bort bollen på mållinjen och så får han ju motståndarna att jobba väldigt mycket när han outtröttligt själv löper i luckor. Men, med det Russell visat upp, så måste det vara dags för ett byte här. De är snarlika spelartyper, men med den stora skillnaden att Russell (äntligen!) också kan göra ett och annat mål.
En annan position som man kan spekulera i vem som ska få är den defensiva mittfältsrollen bredvid Joe Ledley, som är given. George Thorne fick äntligen spela från start och på denna, sin favoritposition. Anledningen var en kombination av att ge Thorne speltid och att låta Huddlestone få vila. Vår mittfältsstrateg hade varit på planen samtliga minuter i ligaspelet innan Burtonmatchen. Thorne visade tydligt att han kommer bli precis så bra som vi hoppats. Trots att det borde finnas en del ringrostighet kvar fortfarande så märktes inte mycket av det. Han hade bollen väldigt mycket och fördelade den som han skulle. Jag kan ändå tycka att de där riktiga långpassningarna som hittar framrusande lagkamrater i bra lägen saknades ibland. Detta är ju Huddlestone fantastisk på att hitta. Däremot så var kanske Thorne snäppet bättre utan boll med sin större rörlighet, så frågan är hur GR tänker här framöver. I denna matchen räknar jag dock med att Huddlestone är tillbaka igen efter 10 dagars vila.
Tom Huddlestone
I övrigt blir det intressant att se om Forsyth tar tillbaka sin plats. Tyvärr övertygade Marcus Olsson inte när han nu fick chansen och kanske man nu börjar känna att vi behöver stärka upp denna position i januarifönstret. Hur många inlägg kom från Forsyth och Olsson i de båda senaste matcherna? Knappt några alls och när vi då har defensive Baird som högerback så blir det inte bra. Nu måste André Wisdom in på högerbacken för då händer det iallafall lite framåt.
Matej Vydra är vår skyttekung i år och det är härligt att kunna konstatera att vi har en sådan i år för det är nästan ett måste om ett lag ska kunna slåss i toppen. Lite trögt har han haft det med två lag som parkerat bussen, men hans form verkar ändå bra och när det nu handlar om bortamatch så bör det bli flera lägen att kunna trixa sig igenom motståndarförsvaret.
David Nugent fick sitta på bänken senast och Chris Martin spela från start. Martin var inblandad i vårt mål, men gjorde i övrigt varken bra eller dåligt ifrån sig. Jag misstänker att Nugent är med från start igen och att det som nästan känns som ett radarpar, Vydra-Nugent, återförenas.
På flankerna ser vi troligen Johnny Russell och Tom Lawrence. Den sistnämnde verkade lite tröttkörd mot Burton efter det täta matchandet, men kan med en veckas vila nog fortsätta med sina ideliga utmaningar och ryck som ofta öppnar upp för chanser för oss. Om han bara kunde börja göra mål också. När han spräckte sin målnolla trodde vi nog att det skulle lossna, men det har det inte gjort - inte än iallafall.
I spekulationer över vilka som kommer starta ska tilläggas att Bradley Johnson nu är spelklar efter skada. Sam Winnall blev detsamma till Burtonmatchen. Tittar man på den bänken jag gissar så förstår man vilken bredd vi har eller vad sägs om att ha Baird, Thorne, Johnson, Weimann, Martin och Winnall som bänknötare?
Barnsley har en väldigt tung period bakom sig och har efter fyra raka förluster nedflyttningsstrecket hotfullt nära. Frågan är om man vågar anfalla mot Derby eller om det blir ytterligare en parkerad buss Derby stöter på trots bortaplan?
Förslag på laguppställning
Carson
Wisdom - Keogh - Davies - Forsyth
Ledley - Huddlestone
Lawrence - Vydra - Russell
Nugent
Bänken: Mitchell, Baird, Thorne, Johnson, Weimann, Martin, Winnall
