Playoff: Inför Derby - Fulham

Så är det då dags för säsongens höjdpunkt i Championship och efter mycket om och men är Derby där. Tredjeplacerade Fulham står för motståndet, men nu är det inga gamla placeringar som gäller utan vinst totalt i detta dubbelmöte.

Efter sju sorger och åtta bedrövelser, minst, har vårt Rams lyckats krångla sig till ett Playoff igen. Vi missade ju knappt förra säsongen, men hade siktet högt ställt till denna säsongen och såg ut att kunna slåss om en av de två PL-platserna så sent som i mars, men därefter har det, tyvärr, sedvanliga vårraset skett. Många i laget konstaterade nästan lite uppgivet mot slutet av säsongen att det var märkligt att vi fortfarande hade chansen och till och med låg kvar bland de sex översta lagen. Flera var väl vi fans som kände att det inte hade så stor betydelse om vi lyckades ta oss till Playoff eller ej - med de spelet vi visat upp i ett par månader skulle det vara meningslöst att spela mot topplagen i Championship.

Efter förlust mot bottenlagen Sunderland och Burton halkade vi så under strecket, med blott fyra matcher kvar. Vad gjorde det? Men, sedan hände något. Visserligen förlust mot Boro, men plötsligt betydligt mer lovande spel. Och därefter seger mot Cardiff, oavgjort borta mot toppade Villa och seger mot för sitt liv kämpande Barnsley. Försvaret visade plötsligt upp mer av sitt gamla jag, men framför allt lossnade det framåt. Åtta mål på dessa tre svåra matcher och nätkänning för alla vi önskar ska vara i form; Jerome, Nugent, Vydra och Lawrence.
Playoff känns som en stor bonus, men känslan att vi inte har där att göra har tynat bort efter avslutningen av säsongen. Visst, vi är underdogs, men vad säger att vi inte kan spela igen så som vi gjorde från november till mars? Att gå in i ett playoff med detta i ryggen måste kännas skönt och ta bort en rejäl del av den spänning och nervositet som brukar omge det här playoffet. Skulle vi åka ut direkt mot Fulham, så får ändå säsongen som helhet klart godkänt och ger oss framför allt en härlig känsla och ett bra självförtroende att bygga vidare på till hösten.

För Fulham lär känslan vara den motsatta. Man fick en gyllene chans att knipa PL-platsen i sista omgången, när Cardiff inte helt oväntat darrade på manschetten och fick nöja sig med oavgjort hemma mot bleka Reading. Men, Fulham darrade ännu mer och fick se bottenlaget Birmingham spela bort Premier League-platsen. Självklart måste de komma till slutspelet mera med en negativ besviken känsla.
Hur mycket den här plumpen säger om formen är svårt att sia om. Laget hade ju före denna match otroliga 23 matcher i rad utan förlust! Att sviten bröts just nu borde gräma supportrarna enormt.
När lagen möttes i höstas blev det oavgjort på Craven Cottage, 1-1, vilket då innebar en sjunde plats för Derby och sjuttonde för Fulham, så förändringen för londonlaget har varit total.
I returmötet var Derby inne i den långa perioden då man skänkte bort ett eller flera mål. Denna gång skänkte man två redan efter 20 minuter. Därefter spelade man dock väldigt bra, men längre än till en reducering av Tom Huddlestone räckte det inte den gången.

En del av förklaringen till att Derby hittade spelet igen ligger i att Gary Rowett helt bytte spelsystem. Man körde plötsligt med tre mittbackar och två spelare som mellanting mellan yttrar och ytterbackar. Det föll väl ut, men det var ändå skönt att se att vi kunde gå tillbaka till vårt vanliga 4-2-3-1 och klara det igen med bravur senast mot Barnsley. När Marcus Olsson redan i första halvlek blev skadad gjorde nämligen GR den förändringen och bytte in Matej Vydra och vi spädde på med ytterligare tre mål.
Hur laget kommer formeras på fredag är intressant att spekulera i.Kanske GR låter det gamla systemet få fortsätta och därmed kan vi ha skyttekung Vydra med från start. Eller blir det en trebackslinje och ess på bänken att kastas in i andra, när motståndarna förhoppningsvis börjar bli lite trötta.
Scott Carson kommer iallafall vakta målet och vår nye lagkapten Curtis Davies finnas framför. Han fick ju armbindeln när Keogh bänkades under ett par matcher och har sedan behållt den och han passar ju verkligen bra i den rollen. Richard Keogh är tillbaka och mådde nog bra av ett kort break för han ser mer taggad ut än någonsin. Craig Forsyth fick också han vila ett tag efter att det blivit för mycket osäkerhet när han haft bollen. Han har också tagit detta på rätt sätt och kan räkna med en startplats oavsett spelsystem. Jag hoppas att det blir som ytter och att Alex Pearce tar den tredje mittbackspositionen. André Wisdom har också visat gammal god form de senaste matcherna med sin brytsäkerhet, men också vilja att attackera. Med detta nya systemet ska han ju göra det.

Bradley Johnson

Våra defensiva mittfältare och spelfördelare blir garanterat Tom Huddlestone och Bradley Johnson och jag är förvånad att säga att jag är nöjd med det valet. Johnson har inte haft sin bästa säsong, men oerhört lämpligt har han prickat in formtoppen lagom till Joe Ledley och George Thorne tappat den. Den sistnämnde har inte ens varit med i truppen på flera veckor och då är han ändå fullt frisk och skadefri. Johnson visade ju vägen mot Barnsley när han först gjorde en brytning och sedan efter en kort löpning läckert skruvade fram passningen runt motståndaren till Jerome som gav oss det viktiga inledningsmålet.
Tom Lawrence har fått kritik periodvis under säsongen, men har alltid försvarats av GR, som bl a pekat på statistik som visar att det är Tom som stått för de flesta passningarna. De senaste veckorna har Lawrence inte behövts försvaras för han har varit fenomenal. Han har en speed som gör att han ständigt kan utmana motståndarna och han har dessutom visat upp en enorm arbetskapacitet och vilja den senaste månaden. Att det sedan har börjar trilla in ett och annat mål är bara ketchupen på korven.
När det gäller arbetskapacitet så finns det dock ingen som slår Andreas Weimann. Han har superkondis och jobbar ofta fram lägen för sina medspelare. Fortfarande är han dock tafflig när han själv ska gå på mål tycker jag. Framåt har nu både Jerome och Nugent krutet torrt och det känns ju som en otrolig lyx, för det har vi inte varit bortskämda med under säsongen. Jerome fullkomligt strålar av självförtroende och kan kanske beskrivas som Weimanns motsats - tafflig utom när det handlar om att gå på mål. Då sätter han dem numera och kombinationen av dessa herrar borde då bli bra.

Nigel Clough sa om Derby när vi halkade ner under strecket efter Burtonförlusten att vi peakat formen alldeles för tidigt. Det kan han ju ha rätt i. Dock kan skillnaden denna säsong gentemot tidigare vara att vi dalat i rätt tid - så att vi hunnit peaka igen och ta oss till ett playoff och då i toppform. Vi fans kanske känner oss nöjda med att bara vara här, men spelarna är garanterat inte mätta och jag tror att våra motståndare är lite oroliga.

Förslag på laguppställning
Carson
Keogh - Davies -Pearce
Wisdom - Johnson - Huddlestone - Forsyth
Weimann - Jerome - Lawrence

Bänken: Roos, Baird, Hanson, Palmer, Vydra, Ledley, Nugent,