"The Derby/Burton-connection": del 1
Inför fredagens historiska ligamatch mot Burton Albion; historik om kopplingen mellan de två klubbarna
För drygt tio år sedan publicerade jag en artikel här på SvenskaFans Derbysida som handlade om Burton Albion. Detta var föranlett dels av att denna klubb, då i 5:e divisionen, i FA-cupens 3:e omgång hade lottats mot Manchester United, då obestridligen etta i England, dels av det faktum att Burton är en av Derbys närmaste grannstäder.
FA-cupmatchen den 8 januari 2006 spelades på The Pirelli Stadium i Burton och sensationen var fullständig när Burton lyckades få oavgjort, 0-0. Och jo, det var världsspelare som Cristiano Ronaldo, Wayne Rooney, Ole-Gunnar Solskjaer, Mikael Silvestre och ytterligare en handfull fullgoda Premier Leaguespelare som Burtonspelarna lyckades stå emot. Returmötet tio dagar senare på Old Trafford vann programenligt hemmalaget med 5-0.
Nu, precis som då, tycker jag det är kul att titta närmare på klubbar som, framförallt geografiskt, står nära Derby County. Eftersom Burton Albion nu avancerat till The Championship, det vill säga den andra nivån i engelsk fotboll, tycker jag det är på sin plats att presentera lite fakta om fotbollens utveckling i denna stad och dess mycket nära band till The Rams. I mitt tycke var promoveringen till seriesystemets andra nivå lika otroligt som när Bournemouth för drygt ett år sedan kvalificerade sig till Premier League.
Staden Burton-on-Trent ligger knappt två mil sydväst om Derby. För drygt tio år sedan började fotbollslaget i staden, Burton Albion, att låta höra tala om sig. Detta bland annat genom att då i allt större utsträckning se till att ha heltidsanställda spelare samt kunna ståta med en helt ny stadion, The Pirelli Stadium, till en kostnad av nära 100 miljoner kronor! Till att börja med tog den 6 200 åskådare, men efterhand har den byggts ut och tar nu 6 900.
Säsongen 2002/03 var den första i vad som då hette The Conference, det vill säga 5:e divisionen. Avancemanget till League 2 ordnades säsongen 2008/09. Efter att ha slagits i toppen av denna serie två år i rad fick man så säsongen 2014/15 till en fullträff med 94 insamlade poäng vilket räckte till serieseger. Förra säsongen var man alltså nykomlingar i League 1 och lyckades sensationellt ta en andraplats i serien vilket ledde till promovering andra säsongen i rad.
I fotbollstidernas begynnelse var Burton en stor fotbollsstad, i alla fall i förhållande till stadens ringa storlek. En mängd klubbar har verkat i staden. Burton Swift bildades 1890 och låg från 1892 till och med 1901 i division 2 och gjorde vissa säsonger bra ifrån sig, 1893/94 kom man till exempel 6:a, bara någon poäng efter Newcastle men före Arsenal!
Burton Wanderers bildades 1889 och spelade till exempel 1894 och tre säsonger framåt division 2 fotboll. Säsongen 1895/96 slogs man i toppen av tabellen tillsammans med Liverpool och Manchester City och missade med knapp marginal uppflyttning till översta ligan. Burton hade alltså i mitten av 1890-talet två klubbar i det engelska ligasystemet! Det fanns då bara två divisioner och endast en handfull andra städer hade vid denna tid mer än en klubb i seriesystemet.
Dessa två klubbar slog sig 1901 tillsammans och bildade Burton United. Denna klubb fanns med i division 2 fram till och med 1907. Därefter fanns några olika klubbar som mindre bra försvarade stadens fotbollstraditioner.
Sommaren 1950 återuppstod den organiserade fotbollen igen i form av Burton Albion. Klubben blev ett pålitligt lag i det engelska så kallade non-league-football-systemet. 1958 flyttade klubben sina bopålar till Eton Park, vilket fram tills 2005 var lagets arena. Derby Countys reservlag använde sig också vissa säsonger vid millennieskiftet, fram till dess att den revs 2005, av denna arena som sin hemmaplan.
Fram till dags dato har klubben på sina 66 år haft sammanlagt 31 managers. Tolv av dessa har kopplingar till Derby County genom att de spelat där. Legendariske Jack Stamps (2 mål på Wembley i Derbys FA-cupvinnande lag 1946 och 100 ligamål för Derby) var Albions förste Derby Countyanstrukne manager.
Han spelade för klubben från 1954 - 36 år gammal - och blev spelande tränare året efter, assistant manager i maj 1957, tillförordnad manager i november samma år och så till slut som manager februari 1958 till oktober 1959. Stamps gjorde som sagt många mål i Derby och så var fallet i Burton också; nämnas kan till exempel säsongen 1954/55 då han gjorde hela 46 mål.
Under denna tid hade en annan Derbylegend varit manager i klubben. Sammy Crooks (408 matcher och 105 mål 1927-46, 26 landskamper för England) ledde klubben från maj till november 1957.
Crooks efterträddes av en annan ex-Derbyspelare - Bill Townsend. Denne man var målvakt i Derby mellan 1946 och 1953 och hann på dessa år med 79 ligamatcher. Townsend gjorde ett bra jobb i ett Burton som drogs med mycket dålig ekonomi. Han ledde laget i tre säsonger och hans kanske mest betydande värvning var målvakten Peter Taylor. Taylors koppling till Derby är förstås välkänd då han senare blev assistent till Brian Clough ända fram till 1983 och alltså var högst verksam i både Derbys och Nottingham Forests storhetsperioder. Taylor var också manager i Derby 1983-84.
När Townsend drog sig tillbaka i oktober 1962 blev Peter Taylor erbjuden managerjobbet. Taylor blev en succe på managerposten och "skapade" bland annat anfallsduon Stan Round och Ritchie Barker vilka tillsammans gjorde hela 306 mål på 469 matcher.
Laget vann under denna tid bland annat Southern League Cup inför hela 5 860 åskådare på Eton Park, en för Burton då rekordstor publik vilket stod sig till ovan nämnda Manchester Unitedmatch. Promovering till Southern League Premier Division skedde 1965/66 i vilken man låg tills degradering 1970. Då hade storskyttarna Barker och Round försvunnit till Derby respektive Worcester. Som synes i del två av denna artikel gjorde Barker riktigt bra ifrån sig i Derby trots att han inte började spela professionell fotboll förrän 1967 som 28-åring. Han blev för övrigt en av Clough/Taylor´s första värvningar när de tog över manageransvaret.
Under 70-talet åkte klubben jojo mellan Southern League Premier och divisionen därunder. Dessa serier motsvarade då divisionerna 5 och 6. En tämligen okänd ex-Derbyspelare, Phil Waller, ledde klubben mellan mars 1977 och november 1978.
Burtons främsta prestation under 80-talet var när man säsongen 1984/85 tog sig ända till 3:e omgången i FA-cupen. Där fick man möta Leicester, då i division 1 och med storskyttarna Gary Lineker och Alan Smith i laget.
Matchen som förväntades dra mycket publik bland annat eftersom det nästan var som en hemmamatch för Leicester förlades till Baseball Ground i Derby. Hela 22 000 infann sig för att se matchen! Matchen gick inte särskilt bra för hemmalaget Burton - förlust med 1-6, efter bland annat tre mål av Lineker.
Dock, på grund av publikbråk med Burtons målvakt träffad av en projektil inkastad av Leicestersupportrar vid ställningen 1-1 som den grövsta händelsen, bestämde sig det engelska förbundet för att matchen skulle spelas om! Omspelet, på Coventrys hemmaplan inför tomma läktare, förlorades med 0-1.
Två år senare nådde Burton finalen i FA Trophy, det vill säga den FA-cup som endast innehåller lag under de fyra översta divisionerna. Finalen, som spelades på Wembley inför hela 23 000 åskådare, stod mot Kidderminster och slutade 0-0. Returen spelades på West Bromwich hemmaplan, The Hawthorns. De 15 685 samlade, för övrigt en större publik än vad West Bromwich hade som bäst den säsongen, fick se Burton förlora med 1-2.
I februari 1990 blev Steve Powell, legendar i The Rams, klubbens 23:e manager men för honom som för så många innan honom uteblev framgångarna. Redan i april 1991 avgick Powell. Sommaren 1994 övertog ytterligare en gammal Derbyspelare - John Barton - managerposten. Barton innehade posten ända till september 1998.
Som hans efterträdare valdes ingen mindre än Nigel Clough - Brians son. Nigel Clough kom till Burton direkt från spel i Premier League och stannade i klubben drygt 10 år under sin första sejour. Hans mycket imponerande matchfacit under dessa år blev 234 segrar, 126 oavgjorda och 139 förluster.
Clough hann alltså med hela 499 matcher innan han inte kunde motstå en förfrågan från Derby County om att ta över efter det att Paul Jewell vid årsskiftet 2008/09 fått silkessnöret. Clough spelade också många matcher för Burton - totalt blev det 81 ligamatcher innan han lade skorna på hyllan som 40-åring våren 2006.
Många Ramsanhängare följde med spänning hur Nigel Clough klarade sitt manageruppdrag i Burton. En del av Derbyanhängares positiva känsla för Burton Albion handlar om att man följde laget under Clough´s tid i klubben. Detta med förhoppningen om att i framtiden i Derby County kanske kunna få se honom upprepa vad hans pappa gjorde i klubben. Som vi nu vet fick Nigel Clough den chansen men lyckades inte förvalta den.
Som efterträdare till Clough anställdes en av Derbys absolut bästa spelare de senaste 50 åren – Roy McFarland. Denne gigant i Derbysammanhang (442 ligamatcher 1967-81 samt 83-84) hade egentligen avslutat sin managerkarriär när han fick förfrågan från Burton. När Clough bytte från Burton till Derby hade laget tolv raka segermatcher i bagaget och ledde serien med stor marginal och McFarland fortsatte på den framgångsrika väg som Clough lett in laget på.
Vid säsongsavslutningen stod man som seriesegrare. McFarland hade erbjudande om att fortsätta som manager men deklarerade att han "did not want the full-time commitment of running a League Two club on a permanent basis.”
Istället blev Paul Peschisolido ny manager med Gary Rowett som assisterande. Peschisolido har också Derbyanknytning då han i slutet av sin karriär från mars 2004 till maj 2007 gjorde 90 ligamatcher och 20 mål. Efter en mardrömsstart på 2012 med hela 14 matcher utan vinst fick han dock sparken.
Som caretaker managers trädde då Kevin Poole och Rowett in. Båda två har spelat i Derby. Rowett köptes från Everton till Derby sommaren 1995 och hade stor del i det framgångsrika lag som tog steget till Premier League våren 1996. Efter Derby spelade han mer Premier Leaguefotboll i Leicester och Charlton innan skadeproblem fick honom att avsluta karriären. Åtminstone var det vad alla, inklusive Rowett själv, tog för givet.
Han spelade, vad alla trodde var hans sista match, i augusti 2003 då han representerade Charlton, men kunde plötsligt ses på planen i november 2005 i Burtons tröja. Han var då klassad som fotbollsinvalid och fick, såvitt jag vet, en ersättning som sådan två år tidigare. Samtidigt med denna comeback var Rowett en av tränarna för Derbys U18-lag.
Sommaren 2012 fick Rowett ansvaret som manager och Kevin Poole gick tillbaka till rollen som målvaktstränare. Värt att nämna om Poole är att han i Derby som 42-åring säsongen 2005/06 stod i mål vid sju tillfällen. Imponerande är att han i Burtontröjan vaktade målet i sex League 2-matcher så sent som säsongen 2009/10, strax innan han skulle fylla 47 år.
I oktober 2014 fick Gary Rowett erbjudande om att bli manager i Birmingham. Detta tackade han ja till och som ny manager i Burton kontrakterades Jimmy Floyd Hasselbaink. Denne en gång så framgångsrike anfallare (Atletico Madrid, Chelsea) lyckades väldigt bra med Burton och kan stoltsera med 33 vunna, 11 oavgjorda och endast 10 förluster. Laget ledde League 1 redan under hösten 2015 och den uppmärksamhet det rönte gjorde att Hasselbaink värvades till Queens Park Rangers i början av december.
Som efterträdare till Hasselbaink utsågs Nigel Clough. Clough hade ett halvår tidigare avslutat en 1,5 år lång sejour i Sheffield United. Hittills har det gått bra för Clough i denna den andra sejouren – 12 segrar, 8 oavgjorda och 6 förluster var facit vid säsongsavslutningen i maj. Det är väl inte många som tror att Burton ska kunna hävda sig i The Championship men hittills har laget gjort bra ifrån sig med 1 vinst, 1 oavgjord och 2 uddamålsförluster. Till detta ska läggas en vinst i Ligacupen.
Fortsättning följer i del två av "The Derby/Burton-connection".
