Transferfönstret: Vin eller vatten?
Januari är en hektisk period för de europeiska fotbollsklubbarna, inte nog med att det är ett flitigt matchande utan det händer också otroligt mycket i kulisserna. Managers, agenter, scouter och männen med ”The Wallet” sitter i otaliga möten och telefonkonferenser där man ser över möjligheterna att rumstera om i sina spelartrupper för att rusta inför slutspurten av säsongen, vin eller vatten?
Vin kan vara väldigt gott, men det kan samtidigt vara en hemsk upplevelse om man kombinerar fel vin med fel mat. Det kan också vara en smakupplevelse utöver det vanliga när man lyckas få till det..inte bara vinet då alltså..maten också. Vatten är likadant..kan vara hur gott som helst, och lika förbenat horribelt nästa gång..Det är inte enkelt att välja från en gång till en annan, sedan finns det ju vitt, rosé, rött, bubblor och årgångar också för att komplicera det hela!
Liknelserna är många om hur en klubb fungerar, det ska till rätt spelare med rätta kvaliteter för just den klubben och just den tidpunkten för att få den att lyfta. Ska man sedan blanda in 2,3 eller kanske 4 spelare på en och samma gång..ja, då tigger man om huvudvärk. Det är baske mig inte lätt att hitta de rätta elementen för att få hela festen att gå ihop med ett lyckat resultat.
Transferfönstret i Januari är en för mig veterligen unik företeelse inom sportens värld där man kan köpa spelare mitt i säsongen, ganska underligt egentligen och man kan ju alltid diskutera det rättvisa i det hela. Man kan ju faktiskt tycka att det ska vara den trupp som man ställer på benen vid ligastarten också är den man avslutar den med, skador etc ska täckas upp genom de egna leden helt enkelt. Eller ska man rent teoretiskt kunna köpa ett helt nytt lag i Januari när man ligger 4:a för att ta hem ligaguldet?? Som sagt..rent teoretiskt skulle Everton OM de hade de finansiella musklerna kunnat köpa Man.utds startelva för att säkerställa en topposition, är detta rätt? Tja, kanske..lika för alla säger en del..eller är det verkligen lika för alla? Det kan det ju inte vara eftersom det är få klubbar förunnat att kunna strö pengar omkring sig för att skörda framgångar.
Juande Ramos kunde inte ha sagt det bättre själv när han veckan efter han tagit över Tottenham uttalade sig så här: ”Vi kommer inte att köpa någon spelare i Januari, det är endast klubbar i kris som gör detta”. Okey Juande, hur kommer det sig att hälften av alla rykten handlar om vilka spelare som är på gång till Tottenham? Han slog huvudet på spiken i varje fall, det är klubbar som inte presterat enligt egna målsättningar som självklart tar chansen att förstärka på olika positioner i laget för att rädda ansiktet och till och med kanske sin Premier League status helt enkelt.
En stor del av managers i Premier League har sista tiden uttalat sig mycket negativt om just Januarifönstret och vill ha bort det helt och hållet. Detta för att det ställer till mycket förtret då en klubb riskerar tappa en eller två av sina nyckelspelare bara dagar innan shopen stänger. Hur lätt är det då att hitta fullvärdiga ersättare? Jag förstår dem som är oroliga, idag då penningstinna multimiljardärer är leksugna och vill sola sig i glansen av att äga en toppklubb inom fotbollen. Scenariot är kanske inte så långt borta att det kan bli som ovannämnda skräckexempel där man kan köpa ett nytt lag i Januari och promenera hem ligatiteln, vem vet?
Framförallt anser jag att Wigans Steve Bruce har en poäng i ett av hans senaste uttalande för inte så länge sedan. Vi är antagligen inte långt ifrån ett nytt Bosmanfall, fast självklart med ett annat namn då. Med detta menar han att snart kommer någon spelare att ifrågasätta Januarifönstrets lagliga och rättsliga hållbarhet med tanke på den fria arbetsrätten över gränserna inom EU. Varför ska inte anställda fotbollsspelare inte få byta arbete när de vill likt man kan göra inom alla andra yrken? Tänk er själv att bara kunna byta jobb i September, löjligt va? Denna fråga lär hamna i en av de högsta domstolarna för att avgöras inom en inte alltför avlägsen framtid är jag övertygad om, kanske det blir en ”Artetadom” och ett ”Artetafall” man kommer att säga i framtiden?
Alla vet att det är att bygga på sikt och med en kontinuitet i klubben som längre framgångseror bygger på i första hand. Visst, det går att köpa tillfällig lycka..men hur kul är det? Det är framför allt en väldigt kortsiktig lösning..Det är som att gå till Reeperbahn i Hamburg, enkelt och snabba resultat. Lycklig för stunden och ett hål som bränner i plånboken, det kunde kanske varit billigare att välja en enklare lösning med samma resultat? Chelsea har uppenbarligen besökt Reeperbahn,och det inte bara en gång. Köpt lycka är oftast kort lycka, vad händer när den ryske nickedockan inte tycker det är roligt längre och hittar någon annan leksak? Färskaste exemplet på detta är den anrika klubben Leeds som nu harvar omkring i League one. För dem som inte vet är det bäst att tillägga att Reeperbahn är en spännande gata i Hamburg med lättklädda tjejer som är ganska lättflirtade...
Tittar vi idag på toppen i Premier League så är det ganska lätt att konstatera att de lag som tillåts bygga i lugn och ro allt som oftast tar sig upp i toppen och stannar där också. Topp 5 klubbarnas managers i dagens tabell har helt säkert, utan att ha fördjupat mig närmare i det, samma antal år i sina klubbar som övriga 15 har tillsammans i sina klubbar, värt att tänka på för alla. Såväl styrelser, mediadrevet och fans vet om detta ändå så skriker man efter förändringar så fort det inte går som det ska, märkligt va? Finns det någon som läser detta som inte sagt eller skrikigt framför tv:n: Sparka honom! Sälj honom! Ja, ni fattar...tålamod är nyckeln till framgång helt enkelt. Januarifönstret kommer dock även ännu ett tag framöver hjälpa eller stjälpa ”klubbar i kris” oavsett vad vi eller managers tycker.
Hur som helst så är det en månad fylld av spekulationer, resonemang och samtalsämnen oss fotbollsnördar emellan, vad skulle vi ta oss till utan detta underbara transferfönster denna årstid?
Nej, skål ta mig fan! Nu har jag korkat upp mitt nyinköpta vin från Brown Brothers med det så välbekanta namnet Everton, var har vi hört det förr? Jag fick höra talas om detta redan för några år sedan men det hade fallit i glömska tills för ett par veckor sedan då min gamla mor läste en topprecension av detta beställningsvin från vårt kära Systembolag. På mitt typiska sätt så ilade jag fort som f-n ner på bolaget och beställde 7 röda och 3 vita rakt upp och ner av detta Everton vin utan att ha en aning om hur det smakade.
Tur för mig att det röda var riktigt gott i varje fall..det innebär att jag redan är en vinnare, även om det vita inte är gott så kommer det att pryda mitt hem i varje fall...och det kommer att sticka alla andra i ögonen: Vilket annat lag kan stoltsera med ett eget vin från en oberoende vintillverkare? Även om jag inte rekommenderar det: vill man så kan man efter man druckit en pava Everton vin, hoppa upp på sin nyinköpta danska Everton cykel (Ja, det finns) och dra ner på stan för att fira den senast vinsten! Everton är unikt på många sätt...
Everton 4 ever
