Fulham - Everton 1-0
Traditionens makt visade sig vara stor återigen då Everton fick stryk mot Fulham på Craven Cottage och man letar fortfarande efter sin första vinst där sedan 1966(!). Nu är man uppe i nio raka förluster borta mot Fulham och matchens enda målskytt var den förre Everton spelaren Brian McBride.
Moyes valde att köra med samma elva som startade senast i den tunga straffsparksförlusten i onsdagskväll mot Fiorentina. Han hade visserligen inte mycket annat att göra då Everton hade en del skador och det framför allt offensivt. Tim Cahill kunde återigen inte medverka och Victor Anichebe hade ådragit sig en lättare skada och fanns inte heller med. Manuel Fernandes, James Vaughan och Iain Turner var även dom otillgängliga pga skadad.
I Fulham fanns två förre detta Everton spelare med från start, nämligen Brian McBride och Simon Davies och i målet fanns precis som i Everton en amerikan i form av rutinerade Kasey Keller som petat Antti Niemi på slutet.
Matchen börjar ganska lovande i ett högt tempo där gästerna verkar ta kommandot från start, men efter dryga tolv minuters spel så är Andy Johnson tvungen att kliva av pga skada. Eftersom inga anfallare eller offensiva spelare alls fanns att tillgå på bänken så byttes Tony Hibbert in och Phil Neville flyttades upp på mittfältet och man spelade 4-2-3-1 som man gjort större delen utav säsongen.
Det märktes att spelarna kom av sig och man kom inte tillbaka till att dominera matchen förrän sista fem minuterna innan paus. Första halvlek var ingen höjdare alls och de chanser som väl dök upp blev bara halvfarliga. Yakubu hade två avslut på mål där framför allt den andra testade Keller. Pienaar hade ett skott utanför och McBride hade Fulhams enda målchans då han fick en boll på djupet och drog till direkt på volley men bollen gick långt utanför.
Regnet som hade kommit under hela första fortsatte även efter paus och det gjorde även det medelmåttiga spelet som de båda lagen åstadkom. Efter en kontring med kvarten spelad av andra halvleken så kom då matchens enda mål. Detta efter ett samarbete från de båda ex-Everton spelarna Davies och McBride där den sistnämnde nådde den andres inlägg med pannan och nickade ner den lågt förbi en chanslös Tim Howard.
Evertons bänk innehöll som sagt inte mycket alls offensivt sätt som kunde ändra matchbilden så Joleon Lescott flyttades fram till anfallet och Leighton Baines byttes in för att istället ta vänsterbacken och Steven Pienaar gick ut. Men det enda man egentligen skapade var några hörnor där egentligen bara en blev farlig. Mikel Artetas utåtskruvade hörna hittade en fristående Joseph Yobo som med kraft nickar strax utanför målramen när han egentligen borde ha fått den på mål.
Istället för en kvittering så fick Fulham den bästa chansen då Davies löpt på djupet utan bevakning och hade inte hans avslutning varit så bedrövlig så hade det mycket väl kunnat vara 2-0 där. Men Fulham tog för dem tre oerhört viktiga poäng i jakten på att stanna kvar i Premier League och detta var Roy Hodgson blott andra seger sedan han tog över laget.
Everton var dåliga rakt igenom och jag kan inte direkt nämna någon som jag tycker kom i normal standard. För ska man vara med där uppe så måste man vinna matcherna mot så pass usla lag som Fulham även om det är bortaplan och spöregn. Traditionens makt verkade återigen spela oss ett spratt men denna gång var vi knappast värda att återvända till Merseyside med tre poäng.
Att man hade 120 minuter och en tung straffsparksförlust i kroppen och i skallen från i onsdags tyckte jag faktiskt syntes och att Johnson var tvungen att kliva av gjorde det ju knappast bättre tyvärr.
Nu får man ladda batterierna till nästa helg då man tar emot West Ham på Goodison Park och då får man börja vinna igen efter att man nu åkt på årets första förlust i ligan. Man har ju nu bara ligaspelet att fokusera på och vinster är vad som krävs framöver om man vill ta den där eftertraktade fjärdeplatsen från lokalrivalerna Liverpool. Med tanke på att de är i bra form och dessutom har hemmaplan mot oss om två veckor så kommer det bli oerhört jobbigt. Man lär hur som helst prestera bra mycket bättre än vad man gjorde idag, det är något som är helt klart.
