Nyckeln till framgång – En förlorad själ?
Kaffe och ostfralla eller Champagne med gåslever och rysk kaviar? Det är frågan om det blir en fortsatt resa med SJ i ekonomiklass eller om det blir Transsibiriska järnvägen i lyxklass som kommer att gälla så småningom för Everton FC...
En av Englands mest anrika och traditonella klubbar har en skakig och oviss resa att se fram emot efter att det ganska väntat kommit officiella besked om att Everton är till salu för ”rätt” investerare. Bill Kenwright öppnar nu mer än någonsin upp för diskussioner kring en försäljning av sin del till någon med mer finansiella muskler än honom själv. Detta för att kunna slå sig in i topp 4 på allvar, men måste man verkligen överlåta all makt till en utomstående investerare? Jag är tveksam...
För att hänga med i dagens topp och även etablera sig i fotbollen krävs det tyvärr rika Tycoons med mer eller mindre smutsiga pengar, detta mer än engagerade och fotbollskunninga personer med eget stort personligt engagemang i klubben som förr alltid personifierade de engelska klubbarna. Den tiden verkar vara förbi, så enkelt är det..tyvärr! Jag säger tyvärr för att det är, som så många förstår och redan uttryckt i olika krönikor och artiklar, att sälja sin själ eller förlora sitt hjärta i klubben.
Att Everton aldrig varit en klubb ”made of money” är väl inte obekant för någon som följer den engelska ligafotbollen men för den sakens skull har man nått enorma framgångar genom de dryga 130 år som klubben funnits. Allt är relativt men jag anser att det är helt rätt att ta till stora ord som ”enorma” med tanke på de resurser som Everton egentligen aldrig haft. Det är precis samma sak nu, David Moyes och Bill Kenwright arbetar med minimala medel, uråldrig arena och liten trupp. Trots detta så har man lyckats etablera Everton i toppen igen med fina placeringar de sista 5 åren, höjdpunkten var när vi snuvade Liverpool på Champions League kvalplatsen för några år sedan..fantastiskt om man tänker lite mer noga på det hela.
Den gångna säsongen hängde Everton med fram till påsk som utmanare till 4:e platsen men tappade fart de sista 2 månaderna, allt matchande, skador och den tunna truppen gav till slut ett negativt utslag för oss detta året . Är det kris för det? Knappast. Jag är av den åsikten att jag är fruktansvärd nöjd och stolt över vad en klubb av Evertons dignititet och storlek lyckats åstadkomma! Jag skulle aldrig vilja byta bort den glädje som Moyes och Everton skänkt mig de senaste åren mot en pengaspjuver som visserligen pumpar in pengar och ser till att vi får vara med om att locka hit de redan stora spelarnamnen inom fotbollen. Aldrig någonsin!
Min uppfattning och mitt ställningstagande är av den sort att jag tror att det går att äta sig in i den penningstinna topp 4 ligan utan att sälja sin själ och hjärtat i klubben. Det har vi bevisat en gång de senaste åren och det kan vi göra igen med hjälp av en yttre finansiär med lite guldbyxor. Sammanhållning, framåtanda, visioner och optimism är en viktig del av nyckeln till framgång. Detta gäller likväl alla inom klubben som för oss fans. Likaså så hjälper det självklart med lite stålar i plånboken men utan de förstnämnda faktorerna håller det aldrig i längden ändå.
Ungdomsverksamheten glöms allt som oftast bort men här är grundpelaren och stöttestenen för en klubbs själ, hjärta och framgång i det långa loppet. Det vet de flesta, men det är väldigt få som gör någon realitet av det. Det finns oändligt många talanger i de flesta klubbar som med rätt omvårdnad kan växa in i kostymen för att representera A-laget.
Försäsongen i Everton hoppas jag visar att man vågar släppa fram än fler egna ungdomar än vad man gjort hittills. 5 unga lirare mellan 16-19 år har varit halva laget i träningsmatcherna vilket visar på vilken potenital det egentligen finns. Detta är säkert fallet i många andra klubbar också, men får dem chansen? Det finns inget större än ”local lads” som lyckas i sin egen klubb och sin egen stad och det är här man borde satsa betydligt mer än vad man gör i dag generellt.
Framgång kan definieras på många sätt. För Man. Utd är en 3:e plats katastrof, medan Sunderland ser en 10:e plats som en stor framgång..löjligt kan tyckas men så är det. Apropå Sunderland: Det är en klubb som jag tycker är på rätt spår, satsar friskt med kunniga fräscha namn som Niall Quinn och Roy Keane i spetsen, det är grejer det! Sedan får vi ju bara hoppas att det finns täckning för den satsning som Sunderland och för den delen även andra klubbar gör idag. Portsmouth, Fulham och fler ”mindre” klubbar(ursäkta uttrycket) gör även dessa större satsningar och det samma gäller dem för som Sunderland..hoppas det finns täckning så att man inte riskerar sånt som hänt Leeds t.ex.
Med detta resonemang vill jag bara uppmana alla till att reflektera över det som händer i den sport som vi älskar utöver allt annat. Mulitimiljonärer utan det minsta intresse och kunskap för en klubb köper in sig, vräker omkring pengar, ställer till oreda med det diverse dispyter både uppe i toppen, nere på spelarnivå och ända ut till fansen. Ja, till och med fansen splittras i mångt och mycket. En del struntar i hur det går till för att nå framgång medan andra som jag själv, är mån om själen...hjärtat...för att inte tala om traditionen. Det ska vara detta som speglar allt och alla som är engagerade i och omkring klubben, inte en köpt framgång på lösa grunder som allt som oftast inte kommer att hålla ändå.
I min värld så styr och bossar de som kan sporten, investerare investerar och får avkastning på den insats de gör i takt med eventuella framgångar som kommer. Detta utan något större inflytande över klubbens agerande på och utanför plan. Det är som med aktier: Du köper för att du tror på något, hoppas att dina pengar hjälper till att föda framgång så att du kan få tillbaka det du satsat och förhoppningsvis lite till. Du överlåter dina pengar till någon du tror och litar på kan förvalta dem väl..varför funkar det i affärsvärlden men inte i sporten?
Gäääsp..tittar yrvaket på klockan, Fan! Har sovit över mig..det var tydligen en dröm alltihop...eller var det mina visioner..vad vet jag? Hur som helst: Kommer Everton 5:a på det sätt som vi tagit oss hit innan så är det mer värt för mig än om det kommer in en nickedocka utan intresse med bottenlös kassa och vi vinner ligan!
Nu smäller det snart, 10 dagar kvar. Vakna, Vakna...Vaaaaaakna!