Cupen som Gud glömde
Då var det dags igen för konservativa England att köra i gång med Kalle Anka cupen som ingen annan än sponsorn, vinnaren och eventuellt någon mindre klubb bryr sig om, nämligen Carling Cup i folkmun ”Ligacupen”. Vem kan med handen på hjärtat säga ett land som har 2 inhemska cuper förutom England utan att ”googla”?
Det som en gång kan tyckas ha varit en god idé har allt mer genom årens lopp visat sig vara som ett enda långt sömnigt F1-lopp där i princip endast de sista 2 varven och upploppet är det egentligt intressanta både för publik och klubbar. Jag gillar verkligen inte F1 men i just detta fallet måste jag stå upp för F1 då till och med starten där är intressant till skillnad från denna så kallade ”Liga cup”.
Intresset för cupen är och har väl varit halvhjärtat genom åren för det större klubbarna fram till det närmar sig kvarts och semifinaler då det hägras en gratisväg in till Europaspel. Det är först då man generellt ställer upp med hyfsat ordinarie lag och publiken strömmar till och är beredda att betala ordinarie priser för biljetterna igen. Ja, de flesta klubbar är tvungna att i de första omgångarna dra ner rejält på biljettpriserna i dag för att överhuvudtaget locka till sig publik till matcherna. 53 000 igår på Theatre Of Dreams låter som en fantastisk siffra mot Middlesbrough men inget kan vara mer fel än så. Det är drygt 22 000 mindre än en vanlig ligamatch som United lockar till sina matcher och de 53 000 som igår befann sig på Old Trafford lät som om jag var och tittade på Landskrona Bois mot Qviding i somras…
De flesta klubbar i toppen luftar reservlagsspelare och bänknötare, så även Man Utd igår och det är inte konstigt att inställningen till denna cup är som den är då det spelas tillräckligt med matcher ändå idag utan att ha en meningslös cup som ska ta upp ytterligare tid och kraft från lag som satsar allt på sitt Europaspel och en topplacering i ligan.
I Evertons fall rör det sig om bortamatch mot Blackburn 3 dagar före ett möte med antagonisterna och lokalrivalerna Liverpool från andra sidan Stanley Park. Hade jag varit David Moyes hade jag inte matchat en enda spelare som är aktuell från start på lördag i Merseyside derbyt. Det skulle ju vara katastrof om exempelvis Tim Cahill, Mikel Arteta eller Yakubo skulle gå sönder i en totalt meningslös match som endast är till för, ja..jag vet inte vad!
Nej, in med en massa ungdomar som erbjuds en erfarenhet som man mixar upp med etablerade spelare som inte är ordinarie i laget. Det är min åsikt, och tydligen delar jag den med Sir Alex Ferguson då han gjorde likadant igår trots att United ”bara” har Bolton hemma på lördag som egentligen är en given affär på förhand.
När Alan Hardaker 1957 fick snilleblixten om att skapa en cup för de existerande lagen i ligasystemet som berörde de 4 högsta divisionerna så var detta för att gynna de mindre klubbarna framför allt ekonomiskt. Alan var sekreterare för ligan och hade en idé som grundade sig på att man skulle skapa en cup som spelades i dubbelmöten till skillnad från den succéartade FA Cupen som endast spelades i enkelmöten.
Att cupen skulle spelas i dubbelmöten var helt enkelt för att de mindre lagen skulle få en hemmamatch som genererade i storkovan ifall man hade en ”lyckad” lottning och kanske fick möta något lag från högsta ligan. Alan Hardaker menade att många klubbar hade oturen och orättvisan att år efter år lottas i FA cupen på bortaplan och ibland mot större klubbar och därmed inte få någon större del av kakan som denna match kunde inbringat åt en liten klubb som exempelvis Darlington eller York.
Planerna sattes i verket säsongen 1960-61 men en hel del klubbar i högsta ligan mötte det hela med stor skepsis och anmälde sig helt enkelt inte till den nya revolutionerande Liga Cupen. Aston Villa vann första finalen mot Rotherham med 3-2 (3-0,0-2) och generellt så var trots allt deltagande lag nöjda med den nya spelformen som presenterats. Det dröjde dock ända till 1966 innan man lyckades få med sig de flesta klubbarna i cupen och statusen på cupen höjdes en smula. Detta lyckades man genom att från och med detta spelår erbjuda vinnande lag en plats Europacupspel som det vid denna tidpunkt hette.
West Bromwich Albion var den första klubb att få åtnjuta en plats i Europa genom en vinst mot West Ham United med 5-3(1-2, 4-1) och detta var den sista match som spelades i dubbelmöten då man nu bestämde sig för att överge denna spelform framöver. I och med detta inleddes även neutral spelplats för finalen och valet föll ganska enkelt på gamla klassiska Wembley. Första lag att vinna på Wembley i denna cup var Queens Park Rangers som i finalen 1967 besegrade West Bromwich Albion med 3-2.
1981 tog man ett beslut som inledde sponsormarknaden i den engelska fotbollen, man sålde nämligen rättigheterna till namnet på cupen till ett marketing bolag så att detkom att heta The Milk Cup framöver. Därefter har cupen haft namnen The Littlewoods Cup, The Rumbelows Cup, The Coca-Cola Cup, The Worthington Cup och numera som den heter The Carling Cup.
Hmm, nu är faktiskt klockan snart 21 och det är dags för kick off för mitt kära Everton att lira en meningslös match mot Blackburn borta och ändå känner jag att jag bara måste följa skiten. Jag må vara rubbad och fotbollsnörd men en sak är solklar, för mig är det helt obegripligt hur man kan spela en cup som denna och att den överhuvudtaget överlever.
Fast visst: I Storbritannien bär man gärna hög hatt fortfarande, kör på vänster sida och har löjliga peruker i domstolen…suck.
