Lagbanner

Biografin om Mr Everton

Everton var hans liv, och förblev så från början till slut. Här kommer biografin om den enligt många allra störste Evertonhjälten genom tiderna. Mannen som av många kom att kallas Mr Everton.

Den 23:e januari 1940 föddes Brian Leslie Labone, i Liverpool.
Under unga år var Brian en mycket duktig student, och även fast han alltid varit en väldigt talangfull fotbollsspelare så krävdes det en rejäl överläggning före han bestämde sig att strunta i gymnasiet, och istället satsa helhjärtat på fotbollen i ett av stadens två stora lag nämligen Everton.

Brian började spela för Eveton som sjuttonåring år 1957, då i akademin.
Men efter en storstilad insats i en inbördes träningsmatch ganska omgående, då han plockade bort en av klubbens dåvarande stjärnanfallare Dave Hickson på ett mycket bra sätt så flyttades Labone upp till reservlaget. Och det dröjde faktiskt inte mer än sju månader efter klubbvalet förrän den unge Brian skulle få chansen i A-laget för första gången, detta efter en skada på dåvarande ordinarie mittförsvararen Tommy E Jones i en ligamatch mot Tottenham.
Han fick direkt känna på skillnaden mellan reserv- och A-lags fotboll då han i matchen bjöds på en rejäl åktur av motståndarnas Bobby Smith.
Efter detta första misslyckande framträdande så dröjde det hela två år innan den elegant spelande mittbacken skulle få en chans igen. Denna gång skulle han dock slå sig in i laget på riktigt.

För som 19: åring tog han under hösten 1959 en ordinarie tröja, vilken han också behöll under resten av säsongen (59/60).
Labone visade upp ett mer elegant spel än de flesta av hans mittbackskollegor i ligan, och blandade det med superba glidtacklingar, samt en enorm styrka i luftrummet.
Brian hade sin största utveckling med dåvarande manager John Carey, men det var inte förrän Carey blev ersatt år 1961, som Labone och klubben verkligen började visa framfötterna i resultatlistorna.
Med ett stjärnspäckat lag bestående av bland annat anfallarna Alex ”The golden vision” Young och Roy Vernon kammade Everton under säsongen 62/63 hem sin första titel på hela 24 år, då man vann ligan.

Och Brian Labone gick (trots att han inte stal de största rubrikerna) inte obemärkt förbi, utan i oktober 1963 fick han äran att göra landslagsdebut i matchen mot Nordirland.
Brian blev faktiskt då den förste Evertonspelaren att representera det Engelska landslaget sedan andra världskriget. Dock så lyckades han inte knipa en regelbunden A-lags tröja efter detta då han blev petad till förmån för Sheffield Wednesdays Peter Swan och Tottenhams Maurice Norman.

Man ska aldrig jubla åt en skandal, men efter den som inträffade i engelsk fotboll 1964 vad gällde mutor behövde i alla fall inte Brian Labone gråta floder över.
Detta därför att denna mutskandal både drabbade Evertons dåvarande lagkapten Tony Kay och tidigare nämnde Wednesday försvararen Swan, vilket skulle leda till fängelse för båda dessa herrar.
Och innan de knappt hade hunnit göra sig hemmastadda innanför gallret så hade Labone tagit över Kays lagkaptensbindel i Everton, dock så misslyckades han med att ta över Swans ordinarie landslagsplats. Denna hade nu istället erövrats av Jack Charlton (spelandes för Leeds United).

Under år 1966 så skulle Brian göra fotbollskarriärens största misstag. Det handlade då inte om någon händelse ute på den gröna mattan, utan att han under sommaren råkade boka in sitt bröllop samtidigt som VM spelades, antagligen eftersom att han inte trodde att han skulle bli uttagen. Men det blev han med följd att han tvingades tacka nej.
Eftersom att England sedan gick och vann hela turneringen (för övrigt landets enda VM guld genom tiderna) så grämde sig säkert Labone rejält över detta misstag resten av livet.
Brian följde alltså under sommaren 1966 den historiska triumfen från TV-soffan, samtidigt som han såg till att gifta sig med Pat Lynam (tidigare utsedd till Miss Liverpool).

Som tur var för Labone så kom det snart en händelse som gjorde att han kunde lägga en del av den stora VM – besvikelsen bakom sig, då han kunde kamma hem sin första titel som lagkapten för sitt Everton. Brian ledde styrkorna som på ett mirakulöst sett lyckades vända ett tvåmålsunderläge till seger i FA-cupfinalen mot Sheffield Wednesday.

Senare samma år (1967) skulle nästa chockartade besked komma från Labones läppar.
Han hade både tappat självförtroendet och lusten att spela, och planerade nu att omgående lägga av med fotbollen. Och det såg faktiskt då ut som om detta var slutet på karriären som fotbollspelare för den anspråkslöse Liverpoolbon.

Men mot alla odds så reste sig den viljestarke britten och kom tillbaka till fotbollen starkare än någonsin!
Med ett mittfält framför sig bestående av supertrion Ball, Harvey och Kendall så fick Labone vara med om att som lagkapten vinna den engelska ligan (för andra gången totalt) säsongen 69/70.
Han petade också Charlton som den ordinarie nummer fem i det Engelska landslaget, då det var dags för VM – slutspel i Mexico 1970, ett mästerskap som dock slutade i en stor besvikelse för Labone och co, då England efter en jämn uppgörelse till slut tvingats ge sig mot Tyskland i kvartsfinalen. Detta skulle också visa sig bli Brians sista framträdande i landslagssammanhang.

För efter två skadefyllda år (ena hälen) så valde till slut Labone att definitivt lägga skorna på hyllan, och då sätta punkt för en framgångsrik karriär i Everton som han blev trogen från karriärens början till slut. Han spelade totalt 530 matcher för klubben och är med den siffran tredje bäst genom tiderna efter målvakterna Ted Sagar och Neville Southall.

För att sammanfatta karriären på efterhand så har många sagt att Labone inte spelade tillräckligt fult för att verkligen bli en riktig vinnare, istället agerade Brian genom hela karriären med värdighet, fattning och integritet, både på och utanför plan. Något som han dock måste få oerhörd respekt för.

Brian svek aldrig sitt Everton, och Everton svek aldrig sin Brian.
Därför erbjöd klubben honom jobb som ambassadör och matchvärd på Goodison Park efter karriärens slut, då han bland annat ledde många av de guidade turerna på Goodison.
Något som han jobbade med under resten av sitt liv, ett jobb som han förövrigt så klart älskade.

Den 24: e april 2006 på väg till sitt hem i Liverpool, staden som han blev trogen under hela sitt liv, så kollapsade Brian plötsligt och lyckades aldrig väckas till liv igen, utan detta blev slutet för mannen med ett av de största Everton – hjärtana genom tiderna.

Med tanke på vilken ikon Brian var under sina 13 år i klubben så var förstås hela Everton i stor sorg efter denna händelse. Några av de många som hade goda ord att säga om Brian var den tidigare lagkamraten Joe Royle och klubbens nuvarande manager David Moyes: 

Joe: ”- Jag blev förkrossad då gamle lagkamraten John Hurst (som spelade många år med Labone) ringde och berättade om Brians plötsliga bortgång. ”Labby” var som en far till mig när jag för första gången kom upp i A-laget och var 16, 17 år. Han tittade alltid till mig, samt skyddade mig från all retning som kunde komma från andra lagkamrater. När du tittar på de matcher han spelat, så har han totalt endast dragit på sig två gula kort under hela sin professionella karriär, och bara det säger mycket om honom. Han var allmänt en riktig gentleman, både på och utanför planen. Jag vet också att han fortsatte att jobba inom klubben efter spelarkarriärens slut, och jag kan faktiskt inte tänka mig någon som passar bättre in i den rollen som ambassadör för Everton FC. Mina djupaste sympatier går förstås till Brians familj och vänner. Detta är en extremt tragisk stund för hela Liverpool.” 

David: ”- Jag blev chockad då jag hörde att Brian hade dött, och mina djupaste sympatier går förstås till hans familj och vänner. Han var klubbens stora gentleman, och har genom alla sina år verkligen gjort ett enormt jobb för klubben.”

Många fina ord om mannen som har kommit att kallas Mr Everton.
Ett par ytterligare från förre försvarskollegan Kevin Ratcliffe får avsluta denna hyllning till Evertons mest trogne man genom tiderna. 

Kevin: ”- Brian var Everton. Om du skulle ha satt ihop ett lag av alla spelare som genomtiderna varit kaptener för klubben så skulle alla önska att Brian skulle få leda oss ut.
Han kommer alltid bli ihågkommen som Evertons kapten.”


Vila i frid Brian Labone. 




Född: 
23/1 1940 

Födelseort: 
Liverpool 

Död: 
24/4 2006 

Position: 
Mittback

Karriären:
1958-71 Everton

Matcher/Mål för Everton:
451/2 

Matcher mål för England:
26/0

Meriter:
Ligamästare engelska förstaligan:
1962/63, 1969/70

FA-Cup vinnare:
1965/66

Manager:


Källor:
http://en.wikipedia.org/wiki/Brian_Labone
http://www.independent.co.uk/news/obituaries/brian-labone-475596.html
http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/teams/e/everton/4941542.stm
http://www.bbc.co.uk/liverpool/content/articles/2006/04/25/sport_labone_tribute_feature.shtml http://www.toffeeweb.com/History/legends/Labone.asp
The Peoples Club, s.188 (bok)

Erik Åberg2009-04-08 11:47:00
Author

Fler artiklar om Everton

Bland finstämda pianon, Newcastle-spelare och en världsberömd materialförvaltare