Sunderland vs Everton 1-1 (1-0)
Likt ett segelfartyg på de sju haven kryssar Everton vidare i PL. Den spelglädje som har kunnat skönjas i de två senaste matcherna var tyvärr totalt bortblåst denna eftermiddag, och två lika formlösa lag delade broderligt på poängen
Detta var eftermiddagen som det skulle vända, och marschen mot nytt Europaspel påbörjas. Sunderland skulle i mina ögon bli en munsbit, då spelet och glädjen verkligen funnits bland spelarna i Everton de senaste matcherna. Moyes mönstrade följande elva:
Howard – Baines, Hetinga, Neill, Hibbert - Pienaar, Osman,Cahill, Fellaini, Bilyaletdinov – Saha
Inledningen var hyfsat bra från Everton, och efter drygt 8 minuter smeker Osman en bredsida i stolpens utsida. Därefter har bland annat Saha ett par halvchanser innan matchen passning lämnar hemmalagets Kenwyne Jones fötter och landar klockrent på Darren Bents huvud. 1-0 plitas ner på tippslappen, där spiktvåan helt plötsligt ser mycket svår att få in.
Efter detta händer inte speciellt mycket att skriva om, lagen har en del chanser, men ska man vara ärlig är det inte en bländande fotboll som man bjuds på. Med fem minuter kvar får ända Everton in en kvittering, då Fellaini hinner plocka ner bollen samt laddar kanonen innan någon hemmaspelare hinner attackera honom. Bollen sitter stenhårt i nätmaskorna, och glädjen bland de tillresta Evertonfansen är total. Matchen slutar 1-1 varpå Everton fortfarande är med i botten och slåss om ett nytt kontrakt. Nu väntar Burnley hemma på måndag, och det är viktigare än någonsin att det kommer in 3 pinnar på kontot.
Två ljusglimtar i dag var ändå att Vaughan håller för spel samt att Neville är så pass fri från skadan att han kan sitta på bänken. Neville anser jag behövs på mittfältet där hans tokblick får lagkamraterna att ge det där lilla extra som kan vara skillnaden i den bottenstrid vi tyvärr befinner oss i.
