Birmingham - Everton 2-2 (1-2)
Svårspelade Birmingham på bortaplan var den uppgift som stod på tur för Everton som började matchen lysande men släppte oförklarligt in hemmalaget i matchen så att det blev delad pott och besvikelse framförallt hos David Moyes och Everton.
På förhand hemmastarka Birmingham och inte alltför lyckade Everton på bortaplan skulle vara en hård nöt att knäcka men efter 10 minuter hade hemmalaget knappt lånat bollen och det var Everton för hela slanten. Pienaar tvingade Joe Hart till en kvalificerad ”Busterräddning” och Tim Cahill missade en nick från nära håll och fritt läge innan utdelningen kom välförtjänt i 18:e minuten.
Store, tunge och svårstoppade Victor Anichebe bröt sig in mot mitten från sin högerkant och skickade iväg en projektil som varken 3 hårt uppoffrande försvarare eller en vilt flaxande Joe Hart kunde förhindra att leta sig in i bortre hörnet för Everton ledning och 0-1 på ljustavlan.
Kort därefter så lyfter Pienaar in en lyra från kortlinjen och nigerian nummer 2, Yakubu, kan enkelt stöta in 2-0 med pannan till bortalaget i 21:a minuten som fullständigt kör över Birmingham vid det här laget. Därmed har Yakubu gjort sitt 75:e mål i Premier League och var vid detta tillfälle bästa afrikan genom tiderna. Drogba gjorde senare även han sitt 75:e och där är det numera lika igen i den matchen.
Ändring skulle dock ske helt oväntat då inte något som helst tydde på att hemmalaget skulle komma ut från omklädningsrummet där de hade befunnit sig fram till den 25:e minuten. Första gången Birmingham är nära Evertons straffområde får de utdelning direkt och det är mer ett slumpmål än något som kan liknas vid genomarbetat. En boll mot Jerome som har Jagielka en meter bakom sig i ryggen, Jerome vänder och försöker slå till på volley men missar bollen och bollen letar sig mellan Jagielkas ben och en ställd Tim Howard kan bara se bollen skruva sig in vid bortre stolpen. Ett mycket märkligt mål där Jerome tilldelas målet för att kanske fått lite skokräm åtminstone på bollen för att förlänga bollen.. 1-2 och nytt liv i matchen.
Reduceringsmålet förvandlade matchen då Everton märkligt nog tappade mycket av sitt så överlägsna spel medan självfallet hemmalaget lyftes av det mål som gett spelarna och hemmapubliken lite hopp i varje fall. Efter 23 minuter var bollinnehavet uppe på hela 76 % till Everton och när såg man ett bortalag i PL ha det egentligen?
Matchen höll fortsättningsvis relativt högt tempo och det vaskades fram en hel del chanser åt bägge håll vid flertalet tillfällen utan att resultera i mål. Efter en intensiv Everton period i öppningen av andra halvlek så uppstår vid 2 tillfällen handssituationer som kunde renderat i 2 utdelade straffar till Everton. Det hade dock varit hårt dömt men hands är ju hands och man har sett straffar för mindre förseelser om man säger så.. Everton har missat en hel del straffar så det är inget som säger att det blivit ett 3-1 mål och en brant uppförsbacke istället för det som omgående skulle komma.
Nästan omgående från att det Craig Gardner fått bollen på handen i en av de nyss nämnda situationerna så gör han istället mål på en långboll som nickas ner enkelt och kontrollerat till Gardner som kommer framstormandes och snyggt får in bollen vid stolproten återigen helt utan chans för Tim Howard i Everton målet. 2-2 och därmed fastställer Gardner slutresultatet som trots allt får ses som ganska rättvist sett över hela matchen.
Sammanfattning: Som Evertonsupporter blir jag oerhört besviken på att man inte kan avgöra matchen med ett tredje mål innan man bjuder in Birmingham i matchen..det är inte första gången vi ser detta tyvärr denna säsongen. Samtidigt måste en eloge ges till hemmalaget som trots allt på något konstigt vis lyckas få med sig en poäng utan att egentligen komma med något annat än kämpatag, långbollar och klassisk engelsk 70-talsfotboll som Everton själv spelade för 6-7 år sedan.
