Everton - Man United 3-3
Everton såg ut som ett slaget lag mot Manchester United efter 90 minuter då man låg under med 3-1. Via två sena mål på stopptid ordnade man dock fram ett X inför ett jublande Goodison Park.
Den första riktiga "prövningen" står idag på dörren för Evertons del. Manchester United (fjolårets serietvåa) kommer på besök vilket såklart vrider upp temperaturen ytterligare en aning. Apropå temperatur har det den gångna veckan snackats flitigt om vilket mottagande Wayne Rooney kan förvänta sig då han återkommer till sin moderklubb, bara en vecka efter den påstådda sexskandalen. Everton start på säsongen har varit riktigt dålig men kanske finns det trots allt hopp om en poäng, vi spelar ju ändå på Goodison Park som är våran borg.
David Moyes valde följande elva från start: Howard - Hibbert (69), Distin, Jagielka, Baines - Osman, Arteta, Heitinga (69), Pienaar - Fellaini - Cahill
Bänk: Mucha, Beckford, Yakubu (69), Coleman (69), Gueye, Bilyaletdinov, Neville
I och med att Louis Saha är knäskadad väljer DM att spela Tim Cahill som anfallare. De normala anfallarna Beckford och Yakubu placeras på bänken till förmån för "Tiny Tim". Enligt mig är det ett smart drag då det oftast funkat bra resultatmässigt med Cahill på topp då gånger han opererat längst fram. I övrigt noterar vi att Hibbert går före Coleman på högerbacksplatsen. Johhny Heitinga tar plats på centralt mittfält tillsammans med Mikel Arteta. Kapten Phil Neville kliver fram ett steg från senast - nu återfinns han på bänken i alla fall.
I Unitedlägret meddelas med ca 30 minuter kvar till avspark att Wayne Rooney inte är med i matchtruppen som rest till Goodison Park. Vi får vidare besked från Sir Alex som menar att "-Vi vill inte utsätta Wayne för den sortens verbala påhopp som han kommer möta här. Vi tycker det är bättre att lämna honom hemma". Kanske en smart lösning på problemet från SAF? Istället placeras bulgaren Berbatov på topp där han ska få understöd från rävarna Giggs och Scholes. Nani finns också att tillgå på ena vingen.
Matchöppningen gick till Everton som direkt visade att "här ska vi bestämma". De blå hemmaspelarna gick till anfall tämligen omgående och efter bara dryga minuten passade Baines snyggt till Pienaar, vars skott inne i straffområdet täcktes till hörna. Fem minuter senare var Pienaar framme igen. Den här gången lurade han skjortan av en stelt stående Gary Neville som inte hade något annat val än att dra ner sydafrikanen strax utanför straffområdet. Den efterföljande frisparken slogs via överliggaren från Mikel Arteta till inspark.
Det skulle bli mer Everton. Arteta och hans lagkamrater sicksackade sig fram genom mittfältet och bara en täckande kropp från John Evans hindrade Artetas skott på mål. Istället blev det återigen en hörna där både Pienaar och Osman fick fina skottlägen i andravågen men kvalitén var inte den bästa från någon utav dessa herrar den gången. Så här långt var det bara Everton.
United skulle dock komma in i matchen något mer efter femton minuter. Då blev det också farligt. Leon Osmans rensning var inte den bästa vilket gav John O´Shea fritt spelrum och skottet från O´Shea träffade faktiskt stolpen bakom Tim Howard. Mycket nära... Fyra minuter därefter stod hemmaförsvaret och sov när United använde sig av ett snabbt inkast. Berbatov mötte upp bollen lågt ner till höger på offensiv planhalva och spelade sedan bollen snett inåt bakåt till Scholes som inte fick någon träff på bollen.
Efter drygt halva första halvlek kunde vi notera 70-30 i bollinnehav för Everton. När hände det senast mot Man United? Inte igår i alla fall. Det var även nära nätrassel för EFC och Baines del när efterdyningarna av ett bra anfall sånär resulterade men Baines vänsterskott var inte speciellt bra vilket gav inspark till United. Så här långt hade Cahill gjort ett bra jobb som forward och många gånger klarat av att behärska Vidic & CO i luftrummet.
När klockan stod på 33 min borde United tagit ledningen. En mycket klumpig tackling från Hibbert (vem annars?) resulterade i frispark precis utanför straffområdet. Det doftade farligt lång väg när domare Atkinson stegade upp muren. Många trodde nog att Nani eller Giggs skulle smälla av men istället blev det en sidledspassning till Paul Scholes som med ett kraftigt skott fick se bollen träffa en Evertonspelare och ändra riktning mot mål. Endast Howards högra fot förhindrade 0-1 och det var en ren reflex från amerikanen som gjorde att bollen inte hamnade i nätmaskorna. Oj oj vilken räddning.
Man United började nu ta över och blott två minuter senare var det ytterst nära. John Heitinga jobbade inte hem tillräckligt vilket tillät Fletcher att spela in bollen i boxen där Scholes dök upp. Endast en snygg enhandsräddning från Howard förhindrade mål och på returen blockerade Distin bollen till hörna för de röda. Här visade Tim Howard två gånger på kort tid varför han är en ligans bästa målvakter. Vad hände då på den efterföljande hörnan?
Distin alternativt Fellaini nickade undan bollen som Tim Cahill långt ner vid kortlinjen hann upp. Cahill fläskade iväg bollen upp i planen där Evra befann sig. Bollen var så pass hårt slagen att Evra tvingades backa och i ren iver slängde han ut ett ben för att nå bollen men lyckades inte. Det gav Mikel Arteta friläge från halva planen. I kamp med en Unitedback fick han iväg ett skott som van der Saar räddade. På returen snappade Leon Osman upp bollen. Osman spelade den vidare till Pienaar som snyggt slog bollen under armarna på van der Saar och EFC hade ledningen i matchen.
Väldigt härligt att ta ledningen i en sådan här match. Kunde det hålla i sig till pausvilan och ge EFC blodad tand? Nej, tyvärr. Bara fyra minuter senare var det kvitterat:
Nani tog position långt ute till höger efter en spelvändning från Uniteds sida. Scholes slog en snygg passning till portugisen som inte fick någon press på sig. Via ett precist slaget inlägg nådde han fötterna på Darren Fletcher som bara behövde vinkla in bollen bakom Howard och vips var det återigen oavgjort. Försvarsspelet i detta ingripande var inte alls bra. Här ska man inte få springa in hur som helst med bollen.
Pausvila och två mål på de sista sex minuterna gav höjd intensitet i matchen. Evertons ledningsmål var välförtjänt då man förde matchen långa stunder de första 45 minuterna. Bortalaget visade klass i kvitteringsmålet och direkt svagt av Everton att inte lyckas hålla stånd fram till paus.
Nästan direkt i inledningen av andra halvlek luktade det bortaledning. Slappt försvar av Everton tillät Berbatov att helt ostörd vända upp och avsluta med ett fräsande skott som Distin parerade till hörna. I efterdyningarna av hörnan tog också United ledningen:
EFC lyckades plocka bort bollen från straffområdet, dock endast tillfälligt. Paul Scholes van tillbaka bollen och på ett tillslag hittade han Nani ute vid hörnflaggan. Nanis inlägg var perfekt och då Nemanja Vidic lämnades ensam var Howard maktlös. 1-2 och ledningen United. En tydlig markeringsmiss av Fellaini/Distin som inte ska få hända så nära inpå Howard.
Rättvist? Ja med tanke på starten i den andra halvleken måste man säga det. Everton såg totalförlamat ut och framförallt Distin har sett oerhört vilsen ut. Åtta minuter efter målet visade Pienaar återigen sin fina teknik då han vände bort en Unitedspelare och hittade Osman i djupet. Osmans medtag var dock lite för dåligt vilket annars hade friställt honom. Johnny Evans löste situationen via en rensning. Pienaar skulle få ytterligare en möjlighet sex minuter senare då han med ett helt OK skott testade van der Saar. Holländaren släppte ingen retur men skottet i sig var inte ofarligt.
Med klockan på 64 minuter kunde United drygat ut sin ledning. Distin gick bort sig långt nere till vänster och det misstaget gav United ett 4-3 läge. Nani fick möjligheten att göra mål men en fin parad av Howard varpå en nödvändig rensning av Hibbert gjorde att ställningen fortfarande var 1-2.
Istället såg United ut att döda matchen två minuter senare:
Everton pressade naturligtvis på i jakten på ett kvitteringsmål, kanske lite för mycket när det återstod så pass mycket av matchen. En lång boll från en Unitedback och ett uselt agerande av Distin gav Berbatov fri väg mot mål. Bulgaren avslutade kliniskt och med en höger yttersida smekte han in 3-1 för sitt United. Återigen ett misstag av fransmannen Distin som absolut inte gjort någon bra match så här långt.
Stämningen på Goodison avtog något då Everton nu hade ett tvåmålsunderläge att hämta upp. Inte det lättaste, speciellt inte mot Manchester United. Man försökte ändå och det var väldigt nära ett 2-3 mål i 73:e minuten då Leighton Baines frispark smekte stolpen men istället hamnade i burgaveln. Tre minuter efter Baines chans kunde (och borde) Paul Scholes definitivt avslutat tillställningen när han tio meter från Howard enkelt kunde gjort 4-1 men en något okoncentrerad avslutning av Scholes gjorde att bollen istället gick till inspark. Var någonstans befann sig försvaret i detta läge?
Ayegbeni Yakubu och Seamus Colemans intåg i matchen gav de blåklädda ökat syre. Faktum var att Yakubus insats var mycket bra då han kom in. Med tolv minuter kvar visade nigerianen grym styrka då han tog sig igenom hela Unitedförsvaret och spelade bollen till Leon Osman som helt fri framför mål lyckades med konststycket att få iväg ett fjuttskott. Bedrövligt avslut av Osman och van der Saar sträckte ut och klistrade bollen.
I takt med att Everton tryckte upp laget gav det naturligtvis öppningar bakåt. I en av dem borde United gjort 4-1 men Berbatov valde att skjuta istället för att passa Giggs alt. Nani. Inspark blev det istället för Tim Howard som hade bråttom med att få iväg bollen.
Fjärdedomaren visade efter 90 minuter upp en tavla som indikerade fyra minuters tilläggstid. Dessa fyra minuter skulle ha enorm betydelse för matchen:
United kröp längre ner i sina positioner och kanske ansåg att matchen redan var klar. Marouane Fellaini drev fram bollen på vänsterkanten innan han passade över bollen till Baines. Han slog ett perfekt inlägg in i boxen där Tim Cahill på ett elegant sätt lyfte från marken och knoppade in reduceringen fram till 2-3 i kamp med Vidic och Evans. Liket levde!
Matchen var ännu inte över och med 90 sekunder kvar av tilläggstiden fick Everton ett inkast långt ner på egen planhalva:
Distin kastade bollen till Jagielka som i sin tur lade fram bollen till Arteta. Spanjoren hittade sedan Pienaar som efter några korta bolltouch fick fram bollen till Baines. I detta läge hade United dragit hem i stort sett allting. Baines inlägg in i boxen var perfekt mot Tim Cahill och i kamp med fyra Unitedspelare fick "Tiny Tim" bollen bak till straffpunktsgränsen där Mikel Arteta befann sig. Arteta smackade på och via Scholes studsade bollen in i mål vilket gav ett euroforiskt jubel inne på Goodison Park - Everton hade kommit tillbaka från 1-3 till 3-3 på stopptid!
Det återstod dock en minut på tilläggstiden vilket gav fortsatt nerv. Nani lyfte in en boll i straffområdet som orsakde viss oreda hos Evertonförsvaret. Howard och Distin kunde inte bestämma sig vilken av de som skulle ta bollen vilket gjorde att bollen gick till onödig hörna. Den blev desto skönare helt ofarlig och Everton ordnade fram en kontring. Jagielka fick en glimrande möjlighet att frälsa de blåklädda men skottet gick rakt på van der Saar i Unitedmålet. Domaren hade dock redan blåst av matchen vilket orsakade irritation hos Moyes efter slutsignalen.
En underbar comeback av Everton via två sena mål av firma Cahill/Arteta ordnar fram en pinne. United såg ut att ha matchen i en liten ask men EFC plockade fram viljan och krigade sig till två mål inom loppet av tre minuter. Mycket starkt!
Dagens sämsta: Sylvian Distin - måste bänkas i nästa match
Dagens bästa: Pienaar och Cahill insatser samt Baines underbara vänsterfot
ONCE A BLUE - ALWAYS A BLUE
